Etikett: släktforskning

Jag är som vanligt lost 😜

Av , , Bli först att kommentera 13

Från Nelins fick 4 blommor följa med hem. 3 lila, likadana plantor och en outsider.

Nu ska jag bara se till att numero 1, jag kommer ihåg att packa med dom hem. Numero 2, ställa dom på en plats i bilen där dom kommer att stå heeela vägen hem.

Nelins tillhör btw något som heter matrebellerna. Det är ett 70-tal butiker med stark lokal förankring som gått samman i en gemensam
inköpsorganisation. Dom utmanar dom stora blocken i handeln, med gemensamma kampanjprodukter, en bättre prisbild och ett brett sortiment.

Inte göra som jag gjorde igår. Då jag propsade på att ta med mindre förvaringskärl för glasflaskor. NI vet, såna där, en för genomskinligt glas och en för färgat, som man tar med till återvinningen. Theresé sa nej, 3 gånger, hon skulle ta dom idag då dom återigen kommer att köra in till Uppsala för träning.

Men mamma sa jo, och tryckte in dom där, längst bak i bilen. Fick höra att man inte svänger in på återvinningen på väg mot Uppsala för då tar man sig knappt ut på vägen. Man försöker undvika vänstersvängar så långt det går. Jag kontrade med att då tar vi dom på hemvägen.

På Erikshjälpen började Theresé med att lasta av gåvor som hon hade där, längst bak i bilen. Vi parkerade och gick in i själva butiken. Hittade porslin som jag vet att Nicco fått av min mamma. Dessa delar trodde jag inte att hon hade så jag slog till.

Hittade även 2 kaffefat till Blå ranka. Dom har vi ju hemma och jag tror att vi har ett fat som ser sämre ut, så, why not. Dom tog jag också.

Vi hann sedan ut från parkeringen och upp på vägen mot Nelins så tippade en av glaskärlen och då kan ni gissa att det lät som bryggeri bilen hela vägen fram. Dom plingade på där bak så folk på gatorna måste ha hört oss komma.

Jodå, jag fick minsann veta att jag var en tjurskalle som inte velat lyssna på Theresé, haha. Fast…var det inte hon som framförde bilen och man ska inte köra som en biltjuv…

Nåväl, vi blev av med flaskorna och allihop var intakt. Då vi kom hem var Åke och Anders tillbaka.

Dom hade träffat på Ola Åbergh med fru (eller om det är sambo) Eva Robertsson, i Spånga. Kul att man kan träffa dom man känner, så långt hemifrån. Ola är en av få av Åkes bekanta som jag har lite koll på. Han kör nämligen Pro Et klassen, precis som jag. Har till och med nåt tidkort från den tiden

Såg ju lovande ut där, fast jag körde för fort och den tävlingen slutade faktiskt med vinst för Ola.

Anders grillade hamburgare, med assistans av Sally, som fick hålla i paraplyet. Det råkade komma en störtskur, precis då. Han invigde ostsmältare han och Theresé fick av oss i present. Måste ju säga att den funkade ypperligt bra. Osten smälte perfekt där under locket. Tog ingen bild på den men den ser ut så här.

Sen hoppade Theresé på en förfrågan hon fått av en vän till mig. Om hon möjligtvis, kunde lokalisera lite släktingar bakåt i tiden. Här var det inte alls så lätt. Om man är adopterad, antingen själv eller i nåt led bakåt i tiden. Så finns inte uppgifter att tillgå ifall den adopterade inte hunnit bli 70 år.

Och har man flyttat runt så är risken stor att man måste in i olika kyrkoarkiv. Man måste nästan få tag i en tråd man kan följa. Gissa att hon arbetade på högvarv.

Men så, äntligen, en breakthrough, hon hittade början till en tråd, i alla fall.

Så här lägger hon sedan ut lappar och påbörjar ett typ av träd.

