Etikett: ettan

Nå se djuriskt..

Av , , 2 kommentarer 13

Håller på att försöka få till en musik möbel, alá Ettan. Bar ner den andra byrån och fick in den i stringhyllan. Här kan vi spela singelskivor, Lp skivor, radio och kassettband. Nu är det väl bara en back på golvet som saknas, eller trälåda, eller nåt annat kul.


Här kan vi också gå igenom, kassettband för kassettband, gissar nämligen att det finns några som är helt ospelbara. Har ju några band, down stairs, så man får plocka upp dom vartefter. Inga Blandat Bandat än, men så hittade jag detta.


Nämen Åke, vad är det här för nåt? Såg det ut så här då man köpte det? -Nää, det är nån som har tryckt upp det. Mäh, är det musiken från den filmen då? -Nää…

Ehh, haha ok 🤓🥸 Avancerat kassett system 😬 Thunderbirden på bilden, är tydligen på rull än idag, nere i Ljungby.

I förrgår kväll, gjorde jag en beställning från Mio möbler, på 2 röda gardinkappor. Jag ville göra det lätt för mig och bara gå in och hämta dom på utlämningen.
Det gjorde jag igår, på väg upp till mamma, på en kaffe. Killen i utlämningen sa mitt namn, och förtydligade att det var 2 gardinkappor, oh Yes, sa jag, och han räckte över paketet, som jag tog under armen, gick ut och slängde in i baksätet.


Kommer hem och tar i paketet, som då öppnas och ut faller 2, tadaa… balsam för fejk läder..


Dom kostade nästan det dubbla, men vad hjälper det, dom gör sig knappast så fina som julgardiner. Jösses. Ja, det var ju bara att åka tillbaka och byta. Dom hade kvar ett paket där, med mina gardiner, men han som skulle ha det hade ju beställt detta möbel balsam. Synd att inte han hämtade före mig, då hade dom kanske hunnit byta tillbaka.

Åke hade hämtat Niccos Sambo, ja, inte vår svärson utan katten förstås. Han ska hänga till och från med oss i helgen. Så gissa nu om det kommer lite bilder på killen.


Winstone var väldigt chill, och Sambo, förvånansvärt lugn. Men det syntes ändå på honom att han hade önskat att Mr W, hade lekt lite med honom. Mr W, fick by the way en riktig kvällsdusch igår. Så idag är han ren och vit och luktar gott. Vi har varit på morgonpromenad.

Åke for och utfodrade Sambo samt har tagit hm honom hit. Så nu får han hänga här några timmar.

Ikväll är vi bortbjudna på middag, härligt, då slapp man fundera över vilken mat jag ska fixa.
Avslutar med denna lilla historia och önskar er alla en fin lördag.


När en grupp turister besökte en krokodilfarm lanserade platsens ägare ett vågat förslag;

-Den som vågar hoppa, simma till land och överleva, jag ger 1 miljon dollar.

Ingen vågade röra sig, plötsligt hoppade en man i vattnet och simmade desperat mot stranden medan han blev jagad av alla krokodiler.

Med stor tur kom han fram, tar beundran av alla på plats, sedan meddelade ägaren;

-Vi har en modig vinnare.

Efter att ha hämtat sin belöning återvände paret till hotellet, vid ankomsten sa föreståndaren till honom; han var väldigt modig att hoppa, då sa mannen;

-Jag hoppade inte, någon knuffade mig!

Hans fru log …

Moralen: ”Bakom varje framgångsrik man finns en kvinna som pushar honom.

Det låter MER, som i Festisen MER

Gårdagen började bra, efter morgonens göromål så åkte jag iväg till Nybro där jag mötte upp Elisabeth, på en lunch. Jag har svårt att släppa taget om deras räksallad, jag tycker den är jättegod. Och med trevligt sällskap och surr om lite allt möjligt, så sprang tiden iväg.

Premiärturen med Camaron blev tämligen kort. Ett varv i omgivningen, körandes på ettan. Tändningen är inte heller som den ska så Janne kommer hit och ska fixa till det. Varför den inte ville växla upp, berodde lyckligtvis på att en vital slang, hoppat lös, så det är åtgärdat.

I övrigt så tycker jag att den ljudmässigt, fått en annan klang, fast i sammanhanget heter det nog inte klang, utan snarare muller. Det låter lite MER, som i Festisen MER… typ, give it too me!!


Annika, min boss från förr, och hennes Håkan, kom hit på ett litet kvällsbesök. Mycket bra initiativ av Annika, tycker jag. Inte så ofta vi hinner ses numer.
Dom tog upp det här med nutidens teknik, och ABBA som uppträtt i London med sina Avatarer på scen. Här kan man ju förstå att det kanske är åt det hållet det barkar. Kanske ett väldigt bra alternativ med tanke på hur världen ser ut idag, och det blir ett annat sätt att kunna se sina idoler.

 

Annika nämnde nåt om att hon i alla fall hade kunnat tänka sig att se Elvis, alltså kungen Elvis, ifall hans avatar skulle dyka upp.

Jag tyckte att dom kunde utveckla tekniken lite och göra den mer verklig. Tänk er Angus Young i AC/DC, skutta omkring och då han passerar ovanför åskådarnas huvuden skulle det sprättas iväg lite svettpärlor, nu snackar vi ju vatten, men… Nähä ok, nu driver jag lite, fast det skulle säkert kunna finnas andra saker, man kunde hitta på för att göra det mer levande.


Det tråkiga, eller tråkigt och tråkigt, så här är det väl nästan jämt. Man jämför med hur det varit, hur det är idag och sedan kan man bara spekulera i hur framtiden, kommer att te sig.

Man kommer att jämföra och det blir den här gruppen av människor som sett ZZ Top i riktiga livet. Den andra gruppen människor som såg ZZ Top med avatarer, och den tredje då, som vi inte vet än, men tvåhundra år framåt sitter dom där och diskuterar.

-Jomen Frippe, nog vet du väl att din farfars morfar, såg på ZZ Top live. -Live…vad är det, sluta, det måste ju vara rena stenåldern. -Jooo, det är sant, man gjorde så, på den tiden. Och min morfars far, han gick ju på Avatar konsert med dom. -Nämen lägg av, vad fjantigt. -Mm, det säger du det Frippe, kolla hur ni upplever musiken då…JÄTTE konstigt.

Och så där är det väl även idag, då det gäller allt möjligt. Tekniken som utvecklas åt alla håll och kanter, på gott och ont, förstås.

Ta sport, som exempel. Patrik Sjöbergs rekordhopp på 2,42. Och det var hela 44 centimeter högre än George Horins hopp, 1912, på 1,98. Här måste det ju handla om träningen som säkerligen idag, är betydligt mer kraftfull än den var på den tiden, eller kanske rättare sagt, man tränar mer, än man gjorde då.

Tekniken som förbättras och justeras, underlag, förberedning, ja, you name it, ni vet vad jag pratar om. Man kan ju dock undra, vart det kommer att sluta.

Här ska i alla fall jag avsluta dagens inlägg med att önska er alla en trivsam fredag! Och hey, gårdagens blogg, hittar ni här också, hehe…

Röda trådar och tjocka röda rep

Av , , 4 kommentarer 13

Skumtittar i arkivet för februari ifjol, finner återigen en blomma eller växt, kanske är ett bättre ord. Mitt fina, citrusträd som doftade underbart, och jag var sååå stolt. Hade fått den att överleva lite drygt ett halvår. Titta bara…


Nästa dag…BAAM!!


Och den vek hädan och finns inte mer. Ofta känns det som om jag upprepar mig, eller är det för att vissa saker i livet är som en röd tråd, det syns eller händer inte för jämnan men det ligger därunder och poppar upp lite när som.

Började sätta Henna i håret och, mja, den röda tråden har bestått, rakt av, under ett helt år, faktiskt.


Tyckte att jag var extremt otursförföljd, sista halvåret 2021. Men då jag gluttar in in bloggen eller minnen på FB, så tycker jag mig se ett rött tjockt rep. Sen kanske mina hommlerier inte alltid slutar i sjukskrivningar, utan jag klarar mig undan med blotta förskräckelsen.

Nå, man kan inte gå runt och oroa sig hela tiden. Jag har jättesvårt att bara lära om mig att gå nerför källartrappan och inte springa. Hinner ner för första trappan, sen kommer jag på mig själv. Jag springer…🏃‍♀️

Jag testade något nytt igår. Stekte Vindelrökt fläsk som jag tärnat.


Detta blandades sedan ned i en gubbröra gjord på inlagd sill. Gräslök, rödlök, crème fraiche, kaviar, dill, majonnäs, kokt ägg, brynt smör och kryddor. Sedan ner i krustadskal. Alltså…tummen upp.


Kul att jag gjorde 4 olika upplägg på 5 ätande personer. En är veg, inget fläsk, Åke, utan sill, Sally, very plain, ost och gurka, och jag och Anders, den fulla versionen. Till huvudrätt körde vi ugnsstekt fläskfilé, potatisterrin, bea och sallad. Ugnsbakad Portabello med vitlök och mozzarella till syrran. Till efterrätt…Briokolafluff. Sally ville ha receptet…gott, med andra ord.

I köksstöket fick jag nyårshälsing från kusin Anna och Ingvar, en selfie på dom båda. Och jag kunde ju faktiskt inte låta bli att skicka en hälsning tillbaka. Tina fick den hälsningen, hon med. Ville dock inte göra nåt större väsen om själva bilden, hehee…


Kändes lite vemodigt då man kollar in på gamla minnen om hur det kunde se ut, då vi var ett gäng här.


Kontra dukningen igår.


Men vi råder ju inte över hur det ser ut, hälsan går före allt. V hade trevligt ändå. Sally fixade ihop en frågesport.

Hon utbringade skål, hon hyllade mitt arbete under dagen med dukning och matlagning, klappade mig på axeln och sa, att nu mormor, får du sitta kvar vid bordet, så dukar jag va och diskar undan. Och vet ni vad, det gjorde hon med bravur.

Plockade fram tändmaterial som Åke köpt i Vindeln, detta är gjort på papper och sedan är det vaxat på nåt sätt. Kul text, haha…


Theresé tipsade om att ludd från torktumlaren är jättebra tändmaterial. Ha, det har jag aldrig tänkt på. Hon kom även på vad vi skulle använda som avlastningsbord, därute…tadaa,,, vårt strykbräda


Sen gick vi ut på gården, Brälla och Lena stannade hemma, men Camilla, Thord och Ebba kom över och Öhman med frun Marita. Vi såg på fyrverkerier, skålade och grillade korv.


Mycket trevligt…men kallt. Trodde minst det var -20, så snopen blev man då jag kollade termometern då vi gick in -11, vad var det att stå och frysa ihjäl av. Sa god natt och släckte lampan 02.00. Upp igen 08.00 och nu har jag diskat undan alla glas och skålar, druckit 3 koppar kaffe och funderar på frukost.

Nu önskar vi på Ettan, er allihop, en underbart fin start på 2022.

Husets snaps, jämarns 1️⃣:ans 🥃

Av , , 2 kommentarer 11

Noterade igår att bubblorna som blev på dörren då jag satte dit dekoren, har lagt till sig under natten och ni ser den bara bra ut. På den här bilden ser ni en del av dom där lampan lyser av sig på dörren.


Och så här ser det ut nu…borta, vad roligt. Då slipper jag störa mig på det.


Nicco kom och hämtade upp mig igår så fick jag följa med henne till Avion.

Och gissa vad jag fotade på hemvägen, jo den färdiga skapelsen på Thule huset.

Såg dock innan, att VK lagt ut en liten artikel om klockbytet. Haha…fast jag var före dom att skriva om det, så de så 😜


Har blivit en massa kommentarer på min ”blöta” lunch, jag la ut i matgruppen på fejjan. Många som älskar den anrättningen, andra som har andra namn på den och andra sätt att äta den på.


En skrev att han brukade äta blöta på buljong han kokat på älg eller renkött, det är säkert underbart gott, det med. Jag tänkte ju genast på hur god buljongen från en köttsoppa är. Och en annan skrev att han körde blöta efter tillagning av fläsklägg. Ja det finns nog hur mycket som helst man kan modifiera till en blöta på. En FB vän skrev att dom åt det med varm mjölk och då heter det söla. Haha..ja jag ser också att namnet är lite olika beroende på vart i landet dom kommer ifrån.

Jag fick tips om nå helt annat, även det, i samma grupp. Och ja var tvungen att kontakta Bo-Lage så en sån, är på väg. Jag menar… vad kallas nu huset vi bor i…jo, ETTAN, detta inköp skyller jag dock på Öhman. Ni vet, killen som namngav vårt hus från början.

Även om vi sedermera upptäckt att vår tomt hette ettan från början, så det var ju lite kul. Denna ska drickas med vördnad och bjudas på som snaps, vid väldigt speciella tillfällen, jojojmensan.


Tomtskrällena läs (fultomtarna) har tagit sig upp från djävulsmattan, och ser ut att vandra vidare upp mot ljuset i trappan.

Femte lådan i kalendern är öppnad. Det var en liten låda, sa Åke och jag sa…haha, det är väl ratten. Och kolla vad som låg i…hehe.

Önskar er alla en fin andra advent!

Slog på höksynen 🧐👀

Av , , Bli först att kommentera 19

Storebror Sivert, blir en dag äldre idag, än igår, men på papperet skiljer det 1 år, från igår. Så vi skickar ett Grattis från oss på Ettan. Här en bild som vår pappa knäppte på oss. Och tydligen gavs det körlektioner i tidig ålder.


Jo nu ska ni få höra om kaffeburken, den är nämligen återfunnen, Men jädrar vad jag har fått leta. När jag för femtielfte gången, öppnade skåpet i köket, och verkligen satte ner mig på knä och slog på höksynen, så såg jag först detta.

Och ja…där var den 🤪


Locket på bruken är svart, så det var kanske inte så konstigt att den gjorde sig osynlig, därinne i det mörka svarta hålet Skönt att veta att man då inte är helt färdig i huvudet. Den fanns där, men väl, kamouflerad.

Teams mötet gick bara bra. Jag hade kommit på den utsök bra iden att låna Åkes dator. Hans kamera funkar ju, och teams kunde man öppna via en länk, det behövs inga appar och andra konstigheter. Bra att veta till nästa sväng.

Här får ni lite mer om semlorna och tävlingen.


Jättekul att dom fick mer reklam än om dom faktiskt hade vunnit, vilket dom hade gjort om inte Arla kört fulspel. Haha, dom bet sig själv i baken, så tjinlit åt dom.

Nån av er kanske kan vara behjälplig. Jag letar själv efter en mjölkfri yoghurt, men…den ska även vara sockerfri. Jag går bet på den, kanske inte existerar. Tycker mig ha googlat men jag kanske skriver fel ord.

Sockerfri glass, är inte heller tvärenkelt att hitta, men det gjorde jag för ett tag sedan, inne på Willys.

Men även här, får man då välja, antingen utan socker, eller en annan glass med socker fast utan djurgrädde…ja grädde kommer ju från djur, eller hur 🤭🤣

Hoppas på en fin fredag för er allihop, och ta det lugnt ute i snödrivorna.

Fiskmås med hökmode, eller?

I onsdags, såg jag en fiskmås, som stod nere i en bäck och stirrade in i ett sten fundament, precis som om den stod i skamvrån. Den skrek lite, som fiskmåsar gör. Mm, inget konstigt, förutom att den stod just så där.

Igår, 2 dygn senare, så står den där, på samma fläck, och bara stirrar. Jag får lätt panik, vad håller den på med?


Första gången jag såg den så trodde jag att den kanske fastnat på nåt sätt, men den rörde sig en halvmeter, vid nåt tillfälle, så jag lämnade tanken därhän.
Men, igår då min hjärna går igång och jag på nåt sätt, planerar hur jag ska kunna ta mig dit, torrskodd, och utan att ramla på skallen, så flyger den plötsligt iväg…för att återkomma 1 timme senare.

Ehh, vad gör den? Har den ett matförråd där, och nu har den gått in i ett hökmode, där den vaktar sitt matrevir? Har den kläckt ungar och pulat in dom i nån liten hålighet, och ungarna ska minsann inte ut därifrån och roa sig, eller är den bara knäpp i skallen?

Jag har några mc handskar som jag tänkte sälja, så jag la ut dom på min status på FB, för några dagar sedan.

Tina kommenterade igår och frågade om ja inte hade nån hjälm också. Och då kunde jag ju inte låta bli att skoja lite:


Detta är min hjälm som jag hade då jag gick i ettan. Maria 1E, har jag kluddat i den, notera att ettan är lätt, spegelvänd, Marias signum:


Och ska jag bli orolig nu, då jag faktiskt kan ha den idag med? Min skalle har inte vuxit på 45 år :O Hahaa… fast en har nog inte krympt, heller 😀
Tina tröstade mig med att mina föräldrar, förmodligen gjorde som så många andra, och köpte en hjälm som var aningens för stor från början, så man hade nåt att växa i. Mm, det låter ju bra, ska vi säga så.. 😀

Apropå huvuden och skallar, här är nån som definitivt har huvudet på skaft:

Vilken kontroll hon har. Blev väldigt sugen på att filma då jag gör likadant, och jag säger bara: -Huka er och håll avstånd, för er egen skull!!!

Hoppas på en fin lördag, för er alla!

Silver, eller var det svart, eller var det…

Av , , Bli först att kommentera 8

Nu ni, dan före dan före dopparedagen! Det blev lite lättare att säga än att börja 7 dagar innan 😀

Fast julkänsla för mig idag, är inte alls vad det var som barn, nä, det finns inte, tror inte heller att det någonsin kommer att bli så. Its over and done with!

Idag är det nyår som är den stora grejen. Kanske har skrivit det förut men, vi kommer att hålla i nyårsafton här, på Ettan, hur många vi blir, återstår att se. Dom har till imorgon på sig att svara. Men som mest eller flest, blir vi 18 personer…(och ingen diskmaskin :O ). Inte ens en handdriven sak:

032wZVp1m991Apropå nyår och min nyårs stass, så dom där skorna jag visade igår, ställde till det för mig eller mitt huvud.

Fick för mig då jag fotat dom att spännet faktiskt hade varit i silver, inte svart, då jag provade dom på affären. Och nu retade det där mig.  Jag ville ha silver, jag var tvärsäker att det var precis vad det hade varit. Jag visade ju till och med fram foten till Nicco och sa att det där blir ju som ett smycke i sig.

Så har man inte tillräckligt att göra sedan innan, så skaffar man sig mera, Maria style!

Först och främst så hade ju Nicco fått skokartongen, den tomma, och slagit in en julklapp hon ska ta med till Holmsund. Klappen befann sig igår på Östra Ersboda. Men hon skulle hit, så jag skrev att hon kunde vara bussig och ta med sig den hem…igen. Och det gjorde hon. Jag vet ju att man inte får byta skor utan den där sabla kartongen.

18491484_10155262746286585_8373271169310957685_oBörjade med att uppdrag som god man, fortsatte att dela ut julklappar till han vi är stödfamilj åt, vidare ut på Avion med skokartongen, där jag försökte förklara vad jag trott och vad jag ville. Lämnade kartongen vid kassan och började leta, och gissa vad…det fanns ingen sko med silverspänne, det fanns inte ens en kartong med den storlek jag skulle ha.

Så det blev ett oförrättat ärende dit ut. Det var bara att ta igen dom ursprungliga skorna och åka hem, samt slå in Niccos klapp, igen. Dubbelarbete, heter det väl?
Nåja, inget ont som inte har nåt gott med sig. Jag hittade nå därute som gjorde att jag nu känner mig klar inför julveckan, så tumme upp!

17097821_10155031381611585_4235114315855465242_oIdag är vi bortbjudna till mamma, på glöggmingel och pizza afton, det blir mina syskon med respektive och barn, förutom lillebror, då, han bor lite långt bort för en eftermiddag i Umeå. Så middags stöket behöver jag inte fundera på.

Avslutar med en gammal julhälsning från Sally, som Theresé knäppt på henne. Gissar att hon är 1½ år på bilden. Ha en fin lördag, allihop!
d 005

Upp på hästryggen igen!!!

Av , , Bli först att kommentera 11

5 år…det har gått fort, känns det som. Fast då man tänker tillbaka, på tiden strax före och efter, pappas olycka som ledde till hans död, så kändes det då…som om dagarna masade sig fram. Det var väldigt stökigt, många frågetecken, hur skulle man göra, vad gjorde man, och varför…

Men i efterhand måste jag ändå säga att det man brukar säga, ni vet, tiden som läker alla sår, det stämmer. Han är borta, och han är fortfarande saknad, men livet är uthärdligt, man går vidare, oavsett och man får acceptera att det är som det är.

22730481_10155743235746585_307429086212816224_nSen är väl människan förunderlig, man har en tendens att förtränga eller ”glömma” bort, lägga åt sidan, sånt som känns tungt, som gör ont, eller bara är smärtsamt. Och det är väl tur, att det funkar så. Annars skulle man väl aldrig ge sig ut på nya äventyr, ni vet…upp på hästryggen igen!!!

Precis som med våra tallar…man glömmer bort, varje år, hur j-vla mycket barr dom innehåller, och hur tungt det är att kratta upp dom, Men då det är gjort, så är det gjort, och sedan glömmer man bort det, tills man står där, nästa år igen 😀

22555147_10155743153481585_6988268530934883353_nHade ett lunch förslag till Nicco härom dagen…en höstsallad, lite barr, några kottar, ja ni fattar, sånt man kan hitta härute, förstå vad gott! Och framför, billigt!!! 😀

Jag har tillbringat morgonen i telefon, är inte riktigt klar än, sjukvård, tider som ska ändras och dubbelcheckas, jag väntar på bord och stolar, som DHL ska köra ut, men med tanke på vår roliga adress, så kände jag mig nödbedd att ringa och förvarna. Som ni vet, så heter vår brevlåda och adress, nåt helt annat än vad den egentligen skulle heta.

Infart från Timotejvägen och inte Blomstervägen 43 som brevlådan heter, fast den står inte på Blomstervägen, och 49 är siffran på huset…fruktansvärt förvirrande. Dessutom funkar det INTE att slå in Timotejvägen 49  på nån GPS, den adressen finns ju inte…fast vi bor där, hahaa… Nä, Ettan hade varit lättast, faktiskt!

21768081_10155675224416585_1034651519683049996_n 22042371_10155670392926585_8938670085644766550_oJaja, jag får väl se om dom dyker upp, eller dyker in, innan 11 ska det då vara levererat, hoppas jag.

Lite snö föll igår, men den var väldigt tillfällig. Gick ut med Winstone jätte tidigt i morse, bara för att kunna sitta hemma och vakta på leveransen. Kul att se att här, var det bara en blötfläck kvar av nedfallet, men hundra meter bort låg frosten kvar på grusstigen och det var lätt halkigt. Detta borde innebära att där vi bor, på Ettan, har vi lite varmare än övriga Västerslätt…men så trevligt 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Håll avståndet!!!

Av , , 2 kommentarer 14

När jag skulle ut med Winstone en andra sväng igår, innan jobbet, så blev jag ögonvittne till en liten försmädlig händelse, precis utanför vår infart (inte alls ovanligt…det händer mycket på Ettan :D)

185037_271858092931101_1394437010_nJag kliver ner från bron och plötsligt dyker det upp en blå bil som kommer från vänster, den kör rätt så fort och tutar, samtidigt som den bromsar in, men fortsätter ändå framåt.

Här hinner jag tänka flera scenario, han tutar för han känner mig…han tutar och bromsar för det är nån på vägen, han får samtidigt ett möte, så den sista tanken är att han tutade på den bilen, för att den kanske höll sig för nära mitten på vägen. Mycket tankar inom loppet av 1 sekund.

Då tvärnitar, plötsligt den mötande bilen…och detta utan att först ha kikat i backspegeln, för hade han gjort det, så hade han sett sig förlorad. Där låg nämligen en vit pickup, modellen större, ganska nära baken på han som nu nitade. Gissa vad som hände?

Tadaa…det smäller rejält då den vita pickupen kör in i arslet på den bromsande bilen. Alltså vad hände egentligen?

Nu spekulerar jag hej vilt, men jag tänker att den blå bilen, kände killarna i den mötande bilen, därför tutar han igenkännande och bromsar, som att för att säga, hej, här är jag. Och därför tvärnitar den mötande bilen, för han tror. att den blå bilen nu tänker stanna, så dom ska hinna kasta några ord genom rutan…BIG FAIL!!!

Eller, ja, vem vet…det är bara min gissning, det kan ju vara fel, det med 😀 Men en smäll blev det, i vilket fall som helst. Och en lärdom är väl att hålla avståndet, fast i detta fall skulle jag som ögonvittne, fria killen i den vita pickupen…man får inte tvärnita på detta sätt, utan att ens ha något framför sig.

Nu ska ni få läsa nåt roligt som jag hittat på FB, på nån sida som heter Viral Queen, jag skrattade gott, i alla fall, och skratt kan man aldrig få för mycket av. Och med det önskar jag er alla en trevlig fredag!

Jaha, då har man fått en ny föräldragrupp emot sig.

På minsta grabbens simskola så finns det givetvis en grupp föräldrar som måste höja sina barns prestationer till skyarna varje gång ungen gör något, hur obetydlig prestationen än varit.

Behöver jag nämna att hemmastickade tröjor i pastellfärger kännetecknar gruppens informella klädsel och ett militärt avståndstagande till allt ätbart kött sätter definitionen på denna samhällsengagerande grupp?

Idag hade gruppen samlat sig till angrepp mot simlärarna och främst i stridsformationen gick en kvinna som såg ut att vara Östgötsk mästare i att kasta små traktorer långt och som har en röst som får Hesa Fredrik att framstå som,,,ja hes.

Gruppen hade tydligen träffats på ett café innan och gemensamt kommit fram till ett krav på att deras barn borde få ett simmärke eller medalj efter varje lektion för att hålla motivationen uppe, ”ungefär som med Nordkoreanska generaler” sa jag med ett flin.

Varken flinet eller liknelsen uppskattades.

Simlärarna försökte argumentera med att barnen visst skulle få simmärken men inom sin tid, dom hade bara simmat två gånger och det fanns nationella riktlinjer och krav att ta hänsyn till, och så fort barnen uppfyllde kraven till de diverse märken och medaljer som fanns så skulle barnen givetvis belönas omedelbart.

Detta tyckte givetvis traktorkastaren från Östergötland var helt oacceptabelt och fascistiskt, varför kunde man inte anpassa kraven så att hennes pöjk Kosmos också skulle kunna få en medalj?

Dom övriga i gruppen nickade instämmande, ingen ville ju få en liten traktor kastad i huvudet.

Stämningen kändes lite tryckt, bäst att försöka lätta upp den tänkte jag och sa, ”Om ni gör ett simmärke för dom som kan göra pruttbubblor under vattnet på det grunda och kissa på det djupa så kan ni ju ge Kosmos brons, silver och guld med en gång”

Det blev tyst i simhallen, vattnet var helt stilla, fläktarna i taket stannade, jag tror att det även blev en mindre solförmörkelse utanför.

En av simlärarna som även var instruktör i första hjälpen och förstod det här med att överleva sa ” kom nu barn, nu börjar vi, nu på en gång, kom här Kosmos, du börjar ”

Gruppen av testosteronberikade kvinnor släppte nu mig med blicken och började jojka uppfriskande motiverande tillrop till sina barn, två män som stått i bakgrunden hela tiden gick in i omklädningsrummet varifrån det inom kort hördes ett asgarv.

Amazonen från Östergötland låtsades som ingenting och satte sig bredbent ner i sina stretchbyxor som avslöjade mer än vad KGB någonsin fått fram om Hillary Clinton, inom kort började hon glufsa på en glutenfri vetebulle som förmodligen var avsedd som näringstillskott för travhästar.

Jag visste att hon aldrig skulle släppa det här, så jag satte mig i andra ändan av simhallen, långt bort ifrån parkeringen och lättkastade fordon.

Nästa gång får frugan ta grabben till simskolan.

Dom roar sig kungligt!

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag gratulerar vi Kerstin som fyller år, grattis grattis, från oss alla här på Ettan!

17634622_10155136072791585_8760212022209499521_nDet är också start på Nolia, vi som trodde att dom skulle ha parkering borta vid hundtoan, eftersom dom klippt gräset där och inhägnat det, men…om man googlar så ser det inte ut som det. Då fattar jag inte varför dom inte kunde vänta 1 vecka med att klippa, så hade dom sluppit jobbet med inplastningen???

Det är väl det där, har man inte jobb, så skaffar man sig det!

Jag stod nere vid Nolia fältet igår, Winstone hade hittat nåt intressant i gräset, och jag lyssnade på skotrarna som körde för fullt, plötsligt ett annorlunda ljud och en rejäl duns, för mig blev det ett ljud som om luften går ur någon. Och jag hann tänka att nu hände en olycka.

Sen la jag händelse i minnesbanken, men ser på kvällen då jag läser vk på nätet, att det faktiskt var en olycka som inträffade just då, usch…jag ryser, och hoppas att han klarade ryggen.

Skärmklipp 2017-08-04 19.38.03Nicco och Adam roade sig kungligt igår, med en helikopter tur i Nikkaloukta, med Kebnekaise under sig…så coolt!

20623966_1477171425705041_1611711971_n 20632301_1477417075680476_320662339_nOch jag minns med klarhet, då jag och Åke gjorde den turen för cirka 30 år sedan, och jag blev helt såld då…och ville ta flyg certifikat och köpa mig en helikopter…typ 😀
Min farbror Matts och hans fru Ingmarie, var stationerad där under somrarna på den tiden, då han jobbade åt Norrlandsflyg som helikoptermekaniker. Därför fick vi den möjligheten att flyga ett varv. Det kan jag ju säga att Nicco och Adam inte fick, gratis…det kostar en del…men är väl kanske en grej som man gör nån enstaka gång i livet, så det kan vara värt det.

Önskar er alla en fin lördag!

Maria Lundmark Hällsten