Etikett: Ingvar

Kusinträff..check…

Av , , Bli först att kommentera 15

Så trevlig kusinträff igår, och vi hade lite extra tid på oss, då Torgny och Malena, och Johan och Isabell, dök upp en dag innan.

Till fikat var vi 30 personer . Vilken suprise, då Anna och Ingvar, helt oväntat kom hit, lagom till 14 fikat. Dom hade tackat nej men gjorde ändå en tripp på 42 mil, tur och retur, för att hinna träffa släkten. Så kul 😍

Fick fin present av Torgny och Malena, jodå, man bugar och tackar 🤩

Torgny kastar hästsko och har till och med vunnit SM i hästskokastning, inte på elitnivå, men ändå…imponerande. Dom hade tagit med sig hästskor, matta och pinne, så vi fick testa på. Jag blev lite såld på det, faktiskt. Ska kolla upp vart jag kan köpa hästskor, så får man kanske utmana några gamla grannar eller vänner på lite kastning 😄

Lagom till middagen kom ett regnväder förbi och störde grillningen, men det blev ändå inte så långvarigt. Mycket surr och prat, gamla minnen, och framtidsutsikter. Kusin Johan har hur mycket bilder som helst som han skannat in och sorterat upp, från…way back in time. Så kul att se. Och här får ni se lite av vår kväll.


Theresé pysslande var också mycket uppskattat. Jag ska visa er sedan, hur det såg ut. Men tar det imorgon, istället. Det tar evigheter att ladda upp bilder här. Efter middag tyckte vi att det var på sin plats att fota hela högen, så först var det till att samla ihop högen.

Och sedan få till det där extra 😁 Bakom Theresé mobilkamera, står Jossan, en kompis till min brorsdotter Camilla. Och visst blev det fina bilder.


Jag avrundade kvällen vid 00.30 tiden, men jag tror att dom flesta, Åke undantagen, tog ett bastubad med bad i sjön. Det hördes vida omkring att tempen i sjön, inte var så hög, haha…

Nu har alla som skulle hem, åkt hem. Ska jag gissa nåt så blir det nog en tidig kväll ikväll. Det kan behövas.

Ha en fin söndagskväll, allihop!

 

Buller och ett och annat muller

Hörde på nyheterna igår att dom vill utföra fler drogtester på anställda. Nu lyssnade jag inte så ingående på det hela, men absolut första tanken var, att även cheferna, borde väl drogtestas. Det ska ju inte vara skillnad på folk och folk.


Dessutom, för att vara lite krass och ironisk, om man tänker på dom dåliga beslut som ibland tas, så kan man undra om dom var riktigt nykter…eller drogfri för all del, då besluten fastslogs.

Sen behöver det absolut inte, vara drogers fel, alla gånger, utan orsaken kan vara felkopplingar däruppe. Synd och tragiskt blir det, då felkopplingen sitter i huvudet på människor som har makt och stort inflytande på andra. Då kan det sluta riktigt illa.

Ja, det kanske hade varit bättre med IQ tester innan man sätter en person i högre poster, eller så får dom köra, både och. Allt för att vara på den säkra sidan.
Inte alls apropå droger eller felkopplade människor, men här kommer ett klipp från en rolig nyhetssändning. Han visste inte om att han gick ut, live, hahaa… så kul.

Vi blev bjudna till min kusin Anna och hennes man Ingvar igår. Altanhäng stod på inbjudan. Mest synd, var blåsten som inte ville ge sig. Men dom har en sån fin uteplats med utsikt över stan, så vi skrattade, härdade och sa att vi är väl norrlänningar, lite får man väl tåla.

Sen fanns det även filtar att krypa in under, haha.


Här 2 bilder som Anna knäppte på oss.


Till förrätt, fick vi handskalade räkor på ett stekt, surdegsbröd, inköpt på Kulturbageriet, underbart gott. Och till middag fick vi både grillat kött, kryddkorvar, grönsaker och en god ugnspotatis till. Muy bueno 👌


Dom bor på ett ställe där stadskärnan sjuder av liv, bokstavligt talat. Rop, och skrål, musik och skratt, motormuller och annat buller. Men det är ju den årstiden, svårt att komma ifrån, folk vill vara ute då man äntligen kan, utan att frysa ihjäl.


Nä, det var en mycket trevlig kväll, vi pratade gamla minnen, vi har ju så mycket vi gjort tillsammans, då vi var yngre. Det har vi nog konstaterat förut, att vi var och fortfarande är, mer som systrar än kusiner. Inte alls alla förunnat att ha en sån typ av kontakt med en kusin som inte ens bott i samma stad.

Nä, nu tänker jag se om man kan sitta ute en stund. Det blåser idag med men solen lyser starkare än igår. Ha en fin pingstdag, allihop!

Röda trådar och tjocka röda rep

Av , , 4 kommentarer 13

Skumtittar i arkivet för februari ifjol, finner återigen en blomma eller växt, kanske är ett bättre ord. Mitt fina, citrusträd som doftade underbart, och jag var sååå stolt. Hade fått den att överleva lite drygt ett halvår. Titta bara…


Nästa dag…BAAM!!


Och den vek hädan och finns inte mer. Ofta känns det som om jag upprepar mig, eller är det för att vissa saker i livet är som en röd tråd, det syns eller händer inte för jämnan men det ligger därunder och poppar upp lite när som.

Började sätta Henna i håret och, mja, den röda tråden har bestått, rakt av, under ett helt år, faktiskt.


Tyckte att jag var extremt otursförföljd, sista halvåret 2021. Men då jag gluttar in in bloggen eller minnen på FB, så tycker jag mig se ett rött tjockt rep. Sen kanske mina hommlerier inte alltid slutar i sjukskrivningar, utan jag klarar mig undan med blotta förskräckelsen.

Nå, man kan inte gå runt och oroa sig hela tiden. Jag har jättesvårt att bara lära om mig att gå nerför källartrappan och inte springa. Hinner ner för första trappan, sen kommer jag på mig själv. Jag springer…🏃‍♀️

Jag testade något nytt igår. Stekte Vindelrökt fläsk som jag tärnat.


Detta blandades sedan ned i en gubbröra gjord på inlagd sill. Gräslök, rödlök, crème fraiche, kaviar, dill, majonnäs, kokt ägg, brynt smör och kryddor. Sedan ner i krustadskal. Alltså…tummen upp.


Kul att jag gjorde 4 olika upplägg på 5 ätande personer. En är veg, inget fläsk, Åke, utan sill, Sally, very plain, ost och gurka, och jag och Anders, den fulla versionen. Till huvudrätt körde vi ugnsstekt fläskfilé, potatisterrin, bea och sallad. Ugnsbakad Portabello med vitlök och mozzarella till syrran. Till efterrätt…Briokolafluff. Sally ville ha receptet…gott, med andra ord.

I köksstöket fick jag nyårshälsing från kusin Anna och Ingvar, en selfie på dom båda. Och jag kunde ju faktiskt inte låta bli att skicka en hälsning tillbaka. Tina fick den hälsningen, hon med. Ville dock inte göra nåt större väsen om själva bilden, hehee…


Kändes lite vemodigt då man kollar in på gamla minnen om hur det kunde se ut, då vi var ett gäng här.


Kontra dukningen igår.


Men vi råder ju inte över hur det ser ut, hälsan går före allt. V hade trevligt ändå. Sally fixade ihop en frågesport.

Hon utbringade skål, hon hyllade mitt arbete under dagen med dukning och matlagning, klappade mig på axeln och sa, att nu mormor, får du sitta kvar vid bordet, så dukar jag va och diskar undan. Och vet ni vad, det gjorde hon med bravur.

Plockade fram tändmaterial som Åke köpt i Vindeln, detta är gjort på papper och sedan är det vaxat på nåt sätt. Kul text, haha…


Theresé tipsade om att ludd från torktumlaren är jättebra tändmaterial. Ha, det har jag aldrig tänkt på. Hon kom även på vad vi skulle använda som avlastningsbord, därute…tadaa,,, vårt strykbräda


Sen gick vi ut på gården, Brälla och Lena stannade hemma, men Camilla, Thord och Ebba kom över och Öhman med frun Marita. Vi såg på fyrverkerier, skålade och grillade korv.


Mycket trevligt…men kallt. Trodde minst det var -20, så snopen blev man då jag kollade termometern då vi gick in -11, vad var det att stå och frysa ihjäl av. Sa god natt och släckte lampan 02.00. Upp igen 08.00 och nu har jag diskat undan alla glas och skålar, druckit 3 koppar kaffe och funderar på frukost.

Nu önskar vi på Ettan, er allihop, en underbart fin start på 2022.

Det ena leder alltid till nåt annat, trevligt trevligt…

Av , , 2 kommentarer 14

Åke och Ingvar drog iväg till Nordmaling igår, där det gjordes lite möbelaffärer. Inte till oss, utan till deras hem. Fast innan dom åkte hade jag köpt en rullvagn på en annons på fejjan, som Åke fick hämta upp då dom kom tillbaka.

Rullvagnen var lite mörkare och högre än jag trodde, men jag ska se om den funkar ändå.

Blev less på det lilla svarta metallbordet vi har här, bakom soffan.


Passar den inte där så får jag väl göra plats nån annanstans. Worst case, hamnar den nere i tvättstugan och får då fungera som tvättmedelshylla, typ. Nåja, det var inget hemmansköp.

Medan dom var borta dök Nicco, David och hans son Arvid in. Don fick både kaffe och blåbärsbullar. Jag hade letat fram en påse med Duplo som låg nere i en garderob i källaren. Den innehöll även en indian…utan häst.


Och en Karl-Alfred, fortfarande fungerande. Då man drar i snöret börjar han fäkta med armarna. Jag tror att bägge figurerna, kommer från leksaksgrossisten där jag jobbade mellan 1986-1993. Han som startade upp företaget, nån gång tidigt 70 tal, om jag inte missminner mig, hade leksaker som kom som prover, och dom hade han i säckar som bara låg och samlade damm.


Då Torsten var på extra gott humör fick jag välja vad jag ville ha. Det var faktiskt jättekul att se vilka saker som fanns därinne. Den här bilen, fick jag vid ett tillfälle.


Tror dock inte att det är något större värde i den. Men roligt ändå, att den bara finns kvar.

Nåja, det ena ledde till det andra igår, och vi blev bjudna på middag hos Anna och Ingvar. Mycket gott tilltugg, och en utsökt lasagne, sedan en smarrig äppelkaka till efterrätt. Vi hade mycket trevligt och det blev många skratt, ajaj…

Kolla in grabben som ser väldigt ledsen ut i ögat, då vi kom hem igen.


Vakthunden, Winstone Warrior. Fast han såg inte alls så ledsen ut då jag låste upp dörren. Nej nej, då var det glada miner, hopp och glädjeskutt.


Hoppas på en fin söndag, för er alla, regnet till trots.

Bildbevis ✏️📸

Av , , 2 kommentarer 17

Kunde ha varit en bild på en igelkott här, men den var för snabb för mig. Den sprang (lätt överdrivet, den gick) över vägen där jag och Winstone kom gåendes nu på morgonen. Men den var lite för långt bort för att det skulle bli en bra bild. Här får ni en ritning på den aktuella kotten.


Borta vid lekparken har jag noterat ett träd med en gren som ser nalta eljest ut. Kolla in vinkeln.


Hade ju sett roligt ut om alla grenar hade haft samma böj, hahaa…

Apropå grenar och träd, så brukar man ju använda dom som synonym till familj och släkt. Stammen är dom närmaste och sedan grenar det ut i det kända och för många, det okända.
Eftersom vi på min pappas sida, härstammar från samerna så använde vi vår rösträtt igår, och åkte till Gammlia. Nicco, jag och kusin Anna.


Efter rösterna var lagda, så haffades Nicco till en kort intervju av en tjej från Sveriges Radio.

Och jag blev haffad av en som tyckte att jag skulle gå med i Såhkie, Umeå sameförening, och det gjorde jag…bara så där, för att.

Vi åkte hem till oss, och Ingvar, Annas man, kom snäppet efter. Nu kom den omtalade Ballerinakladdkake cheesecaken fram på bordet. Anna Näslund fotade underverket.


Och ja, den var god, men väldigt mastig. Hade jag gjort om den hade jag använt en större form, tror jag, så den hade blivit tunnare, och kaksmulorna man skulle ha ovanpå, hade man kunnat skippa. Kanske lite riven, mörk choklad, för utseendet och hallonen hade kunnat vara lite fler.

Efter middagen hämtade jag upp mamma för lite kaffehäng på vår balkong. Det var riktigt varmt där, på baksidan blåser det sällan, och solen ligger rätt på. Nicco fixade med innertaket till hennes Dodge. Det är inte bara ett, på ett järnspett.

Jag ska handla jord idag. Trodde ju att Åke kom med en massa jordgubbsplantor i puckar. Men det var ju en salig blandning av allt möjligt…spännande. Måste nu reda ut, vad som ska sättas vars och i vad.

Ha en fin måndag, allihop!

Minns vi rätt, eller…

Av , , Bli först att kommentera 14

Hamnade bakåt i tiden, igår. Kusin Anna skickade 2 filmsnuttar, som var från deras stuga, då vi var där. Och nu undrade hon om vi verkligen hade kommit ihåg, saker och ting, som dom verkligen var.

Jodå, historien stämmer, även våra minnen, fast vi hade rört ihop, med vem som behövde räddning av en båt. Vi har sagt att det var Ingvar, men i själva verket, var det Åke, haha.
Här får ni ett utdrag, från mitt inlägg skrivet 12 januari, 2010, men händelsen i sig, var nog sommaren 2002.

”Ingvar och Anna har en fin sommarstuga nere vid Övik, en av gångerna vi var där så tyckte Åke att det var dags att prova på hans surfingbräda. En bräda han hade mer för att han tyckte det såg cool ut att ha den fastspänd på busstaket, än han var villig att prova på själv. Eller villig och villig, han var sugen men det är inte så tvärenkelt som det kan se ut.

Nu var det Ingvars tur att visa upp vad han dög till.


Han blåste iväg över viken och fick upp en hejdundrande fart, det såg verkligen proffsigt ut. Sen hördes en röst från andra sidan, -ÅÅÅKEEE! Ta båten du.

Han trodde inte att han skulle få brädan att vända utan att han skulle sluta ute till havs. Nu hann inte Åke ner till båten innan vi såg att han hade rätt teknik och lyckades vända brädan så han kom tillbaka.


Dags för Åke att visa sina talanger. Det såg väl lika bra ut från början men Ingvar kände sig nödbedd att starta upp båten för att åka och hämta upp honom från andra sidan, han fick inte brädan åt rätt håll då det var dags att sno om.

Åke plockades upp på båten och satt längst fram i fören med brädan liggandes tvärsöver knäna. Ingvar gasade på och kom mot stugan, jag och Anna satt uppe på altanen och skådade färden, då gasar han på ordentligt och tänker inte på brädan som Åke kämpar för att hålla fast men som han inte klarar av i den hastigheten, brädan rycks ur hans händer och flippar runt som en propeller över båten.

Och där kan vi tacka någon däruppe, att brädan inte klippt Ingvar som stod upp och rattade båten. Puh!!!” slutcitat


Fotnot, dom övre bilderna printade jag från Annas lilla film. Och den här bilden tog hon vid ett annat tillfälle, då vi tog oss en tur med deras båt.

Ja jädrar vad vi har gjort saker. De där brädan finns fortfarande kvar. Åke brukar försöka lura iväg alla som hälsar på i stugan, ut på sjön, med den där. Några har nappat, andra har insett att det finns begränsningar. Haha, men å andra sidan, så länge det finns en båt att tillgå, och annan räddning, så är det nog rätt lugnt…att testa, tänker jag.

Så känn er utmanade, ni som kanske tänker komma förbi i sommar.


Hoppas på en fin dag, för er alla!

Fel, fel och fel…

Av , , 2 kommentarer 17

Hade allt varit som som det var förut, så hade detta varit Wheels lördag, och vi hade förmodligen förberett oss för en dag på nåt fält nånstans.

Nu tar vi allt som det är, och istället för en dag ute bland bilar och folk, så körs det en spontan cruising ikväll, ingen snitslad bana och Pop o Rock kommer att sända direkt från Storgatan utanför Rex mellan 18.00-00.00.


Vi lär nog åka ett eller två varv, bara för att 😀

Jag och Åke blev spontan bjudna till kusin Anna med hennes man Ingvar, på blåbärspaj och kaffe, igår eftermiddag. Dom som har en så fin altan, med vidunderlig utsikt över stan. God paj, fint väder, trevligt sällskap, kunde inte bli bättre <3


Tiden rullade på och plötsligt blev det halvbråttom hem, vi skulle hinna äta nån typ av middag innan jag skulle iväg igen.

Och här gör jag fel, nummer ett. Jag steker en hamburgare till Åke, men själv tar jag bara en hårdbrödmacka med 2 korvskivor på och sen drar jag. Hämtar upp Nicco och sedan Helena och ner till Strömpilen.

Där blir det en blixtvisit hos Bo-Lage, jag shoppar nämligen loss och förmodligen, kommer det att bli Johans midsommardrink, här hemma, nån gång ikväll:


Och efter det, satt vi nere vid älven, pratade, åt en glasskula, drack kaffe, pratade mer och roades av allt runt omkring:


Nicco och Georgo, ville ha skjuts ner på stan så jag landade hemma strax efter 21, där gjorde jag fel nummer 2, tog en cider, innan vi gick in.

Och efter lite häng i soffan, görs fel nummer 3. Jag skippar nattmackan och går i säng. Mm, vissa lär sig tamefaan aldrig. Jag verkar ju tillhöra den sorten, åtminstone då det gäller vissa saker.

Och här är vad jag får betala för min fel. Vaknar 2 i natt, sockerfall, jag svettas så fruktansvärt, darrar, får i mig mjölk, knaprar äpple, Winstone kommer och undrar vad jag håller på med, tuggar i mig nån godis och sen får man borsta tänderna…igen. Men jag är så trött att jag somnar ändå, på en handvändning.

Men vad hjälpte det, en timme senare vaknar jag av att mina fötter, vrids uppåt, så sjuuukt irriterande och ont. Jag har fått kramp i bägge fotknölarna, alltså, haha, story of my life. Varför ska det alltid vara såna här konstiga saker. Får ju kliva upp igen och tassa omkring och försöka få krampen att släppa.

Som tur är, så är jag inte ett dugg piggare, utan slocknar igen, och får faktiskt sova ända till 9, sköööönt!

Tänker städa lite i Camaron idag, dammsuga och torka lite. Sen sitter man väl bara ute och jäser, inga måsten. Ha en fin lördag, allihop!

Dammsamlare, eller?

Vilket underbart väder det var igår.

Vi satt ute på Anna o Ingvars terrass, vet inte om det är rätt benämning, men det är ingen balkong, och altan skulle jag knappast heller kalla den. Visst blåste det men solen var verkligen varm. Gammal bild.

Anna bjöd på hembakad hallonkaka, jättegod…och det var det tydligen fler som tyckte:


Mycket prat och skratt, det är sällan vi pratas vid, men vi har många minnen ihop, barndoms somrar i stugan, andra gånger från Stockholm, där hon bodde som barn. Och jag kunde lika gärna vara där med henne, som hon kom upp och var med mig.

Nicco kom hit lagom till middagen, och kaffe avnjöts ute på den nedre balkongen:


Sen gjorde vi ett ryck nere i källaren, där hon målade klar under trappstegen, så nu är dom vit. Ska upp ett tyg som avskiljare, och sedan ska det in 2 skåpar. Det här är ju en matkällare, så min tanke är att avlasta skafferiet uppe hos oss, och det bästa är nog att vi får rensa upp och sortera bort dammsamlare.

Det här paraplyet hade hamnat ute i en ”vetintevartdetska” låda och jag hade tänkt hiva det.

Men så råkade jag se att det var nån annan färg under, intressant, sen stod jag i 2 dagar (i omgångar dårå) och försökte få upp paraplyet men lyckades inte förrän jag skulle påpeka det för Nicco. Voila, plötsligt hände det.


Det är nog inte ett paraply för regniga dagar, utan kanske ett sånt där mot solstrålar, jag vet inte, men det känns nästan så.

Åke sa att hans mamma använt det där på 60 talet, så det har några år på nacken. Nu ska vi komma på vart vi kan hänga det, så det får synas på. Nicco förslog nånstans uppe i hall/trapp taket, frågan är hur, man ska få upp det. Klura på det du, Maria!

Avrundade kvällen med nåt gott i glasen och Nicco spelade upp olika klipp från Youtube, så vi fick sitta och skratta åt både det ena och det andra. Här ett väldigt kort klipp, kort men roligt 😀

Nu ska jag ta mig lite frukost, och sen får jag se om man kanske kan sätta sig utomhus. Nicco beställde ingen väckning så hon får sova tills hon kliver upp. Önskar er alla en underbar lördag!

The lady flowerkiller on the loose…

Kändes kallt igår men till slut gav det kalla med sig och det blev varmt och skönt. Bakade en äppelpaj och då den var klar så hörde kusin Anna av sig. Hon undrade om deras 5 blomlådor med pelargoner, hade överlevt vintern i vår källare, och om dom skulle komma och hämta dom.

Jag hade då det tråkiga beskedet att dom förmodligen, vandrat vidare till andra blomsterängar, men lådorna kunde dom få hämta och dom kunde även få lite äppelpaj och kaffe, ute på gården. Och det ville dom, med sig hade dom en jättefin hortensia:


Skickade denna bild till Tina för att visa vädrets skiftningar, sol och utan jacka väder ena dagen och snö den andra:


Då fastnade hennes ögon på blomman, hon tog reda lite på hur man sköter den, skickade infon till mig. Och meddelade högtidigt att jag måste nog säga upp mig från mitt nuvarande jobb om jag ska sköta om blomman på rätt sätt.

Jag ska göra allt i min makt, att försöka fortsätta jobba och ta hand om blomman, fast jag skrev att jag redan haft ihjäl den om hon inte skrivit att den absolut inte ska stå i direkt sol. För det var där jag hade ställt den, och nu vet ni alla också att mitt mellannamn är Flowerkiller.

När vi satt därute, Åke och jag, så kom det en hel flock (3 stycken) fjärilar och dom flög i nån typ av formation, ingen av oss har nånsin sett nåt liknande.

Och hur mycket jag nu än skyr fjärilar, så vill jag ha insekts oasen utställd, där bin och andra flygande saker, kan få dricka sig otörstiga. Så jag ställde i ordning den och hoppas att dom kan hålla sig vid oasen och inte uppe flaxa uppe i fejjan på mig, tack så mycket!


Winstone hänger, med oss på gården, och går jag in, så står han i hallen och grinar, går jag ut så vill han ligga steget före så man snudd på, ska snubbla på kopplet, men man håller på vara van att han alltid finns vid min sida!


Nu på morgonen hade Åke knappat in älgteven, och plötsligt visade Winstone att han såg älgarna, det är sällan han intresserar sig för tevebilden, men nu gjorde han det:


När dom försvann ur bild, höjde han huvudet, ungefär som om han trodde att han skulle se bättre, vart dom försvann 😀

Idag blir det att fortsätta med källarrummet har köpt mer färg, och tänker väl kasta lite mer saker. Jobb jobb och jobb, men det blir bra den dagen det är klart.

Ha en fin söndag, allihop!

Lärorik kväll, jojo, visste ni detta?

Av , , 2 kommentarer 13

Jag är som vanligt uppe på fötterna först av alla och jag och Theresé var sist i säng, typ, 02:45. Har nästan diskat undan allt, blev i alla fall lite mindre än vanligt, eftersom Theresé hjälpte till att stöka bort det mesta. Tur man är en hårding 😀 Måste då tillägga att klockan var 8 då jag började skriva…

Det blev en lärorik kväll, då Sally fixade en quizs med frågor om saker man aldrig nånsin hört talas om, och snopen blev vi, då vi fick veta att jag, Georgo och Emma, hade alla rätt, så det blev utslagsfråga.

Och den frågan löd, och den kan ni grunna på en stund: ”Hur mycket väger Eiffeltornet?

Jag tog i, tyckte jag, med 2046 ton, fast det räckte ändå till seger 😀 I verkligheten väger tornet 10100 ton och dom har använt 2½ miljon nitar, så man kan ju gissa att bara dom vägde en del. Nitarna gjordes förövrigt i Sverige, så vi har ett finger med i det tornet 😀

Georgo berättade om sitt yrke, som byggnadsställnings arbetare, som innebär höjder, precis som det gör för vårt andra svärämne Anders (som håller på med hissar). Ja jag skulle då ha ramlat ner från första avsatsen, så nåt sånt jobb är inte aktuellt. Här en bild på byggnadsarbetare från förr :O (bild lånad från släktled.se)

Vi fick också lära oss att nettingen är vår landskapsfisk, så jag föreslog till både Ingvar och Jitte att det kanske skulle passa som tatuering, haha…fast…mja. Sivert tyckte det lät konstigt att nettingen var ”vår” fisk, han tyckte det skulle vara surströmming, jojo, snygg tatuering, en burk med surfisk 😀

Den sedvanliga diskussionen om plättarnas vara eller tunnpannkakans vara, poppade upp, och för mig heter det plättar, och kommer att göra det tills jag går i graven, Åke däremot, hävdade å det bestämdaste att det heter tunnpannkaka, och då avslutade jag diskussionen med, att om det är det du säger, och menar, så har du ätit din sista plätta…punkt!

Och till er som inte vet så brukar inte Åke laga mat, så om inte jag gör plättar, så lär han bli utan i detta huset, i alla fall 😀 Om, han inte mot all förmodan, skulle hitta på att lära sig, förstås, och då får han väl kalla det för tunnpannkaka, om han vill.

Att bjuda 14 personer på sallad, innebar en jäkla massa hackande och skålar kors och tvärs, så med facit i hand tror jag inte att det blev lättare men det var gott och det lär bli sallad till lunch, för lite blev allt över.

Johan undrade om woken var kvar från tidigare sittning, haha, ja, det där kunde ju ha varit sittning numero 2 😀

Jitte och Ina hade med sig present till mig, och nu är jag faktiskt ensam om denna, för det är Inas mamma som gjort den, och med döskallar, såklart <3

Och av Emma och Johan fina rosor i favvo färgen:

Anna och Ingvar hade med sig en flaska portvin, det vet jag aldrig att jag testat, ser att man ska dricka den till mörk choklad eller ostbricka, får se om jag törs prova nån gång 🙂 Winstone i bakgrunden borde ju vara namne till Churchill…eller.

En mycket trevlig kväll och jag tackar, Nicco o Georgo, Theresé o Sally, Sivert o Eva, Emma o Johan, Jitte o Ina samt Anna o Ingvar, som allihop hjälpte till att göra kvällen till det som blev.

Ha en underbar dag i solen, allihopa!