Jag är som vanligt lost redan i starten. -Men men…är det dennes farfar eller var det pappa, eller va??

Nopp, jag ska inte hålla på med sånt. Inte idag i alla fall och inte i någon närtid. Kanske sen, då jag blivit pensionär och ska sitta ute i en hammock, i trädgården, och drick sherry och äta frukt. JAG VET, jag spårar igen.

Idag åker vi hem. Vi har ätit god mat, det har grillats och tillverkats glass. Vi har bakat blåbärskladdkaka, och vi har pratat gamla minnen. En bra resa söderut. Får se då det blir av, nästa gång. Flyg…eller kanske till och med tåg, hehee…och vi hamnar i Karesuando istället.

Ha en fin söndag, allihop!

Det blev too much, även för mig!

Av , , 2 kommentarer 11

Älskar förvisso välrostade mackor, sa till Theresé att hennes och Sallys blekrostade saker inte alls passade min smak. Så jag tryckte ner min macka en sväng till och vred upp tiden nåt hack, eller två.

66434017_10157255622826585_4716250029495418880_nKunde ju inte låta bli att skratta då mackan hoppade upp och fastnade precis så där, på kanten. Den här blev nog lite too much, även för jag 😀

Jag tvättade håret i Lainejaursjön igår, och jag är glad att min hjärna överlevde, brain frezee, blahablaha, säger jag.

Och med den kylan friskt i minne, kan jag inte förstå, hur i heeela nånting, jag som 10 åring…ish, badade i samma sjö, lagom till isbrytningen. Jag hoppade runt på isflaken och roade mig, brrrrrrrrrrr!!!

Åkte in med Theresé och Sally till Malå, där vi handlade lite mat, skruvar till ett hatthylleprojekt som Nicco startade upp ifjol, och avrundade med ett besök på Burwalls. Där köpte jag en hasp till utedasset, 2 små blomvaser jag ska hänga upp därute, samt en kaffeburk:

66316734_10157260309846585_6686656569632882688_n66515651_10157260319451585_666787011209723904_oTillbaka i stugan så kokade jag kaffe och dukade fram koppar och sen kom jag på att vi inte käkat lunch så kaffet kunde vi fetglömma, en stund i alla fall. Men sen kom koppen fram och jag fick träna min hand 😀

66196302_10157258156221585_9007900283598012416_nInte bara det, Theresé har lärt känna en kvinna, på nätet, vars mamma, var kusin till min pappa, och hennes syster har stuga härute på Udden, så hon ville komma förbi och prata lite släkt med Theresé, samt släktforskning förstås.

66209836_10157258680376585_5996244502400991232_nOch nu, apropå släkt, kommer ni ihåg att jag nån gång skrivit att Jitte och jag, är släkt, på lååångt håll, men ändå 😀 Han frågade nämligen Theresé en nyårsafton, om hon kunde göra en liten tvärforskning på hans släkt, och kolla bara, vad hon hittade.

Christer Bjuhr är min (Marias) mormors mormors morfars brorsdotters dottersons sonsons son, och farfars mormors farfars farbrors sondotters dottersons sonsons son till Maria Hällsten. Hjälp! Det här innebär, precis som jag skrivit förut, att vi får nog lov att fira jul hemma hos Jitte och Ina 😀

Ha en underbar dag, allihop!
66112527_10157260311181585_8369642674256347136_n

Ajajaja…

Av , , 6 kommentarer 14

Vi gjorde lite allt möjligt igår, jag, Sally, Nicco och Adam åkte upp till mamma och Bosse en sista sväng för i år. Då vi kom hem var Staffan här, Åkes kusin. Han ville, som han sa i telefon, nörda ihop sig med Theesé litegrann. Han är ju lika intresserad som hon, av våra rötter, släktforskning etc. Staffan har ju själv jobbat på DAUM, där dom bland annat hade ett jättestort arkiv med berättelser från förr.

Efter middagen kom Anders med tåget, och vi övade allihop, litegrann inför kvällens event. Vad vi övade på, kan ni få klura på 😀

Anders visade upp en skadad tumme, och där hade det kunnat gå riktigt illa. Han klämde sig i nån slags press och hela tumnageln, fastnade och gled av fingret…ajajaj…

Och där kom vi in på sånt som kan göra riktigt ont. Och ja, jag drog mig till minnes en händelse, för kanske 25 år sedan. Vi bodde på Mariehem, på den tiden och Theresé var väl runt 6-7 år. Åke var borta på nån firmafest i Östersund, och han ringde där på kvällssidan.

Jag håller i luren, rundar soffan och formligen kastar mig ner i soffan, och med ett lätt skrik, är jag uppe, lika fort, med en blyertspenna, inkörd mitt på baksidan av låret. Theresé hade stoppat ner den där, med spetsen uppåt…inte med något ont i sinnet utan hon gjorde väl bara nåt då hon satt där och glömde bort att den var där.

Nå, jag överlevde även om det kändes aningens obehagligt.

Ja, sa Nicco, jag visste att det var nåt mer än det där om pilen du fick i benet. Mm, sa jag, ehh, det är inte heller den enda pilen jag fått i mig. Jag hade för bråttom fram till piltavlan en gång och fick en pil mitt i ryggen också…jaja, det är sånt som händer och det som inte dödar en, härdar…eller hur man nu säger 😀

Ser ut att kunna bli en fin dag, den här sista för detta år, så då hoppas vi att det nya året, får fortsätta lika bra som detta kan sluta. Och med dom orden så önskar jag er alla ett Gott Slut och en God fortsättning  det nya året!

524163953ef60f2da43d382fda39a7f2Bild lånad från pinterest

Där får man nog tänka om

Av , , 2 kommentarer 13

 

Marian…nä, Tina, (Ooops där höll jag på avslöja ett alias) hämtade upp mig igår förmiddag, vi hade planerat in en liten utflykt till Holmsund. Där avverkade vi Holmsunds blommor, där det fanns betydligt mer saker än enbart blommor, små saker och annat smått och gott.
Sedan gjorde vi en lov inne på konsum, fortsatte till en second hand affär och avslutade med en lååång fika på Nisses. Nej, vi gjorde en sak till, var in på garnaffären, också, inte för att någon av oss håller på med sånt, men bara för att.
Fick ett mejl från släktforskande Theresé, och hon har tagit sig så långt bak som till 1600-talet, och anser att vi kan kalla oss för ursvenskar då spridningen inte varit så lång, alla släktingar är från Arjeplog i norr till Hallen i söder. (Vilket inte är så långt söderut) Åsele i väst och Obbola i öst.
Där ser man vad några svart/vita foton kan ställa till med… ja ett intresse av att släktforska måste nog också finnas med, annars orkar man nog inte hålla på och söka.
Det hände något igår som gjorde att vi började fundera över liv och död, och hur lite man vet. Vissa som dör där dom sitter eller som väljer att lämna oss då dom sover, vilken skön död, för dom, värre för alla som finns kvar.
Ponera att man fick veta att man hade 1 dygn kvar att leva…vad gjorde man då? Förmodligen ingenting, man skulle ju vara i chock, hur skulle man kunna glädjas åt att få göra nåt man alltid velat, men sedan veta att efter det är det kört.
Man skulle heller inte njuta av sin sista måltid, eller kunna slappna av och bara chilla, jag gissar att allt skulle vara kaos. Man brukar ju så vackert säga att man ska leva varje dag som om den vore den sista, men hallå, skulle någon överhuvudtaget i så fall arbeta???
Inte skulle då jag vilja tillbringa min sista dag på jobbet. Nä, där får man nog tänka över budskapet i den meningen.
Så, det var fredagens lilla fundering, önskar er alla en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten