Etikett: Ingvar

Polka cider, nä fy tusan, men Winter Orange, mm…

Av , , Bli först att kommentera 14

Till glöggen igår gjorde jag lite tilltugg av olika slag. Mjuk pepparkaka som rostas, får kallna, och sedan brieost, valnöt, färsk fikonklyfta och lite honung ringlat över alltihop. Den var jättegod!

Jag gjorde smördegs pinnar med chilirostade vallmofrön och mozzarellaost, en blå Marianne godisfluff och en skumgrans fluff. Till pepparkakorna en apelsin kräm, den var underbart god, men jag skulle ha gjort den samma dag, den var sprits bar då den var ny men hade sjunkit ihop till dagen efter. Fast huvudsaken var väl smaken!

Ja, ni kan ju få en liten rund visning, så där 3 minuter innan den första glöggtestaren var på plats.

Det var förövrigt Nicco, som var först. Och som pris för det fick hon springa över till Ica Nära och införskaffa en korkskruv med handtag. Den där Brännland Iscider, var ju inte så lätt öppnad minsann.

Lotta kom strax efteråt och fick vara den som faktiskt fick loss den tjuriga korken. Åke hämtade Jitte och Ina som lyste upp med sin närvaro och present, haha. Döskalle ljus som man förstås inte kan elda upp, då försvinner dom ju…

Sivert och Ewa kom strax innan Mats P Karlsson, han hade minsann med sig go´chokladen…

Och några steg efter kom Anna och Ingvar. Av dom fick vi guld, skogens guld, en låda med frysta hjortron. Oj, dom kommer att hanteras varsamt och ätas upp med andakt

Glöggen smakade bara bra, den som det gick åt mest av, var inte helt otippat, Blossa Guld med konjak. Och av dom där lustiga ciderburkarna jag köpte, så dömde vi nog allihop ut, både Skumtomten och Polka. Skumtomten, beror lite på tillfället, och kanske inte en hel burk, utan nåt i ett litet glas vid sidan om. Pepparkaka, mm, där hade vi kanske delade meningar, kan vara en sån där att antingen gillar man den eller så gör man det inte. Lite roligt att säga så egentligen, för så är det väl med precis allt, om man inte räknar efter ett snitt 😜

Men…Winter orange, gillades av alla, om jag inte missade någons missnöje. Den här ska jag absolut köpa hem mer av. God, fräsch och passar nog till lite av varje. Innehåller sötningsmedel så kcal/100ml ligger på 27, kontra en ”vanlig” cider som brukar ligga på ca 182kcl/100 ml.

Prat, surr, musik och skratt. Då Mats P lämnade ropade Jitte: ”-Vi ses på tisdag!” Fast jag hörde:” -Vi syns på Insta!” Vilket blev aningens hilarious, då Jitte tillhör det där släktet som inte använder sin mobil till så mycket annat än vad den var menat till, från början.

Släckte den näst sista lampan (sänglampan är alltid den sista), vid 02.00 tiden, sparade faktiskt allt plock ihop till idag. Hade en trevlig kväll, precis som vi alltid har. Så det får som vanligt, bli fler gånger, vad annars 🧡😊

Blir nog en stillsam söndag, tänker jag. Fars dag, mja, våra pappor finns ju inte med oss längre. Kan hända att vi åker ut en sväng ikväll och tänder ljus på gravarna. Åke är inte min pappa…fast han kanske får en tidning och god choklad av mig, bara för att han är far till mina barn.

Här avrundar jag med en filmsnutt som är för rolig. Dottern som inte ville gratulera sin morfar/farfar på fars dag 😊😄, utan ifrågasätter varför i hela världen hon ska göra det. Han är ju inte hennes pappa 

Ha en bra söndag allihop och grattis till alla oss som hade eller har, världens bästa pappa, oavsett om det är via blodsband eller ej.

Wow faktor på den 🧡

Av , , 2 kommentarer 14

Jag beställde 2 panellängder och jag VET, att jag hade en baktanke med dom. Fast då dom kom hem så undrade jag vad det var för tanke jag haft. Tyckte inte att dom passade i nåt fönster, Kanske jag hade funderat på stugan 🤔 Fast känslan blev inte rätt.

Så då åkte den där tavlan som kändes helt malplacerad, satt för lågt också, för den delen

Och igår fäste jag upp panelerna där istället

Helt ok, blev lite varmare känsla, tycker jag. Svårt att få tyget i hörnet att sitta i en vinkel, men lite fix och trix så…det får duga. Nu har jag mer att fundera över. Hade ändå varit snyggt att plocka upp nån av färgerna där och målat på väggen. Well well, det får bli ”in the future”, i så fall.

Hämtade upp Anna då det blev dags att åka på föreställningen. Som förövrigt spelas på Klossen/Ålidhem. Med 15 minuter innan den skulle börja, kom det fram en kvinna och började prata med oss. Hon berättade om upplägget efteråt, då dom som vill får stanna kvar. Dels för att dom kan ha behov av att få prata med någon om upplevelsen. Men även för att ge våra synpunkter på det vi fått se. 

Inte utan att vi bävade lite för vad som skulle utspelas framför oss.

 

Senare på kvällen, skrev jag till skådespelerskan som hyr av oss här uppe. Och det får sammanfatta vår upplevelse, tänker jag.

”Ja nu har vi ju varit och tittat på Barrikad. Vi tyckte bägge två, min kusin och jag, att er föreställning var över förväntan. Vilka talanger ni har, allihop. Och vilket jobb ni lagt ner. Gripande, tankeväckande, berör förmodligen alla, även om många väljer att blunda.

Vi gillade hela upplägget, hur ni ibland pratar likt kanonsånger, filmsnuttar, ja alltihop. 90 minuter kändes som 30. Mycket att ta in, och reflektera över. Jag kommer absolut att ta denna upplevelse med mig.

Är djupt impad över hur ni ens kan komma ihåg orden, hålla rösterna och veta åt vilket håll ni ska vända er åt, wow!!”

Kan tillägga att det var med enkla medel, men ändå mäktigt med ljud som ibland gjorde att man studsade upp i stolarna. Och budskapet, som vid ett tillfälle fick mitt hår på armarna att resa sig. Tankarna går definitivt till dom som varit med om såna här saker. Övergrepp och misshandel. Och vad det kan göra med en människa.

Citat från recension i Folkbaldet:

”Barrikad” är ett samarbete mellan Skuggteatern och Resurscentrum för traumastöd vid Vårsta diakonigård. De erbjuder Narrativ exponeringsterapi, en terapiform som utvecklats i krig för att behandla PTSD. Centralt i terapin är en livslinje, längs vilken man lägger ut olika föremål för olika händelser i livet: en blomma för något bra, en sten för något jobbigt, en pinne för när man skadat någon annan och ett ljus för någons bortgång.” slutcitat

Joséphine svarade och jag citerar:

”Jag är SÅ himla glad att ni kom! Verkligen så himla fint. Det är ju ett så oerhört viktigt ämne och det känns lite som ett hedersuppdrag att få spela om denna tematik och hantera de här berättelserna som olika personer så modigt delar med sig av. Vad otroligt fint att höra att det berörde och väckte tankar. Mer än så kan man inte verkligen inte önska. Tusen tack för att du och ni tog er tid!” slutcitat

Och här kan man lätt säga att det är vi, alla andra som ska tacka för att detta lyfts fram. Många som drabbas men som aldrig säger något. Dom måste få veta att dom inte står ensam och att detta som händer, absolut må få ett slut. Ingen förtjänar att behandlas på det här sättet. Vi som står bredvid offren, kan med enkla medel vara till hjälp. Att lyssna på en som har varit utsatt för sånt här, är absolut en början på slutet, av det som varit.

Känns knäppt att hoppa från det till vår middag, efteråt men… here it comes.

Jag hade tidigare på dagen, gjort en marängbotten med Rice Krisp i smeten, givetvis under bevakning

Den delas på harta och mellan detta vispades grädde som rördes ut med den magiska halloncurden.

Till middag bjöd jag på räkgott som jag förberett och Åke fick den ärofyllda uppgiften att slå igång ugn och sätta in den på lämplig tid. Ingvar kom hit, lagom till den lilla sittningen.

Och till efterrätt kom Nicco och joinade oss. Behöver jag säga att den smakade helt underbart.

Ha en fin måndag, allihop!

Laid-back och bekymmerslös

Av , , Bli först att kommentera 11

Sökte efter en bild i ett gammalt album för några dagar sedan. På sidan som kom upp då jag öppnade albumet, satt ju jag. Reagerade på att jag såg lite laid-back (chill) ut. Svårt att se men i mina ögon kan det vara lite raggarstuk på den, hahaa

Skrattade till då jag vet av 2 andra bilder i liknande stil. Idag dök dom 2 bilderna upp som minne, snopet 

Mja, det är väl lite så där jag är. Inte av så jätte stressad natur. Det mesta löser sig och vet ni vad. Det som inte går att lösa, det får ju vara. Move on!!

Har kvar 2 timmar av ljudboken, Skilsmässan. Den är bra på sitt sätt. Själv har jag tänkt att man lätt kunnat kapa av 3 timmar utan att ha missat så mycket. Det bästa med den är väl att man blir medveten om hur dom flesta är, och hur livet kan te sig.

Man hör en sida av en händelse och berättaren är den som får sympati och medhåll. Där utgår man från att det är den enda sanningen, fast… Här svänger det rejält då man plötsligt får höra den andres sida, tankar och upplevelser. Det behöver inte betyda att någon har fel, men upplevelser är personliga och svåra att förklara. Speciellt för dom som inte vill lyssna.

Apropå böcker och läsning, så berättade jag på vår lilla bokklubbs träff att jag försökte mig på att läsa för Nicco då hon var liten. Men jag tyckte det var jobbigt. Jag gick in med stora intentioner att läsa och låta peppande, men det slutade alltid med att jag blev less och trodde inte heller att hon lyssnade. Så jag bytte ut första bokstaven i orden med ett F.

Nej, hon lyssnade visst och jag fick bannor för att jag inte läste korrekt. Jag sa att jag fick ont i tungan och inte kunde läsa längre. Här trodde hon att jag ljög, men ska jag vara helt ärlig, så låg den en sanning i det jag sa. Att högläsa är inte som att prata som man gör normalt. Man ändrar röstläge, byter styrka och understryker ord i meningar. Är man ovan, så blir det till slut ansträngande.

Gissa om jag skrattade till då den här bilden dök upp i FB flödet igår, då

Gjorde vissa förberedelser inför kvällen middag, redan igår. Och efterrätt ska det också serveras. Tror det kommer att bli magiskt gott. Men jag avslöjar inget idag. Det får väl komma bilder på det hela imorgon. Fast ett kan jag säga, hemmalagad halloncurd med hallon från Renbergsvattnet…UNDERBART!!

Kusin Anna och jag ska ju på föreställningen Barrikad, i eftermiddag. Och sen bjuder jag hon och Ingvar på söndagsmiddag. Äta ska vi ju oavsett och det kan väl vara trevligt att ha sällskap vid middagsbordet ibland. Bara så där för att vi kan.

Nicco skickade ett årsminne på messenger, på hennes Sambo. Han var inte så stor alls, den lille killen Sambo

Kontra nu då…

Ha en fin söndag, allihop!

Kusinträff..check…

Av , , Bli först att kommentera 15

Så trevlig kusinträff igår, och vi hade lite extra tid på oss, då Torgny och Malena, och Johan och Isabell, dök upp en dag innan.

Till fikat var vi 30 personer . Vilken suprise, då Anna och Ingvar, helt oväntat kom hit, lagom till 14 fikat. Dom hade tackat nej men gjorde ändå en tripp på 42 mil, tur och retur, för att hinna träffa släkten. Så kul 😍

Fick fin present av Torgny och Malena, jodå, man bugar och tackar 🤩

Torgny kastar hästsko och har till och med vunnit SM i hästskokastning, inte på elitnivå, men ändå…imponerande. Dom hade tagit med sig hästskor, matta och pinne, så vi fick testa på. Jag blev lite såld på det, faktiskt. Ska kolla upp vart jag kan köpa hästskor, så får man kanske utmana några gamla grannar eller vänner på lite kastning 😄

Lagom till middagen kom ett regnväder förbi och störde grillningen, men det blev ändå inte så långvarigt. Mycket surr och prat, gamla minnen, och framtidsutsikter. Kusin Johan har hur mycket bilder som helst som han skannat in och sorterat upp, från…way back in time. Så kul att se. Och här får ni se lite av vår kväll.


Theresé pysslande var också mycket uppskattat. Jag ska visa er sedan, hur det såg ut. Men tar det imorgon, istället. Det tar evigheter att ladda upp bilder här. Efter middag tyckte vi att det var på sin plats att fota hela högen, så först var det till att samla ihop högen.

Och sedan få till det där extra 😁 Bakom Theresé mobilkamera, står Jossan, en kompis till min brorsdotter Camilla. Och visst blev det fina bilder.


Jag avrundade kvällen vid 00.30 tiden, men jag tror att dom flesta, Åke undantagen, tog ett bastubad med bad i sjön. Det hördes vida omkring att tempen i sjön, inte var så hög, haha…

Nu har alla som skulle hem, åkt hem. Ska jag gissa nåt så blir det nog en tidig kväll ikväll. Det kan behövas.

Ha en fin söndagskväll, allihop!

 

Buller och ett och annat muller

Hörde på nyheterna igår att dom vill utföra fler drogtester på anställda. Nu lyssnade jag inte så ingående på det hela, men absolut första tanken var, att även cheferna, borde väl drogtestas. Det ska ju inte vara skillnad på folk och folk.


Dessutom, för att vara lite krass och ironisk, om man tänker på dom dåliga beslut som ibland tas, så kan man undra om dom var riktigt nykter…eller drogfri för all del, då besluten fastslogs.

Sen behöver det absolut inte, vara drogers fel, alla gånger, utan orsaken kan vara felkopplingar däruppe. Synd och tragiskt blir det, då felkopplingen sitter i huvudet på människor som har makt och stort inflytande på andra. Då kan det sluta riktigt illa.

Ja, det kanske hade varit bättre med IQ tester innan man sätter en person i högre poster, eller så får dom köra, både och. Allt för att vara på den säkra sidan.
Inte alls apropå droger eller felkopplade människor, men här kommer ett klipp från en rolig nyhetssändning. Han visste inte om att han gick ut, live, hahaa… så kul.

Vi blev bjudna till min kusin Anna och hennes man Ingvar igår. Altanhäng stod på inbjudan. Mest synd, var blåsten som inte ville ge sig. Men dom har en sån fin uteplats med utsikt över stan, så vi skrattade, härdade och sa att vi är väl norrlänningar, lite får man väl tåla.

Sen fanns det även filtar att krypa in under, haha.


Här 2 bilder som Anna knäppte på oss.


Till förrätt, fick vi handskalade räkor på ett stekt, surdegsbröd, inköpt på Kulturbageriet, underbart gott. Och till middag fick vi både grillat kött, kryddkorvar, grönsaker och en god ugnspotatis till. Muy bueno 👌


Dom bor på ett ställe där stadskärnan sjuder av liv, bokstavligt talat. Rop, och skrål, musik och skratt, motormuller och annat buller. Men det är ju den årstiden, svårt att komma ifrån, folk vill vara ute då man äntligen kan, utan att frysa ihjäl.


Nä, det var en mycket trevlig kväll, vi pratade gamla minnen, vi har ju så mycket vi gjort tillsammans, då vi var yngre. Det har vi nog konstaterat förut, att vi var och fortfarande är, mer som systrar än kusiner. Inte alls alla förunnat att ha en sån typ av kontakt med en kusin som inte ens bott i samma stad.

Nä, nu tänker jag se om man kan sitta ute en stund. Det blåser idag med men solen lyser starkare än igår. Ha en fin pingstdag, allihop!

Röda trådar och tjocka röda rep

Av , , 4 kommentarer 13

Skumtittar i arkivet för februari ifjol, finner återigen en blomma eller växt, kanske är ett bättre ord. Mitt fina, citrusträd som doftade underbart, och jag var sååå stolt. Hade fått den att överleva lite drygt ett halvår. Titta bara…


Nästa dag…BAAM!!


Och den vek hädan och finns inte mer. Ofta känns det som om jag upprepar mig, eller är det för att vissa saker i livet är som en röd tråd, det syns eller händer inte för jämnan men det ligger därunder och poppar upp lite när som.

Började sätta Henna i håret och, mja, den röda tråden har bestått, rakt av, under ett helt år, faktiskt.


Tyckte att jag var extremt otursförföljd, sista halvåret 2021. Men då jag gluttar in in bloggen eller minnen på FB, så tycker jag mig se ett rött tjockt rep. Sen kanske mina hommlerier inte alltid slutar i sjukskrivningar, utan jag klarar mig undan med blotta förskräckelsen.

Nå, man kan inte gå runt och oroa sig hela tiden. Jag har jättesvårt att bara lära om mig att gå nerför källartrappan och inte springa. Hinner ner för första trappan, sen kommer jag på mig själv. Jag springer…🏃‍♀️

Jag testade något nytt igår. Stekte Vindelrökt fläsk som jag tärnat.


Detta blandades sedan ned i en gubbröra gjord på inlagd sill. Gräslök, rödlök, crème fraiche, kaviar, dill, majonnäs, kokt ägg, brynt smör och kryddor. Sedan ner i krustadskal. Alltså…tummen upp.


Kul att jag gjorde 4 olika upplägg på 5 ätande personer. En är veg, inget fläsk, Åke, utan sill, Sally, very plain, ost och gurka, och jag och Anders, den fulla versionen. Till huvudrätt körde vi ugnsstekt fläskfilé, potatisterrin, bea och sallad. Ugnsbakad Portabello med vitlök och mozzarella till syrran. Till efterrätt…Briokolafluff. Sally ville ha receptet…gott, med andra ord.

I köksstöket fick jag nyårshälsing från kusin Anna och Ingvar, en selfie på dom båda. Och jag kunde ju faktiskt inte låta bli att skicka en hälsning tillbaka. Tina fick den hälsningen, hon med. Ville dock inte göra nåt större väsen om själva bilden, hehee…


Kändes lite vemodigt då man kollar in på gamla minnen om hur det kunde se ut, då vi var ett gäng här.


Kontra dukningen igår.


Men vi råder ju inte över hur det ser ut, hälsan går före allt. V hade trevligt ändå. Sally fixade ihop en frågesport.

Hon utbringade skål, hon hyllade mitt arbete under dagen med dukning och matlagning, klappade mig på axeln och sa, att nu mormor, får du sitta kvar vid bordet, så dukar jag va och diskar undan. Och vet ni vad, det gjorde hon med bravur.

Plockade fram tändmaterial som Åke köpt i Vindeln, detta är gjort på papper och sedan är det vaxat på nåt sätt. Kul text, haha…


Theresé tipsade om att ludd från torktumlaren är jättebra tändmaterial. Ha, det har jag aldrig tänkt på. Hon kom även på vad vi skulle använda som avlastningsbord, därute…tadaa,,, vårt strykbräda


Sen gick vi ut på gården, Brälla och Lena stannade hemma, men Camilla, Thord och Ebba kom över och Öhman med frun Marita. Vi såg på fyrverkerier, skålade och grillade korv.


Mycket trevligt…men kallt. Trodde minst det var -20, så snopen blev man då jag kollade termometern då vi gick in -11, vad var det att stå och frysa ihjäl av. Sa god natt och släckte lampan 02.00. Upp igen 08.00 och nu har jag diskat undan alla glas och skålar, druckit 3 koppar kaffe och funderar på frukost.

Nu önskar vi på Ettan, er allihop, en underbart fin start på 2022.

Det ena leder alltid till nåt annat, trevligt trevligt…

Av , , 2 kommentarer 14

Åke och Ingvar drog iväg till Nordmaling igår, där det gjordes lite möbelaffärer. Inte till oss, utan till deras hem. Fast innan dom åkte hade jag köpt en rullvagn på en annons på fejjan, som Åke fick hämta upp då dom kom tillbaka.

Rullvagnen var lite mörkare och högre än jag trodde, men jag ska se om den funkar ändå.

Blev less på det lilla svarta metallbordet vi har här, bakom soffan.


Passar den inte där så får jag väl göra plats nån annanstans. Worst case, hamnar den nere i tvättstugan och får då fungera som tvättmedelshylla, typ. Nåja, det var inget hemmansköp.

Medan dom var borta dök Nicco, David och hans son Arvid in. Don fick både kaffe och blåbärsbullar. Jag hade letat fram en påse med Duplo som låg nere i en garderob i källaren. Den innehöll även en indian…utan häst.


Och en Karl-Alfred, fortfarande fungerande. Då man drar i snöret börjar han fäkta med armarna. Jag tror att bägge figurerna, kommer från leksaksgrossisten där jag jobbade mellan 1986-1993. Han som startade upp företaget, nån gång tidigt 70 tal, om jag inte missminner mig, hade leksaker som kom som prover, och dom hade han i säckar som bara låg och samlade damm.


Då Torsten var på extra gott humör fick jag välja vad jag ville ha. Det var faktiskt jättekul att se vilka saker som fanns därinne. Den här bilen, fick jag vid ett tillfälle.


Tror dock inte att det är något större värde i den. Men roligt ändå, att den bara finns kvar.

Nåja, det ena ledde till det andra igår, och vi blev bjudna på middag hos Anna och Ingvar. Mycket gott tilltugg, och en utsökt lasagne, sedan en smarrig äppelkaka till efterrätt. Vi hade mycket trevligt och det blev många skratt, ajaj…

Kolla in grabben som ser väldigt ledsen ut i ögat, då vi kom hem igen.


Vakthunden, Winstone Warrior. Fast han såg inte alls så ledsen ut då jag låste upp dörren. Nej nej, då var det glada miner, hopp och glädjeskutt.


Hoppas på en fin söndag, för er alla, regnet till trots.

Bildbevis ✏️📸

Av , , 2 kommentarer 17

Kunde ha varit en bild på en igelkott här, men den var för snabb för mig. Den sprang (lätt överdrivet, den gick) över vägen där jag och Winstone kom gåendes nu på morgonen. Men den var lite för långt bort för att det skulle bli en bra bild. Här får ni en ritning på den aktuella kotten.


Borta vid lekparken har jag noterat ett träd med en gren som ser nalta eljest ut. Kolla in vinkeln.


Hade ju sett roligt ut om alla grenar hade haft samma böj, hahaa…

Apropå grenar och träd, så brukar man ju använda dom som synonym till familj och släkt. Stammen är dom närmaste och sedan grenar det ut i det kända och för många, det okända.
Eftersom vi på min pappas sida, härstammar från samerna så använde vi vår rösträtt igår, och åkte till Gammlia. Nicco, jag och kusin Anna.


Efter rösterna var lagda, så haffades Nicco till en kort intervju av en tjej från Sveriges Radio.

Och jag blev haffad av en som tyckte att jag skulle gå med i Såhkie, Umeå sameförening, och det gjorde jag…bara så där, för att.

Vi åkte hem till oss, och Ingvar, Annas man, kom snäppet efter. Nu kom den omtalade Ballerinakladdkake cheesecaken fram på bordet. Anna Näslund fotade underverket.


Och ja, den var god, men väldigt mastig. Hade jag gjort om den hade jag använt en större form, tror jag, så den hade blivit tunnare, och kaksmulorna man skulle ha ovanpå, hade man kunnat skippa. Kanske lite riven, mörk choklad, för utseendet och hallonen hade kunnat vara lite fler.

Efter middagen hämtade jag upp mamma för lite kaffehäng på vår balkong. Det var riktigt varmt där, på baksidan blåser det sällan, och solen ligger rätt på. Nicco fixade med innertaket till hennes Dodge. Det är inte bara ett, på ett järnspett.

Jag ska handla jord idag. Trodde ju att Åke kom med en massa jordgubbsplantor i puckar. Men det var ju en salig blandning av allt möjligt…spännande. Måste nu reda ut, vad som ska sättas vars och i vad.

Ha en fin måndag, allihop!

Minns vi rätt, eller…

Av , , Bli först att kommentera 14

Hamnade bakåt i tiden, igår. Kusin Anna skickade 2 filmsnuttar, som var från deras stuga, då vi var där. Och nu undrade hon om vi verkligen hade kommit ihåg, saker och ting, som dom verkligen var.

Jodå, historien stämmer, även våra minnen, fast vi hade rört ihop, med vem som behövde räddning av en båt. Vi har sagt att det var Ingvar, men i själva verket, var det Åke, haha.
Här får ni ett utdrag, från mitt inlägg skrivet 12 januari, 2010, men händelsen i sig, var nog sommaren 2002.

”Ingvar och Anna har en fin sommarstuga nere vid Övik, en av gångerna vi var där så tyckte Åke att det var dags att prova på hans surfingbräda. En bräda han hade mer för att han tyckte det såg cool ut att ha den fastspänd på busstaket, än han var villig att prova på själv. Eller villig och villig, han var sugen men det är inte så tvärenkelt som det kan se ut.

Nu var det Ingvars tur att visa upp vad han dög till.


Han blåste iväg över viken och fick upp en hejdundrande fart, det såg verkligen proffsigt ut. Sen hördes en röst från andra sidan, -ÅÅÅKEEE! Ta båten du.

Han trodde inte att han skulle få brädan att vända utan att han skulle sluta ute till havs. Nu hann inte Åke ner till båten innan vi såg att han hade rätt teknik och lyckades vända brädan så han kom tillbaka.


Dags för Åke att visa sina talanger. Det såg väl lika bra ut från början men Ingvar kände sig nödbedd att starta upp båten för att åka och hämta upp honom från andra sidan, han fick inte brädan åt rätt håll då det var dags att sno om.

Åke plockades upp på båten och satt längst fram i fören med brädan liggandes tvärsöver knäna. Ingvar gasade på och kom mot stugan, jag och Anna satt uppe på altanen och skådade färden, då gasar han på ordentligt och tänker inte på brädan som Åke kämpar för att hålla fast men som han inte klarar av i den hastigheten, brädan rycks ur hans händer och flippar runt som en propeller över båten.

Och där kan vi tacka någon däruppe, att brädan inte klippt Ingvar som stod upp och rattade båten. Puh!!!” slutcitat


Fotnot, dom övre bilderna printade jag från Annas lilla film. Och den här bilden tog hon vid ett annat tillfälle, då vi tog oss en tur med deras båt.

Ja jädrar vad vi har gjort saker. De där brädan finns fortfarande kvar. Åke brukar försöka lura iväg alla som hälsar på i stugan, ut på sjön, med den där. Några har nappat, andra har insett att det finns begränsningar. Haha, men å andra sidan, så länge det finns en båt att tillgå, och annan räddning, så är det nog rätt lugnt…att testa, tänker jag.

Så känn er utmanade, ni som kanske tänker komma förbi i sommar.


Hoppas på en fin dag, för er alla!

Fel, fel och fel…

Av , , 2 kommentarer 17

Hade allt varit som som det var förut, så hade detta varit Wheels lördag, och vi hade förmodligen förberett oss för en dag på nåt fält nånstans.

Nu tar vi allt som det är, och istället för en dag ute bland bilar och folk, så körs det en spontan cruising ikväll, ingen snitslad bana och Pop o Rock kommer att sända direkt från Storgatan utanför Rex mellan 18.00-00.00.


Vi lär nog åka ett eller två varv, bara för att 😀

Jag och Åke blev spontan bjudna till kusin Anna med hennes man Ingvar, på blåbärspaj och kaffe, igår eftermiddag. Dom som har en så fin altan, med vidunderlig utsikt över stan. God paj, fint väder, trevligt sällskap, kunde inte bli bättre <3


Tiden rullade på och plötsligt blev det halvbråttom hem, vi skulle hinna äta nån typ av middag innan jag skulle iväg igen.

Och här gör jag fel, nummer ett. Jag steker en hamburgare till Åke, men själv tar jag bara en hårdbrödmacka med 2 korvskivor på och sen drar jag. Hämtar upp Nicco och sedan Helena och ner till Strömpilen.

Där blir det en blixtvisit hos Bo-Lage, jag shoppar nämligen loss och förmodligen, kommer det att bli Johans midsommardrink, här hemma, nån gång ikväll:


Och efter det, satt vi nere vid älven, pratade, åt en glasskula, drack kaffe, pratade mer och roades av allt runt omkring:


Nicco och Georgo, ville ha skjuts ner på stan så jag landade hemma strax efter 21, där gjorde jag fel nummer 2, tog en cider, innan vi gick in.

Och efter lite häng i soffan, görs fel nummer 3. Jag skippar nattmackan och går i säng. Mm, vissa lär sig tamefaan aldrig. Jag verkar ju tillhöra den sorten, åtminstone då det gäller vissa saker.

Och här är vad jag får betala för min fel. Vaknar 2 i natt, sockerfall, jag svettas så fruktansvärt, darrar, får i mig mjölk, knaprar äpple, Winstone kommer och undrar vad jag håller på med, tuggar i mig nån godis och sen får man borsta tänderna…igen. Men jag är så trött att jag somnar ändå, på en handvändning.

Men vad hjälpte det, en timme senare vaknar jag av att mina fötter, vrids uppåt, så sjuuukt irriterande och ont. Jag har fått kramp i bägge fotknölarna, alltså, haha, story of my life. Varför ska det alltid vara såna här konstiga saker. Får ju kliva upp igen och tassa omkring och försöka få krampen att släppa.

Som tur är, så är jag inte ett dugg piggare, utan slocknar igen, och får faktiskt sova ända till 9, sköööönt!

Tänker städa lite i Camaron idag, dammsuga och torka lite. Sen sitter man väl bara ute och jäser, inga måsten. Ha en fin lördag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten