Etikett: täcket

Mörkt som i mörkt 🌚 eller ljust som i ljust 🌞

Av , , Bli först att kommentera 15

Missade norrskenet igår kväll. Jo jag visste att det var på gång, och då folk började lägga ut bilder på fejjan, så hade jag hunnit krya ner under täcket. Låg och funderade, 10 nanosekunder, om jag skulle kliva upp och gå ut, men…näää. Klev då upp idag till en färgsprakande himmel, inget norrsken, men fina färger i alla fall.


Så har årets längsta månad (ja januari är inte längst i dagar räknat, men känslan finns där) passerat med hälften. Åke stod inne i hallen för några dagar sedan och för första gången på 37 år, sa han: Ser du vad ljust det börjar på bli!

Jag tillät mig skratta högt, för ljuset han pratade om, fanns inte ens, utan det var nog hans sätt att försöka peppa sig själv om att ljusare tider kommer. Men det är precis som jag sagt förut, då han ser mörkret komma efter midsommarafton. Det tar lika lång tid att det blir mörkt som i mörkt 🌚, som det tar att bli ljust, som i ljust 🌞 på riktigt.

Sen kan vi själva intala oss själva om att vi går mot ljuset, sakta men säkert. Och bara tanken på att det kommer att bli varmare, gör att allt känns lättare. På samma sätt gör jag då vi rullar över mot mörkret. Det är ju mysigt med tända ljus, lite murrigt inomhus, vinden som piskar regn mot rutorna eller snön som lyser fint i solen…ish. Allt, precis ALLT, är relativt.

Läste artikel på Vk, för nån dag sedan.


Citerar lite ur texten här.

”För att ha rätt till ersättningen behöver den drabbade alltså ha fått direktiv från läkare om att till exempel stanna hemma från arbetet. Tidigare krävdes läkarintyg, men sedan den 17 december förra året har kravet slopats, tillfälligt.

Direktiv från läkare ges som regel i samband med ett positivt PCR-test. Den som följer de nuvarande rekommendationerna från regionen – att den som gjort ett hemtest med positivt svar inte behöver ta ett PCR-test – riskerar alltså att stå utan egentlig rätt till ersättning.

Den som söker stödet efter att en familjemedlem fått ett positivt svar behöver emellertid inte få några egna direktiv från vården, det räcker att den som insjuknat först fått förhållningsregler.

– När man ansöker behöver inte förhållningsreglerna finnas med i ansökan, men du behöver intyga att du fått dem. När du ansöker intygar du på heder och samvete, säger Cecilia Udin, och fortsätter:

– Vi har alltid möjlighet att göra kontroller i efterhand. Det ska vi göra och det är viktigt att det inte går ut ersättning till fel person.

Gunilla Persson medger att den bristande möjligheten att genomföra PCR-testning eventuellt kan komma att innebära problem för den som vill motta smittobärarpenning. Det är fortfarande oklart huruvida ett hemtest som gjorts på eget initiativ utan inblandning från vården räcker som grund för att motta ersättningen.” slutcitat

Jag har, vad jag vet, inga problem med ordförståelse, eller att läsa eller skriva, inga större problem, i alla fall. Men för mig, då jag läser det där, så ger jag upp att försöka förstå, efter andra stycket. Det är ren rappakalja, vad vill dom… vem ids ens söka denna peng, eller gud förbjude, att jag någonsin blir tvungen att göra det. Får väl pengarna tillbaka efter 5 års utredning, i så fall.

Som jag ser det, så verkar dom kräva att du ska göra vissa saker, fast…

det är inga krav från ena sidan men från den andra…det vet dom inte än.

Men… jäklar om du gjort fel och dom kommer på dig…då du…

Nä, nu blir det lite kaffepåfyllning här, sen får vi se vad dagen har att erbjuda. Ha en fin söndag, allihop!

Nu…helg! :D

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag visste det…ännu en jobbarhelg avklarad och det gick fort som sjutton. Är nu ledig i två dagar, så detta är ”min” helg, typ. Lite sovmorgon hade jag, klev upp fem minuter innan larmet satte igång, 25 över 7, även om jag kunnat sova längre, så är jag en sån som gärna vill ha tid på morgonen…slöa, dricka kaffe, surfa runt lite innan jag sätter mig och skriver ett inlägg i bloggen. Och sedan får Winstone min fulla uppmärksamhet under en promenad.

2015-11-08 13.46.57 2015-11-08 13.46.59 2015-11-08 13.47.01

Vi pratade lite om hur det var att vara ung, att vara uppe halva nätterna och sedan sova halva dagen. Jo, det kunde vara kämpigt, då sommarlovet plötsligt var över och man skulle upp tidigt. Jag kunde aldrig riktigt köpa heller, att om man gick i säng i tid, så skulle man ha lättare att komma sig upp.
Jag var nog lite av en nattmänniska också, trivdes att sitta i mörkret och rita, skriva, kludda, lyssna på musik, fantasin och kreativiteten, var som störst under småtimmarna.

Jag och kusin Anna, intog storstugan, ett sommarlov, ett hus som ingen bodde i under sommaren, utan det var bara dusch och toa som alla använde där. Vi försökte oftast sova så länge som bara möjligt, men det fick man aldrig, det var ett evigt springande i dörren och tjoande på trappen.

En kväll, smidde vi stora planer, nu skulle vi ge igen, och väcka mina föräldrar i ottan. Och för att klara av att vara vaken den tiden på morgonen…6, så fick vi inte somna, utan vi satt uppe hela natten, det sved i ögonen, John Blund hade uppenbarligen tömt ett helt jäkla flak med sand, rätt i ögonen på oss, så vi pinades, dom sista 2 timmarna. Men sen…

In på lon, där dom sov, upp med dörren och sen börja vi slamra med kastruller och makaronpaket. Mina föräldrar bidrog inte med den bestörtning och upprördhet, som vi hade tänkt oss. Nej, mamma kikade fram under täcket och undrade bara vad vi höll på med, och varför skulle vi koka makaroner på morgonen, varför inte äta frukost istället…typ. Där fick vi för den ”geigenmissionen”. Och sedan gick vi och la oss..och somnade förstås.

Önskar er alla en trivsam måndag!

Minions-Pictures-minions

En liten pärs, var det allt!

Av , , 2 kommentarer 13

Då var vi hemma igen, efter en mycket spännande resa till och från Åmsele. Vi landade där, på fredagskvällen, började rätt snart kännas kallt, mörkt var det redan, så vi lämnade Camaron bak i bussen. Vi byltade på oss vinterjackor och trodde att vi skulle sitta ute, men nej, det gick bara inte.

Men sa jag med lugn och trygg stämma till Nicco, det är ju varmt i bussen, vi har ju gasolvärmaren, så det är iiiinga problem.

Lampan lyste, vi hörde ljudet från värmaren, men elementen förblev kalla…iskalla, fy fasen, kan jag säga. Det var -5 grader under natten, vi låg med kläderna på, under täckena, och inne i bussen, hade vi en temp på 3.4 grader.

Det gick bra, så länge man låg still, men jädrar då man vände på sig och kinden hamnade på en ouppvärmd del av kudden….hurven!!!

Jag var först upp, av alla, strax efter 7, slog igång en kaffepanna, och sedan pinade jag mig igenom ett klädbyte…inte skönt med iskalla kläder att ta på sig, inte heller att smörja in fejjan med hudkräm, kall som glass, allt man tog i, fanns det en risk med att man skulle få frostskador på fingrarna.

Iklädd tröja, collegejacka och vinterjacka samt vantar och tjocksockar, tog jag ut Winstone på en morgonpromenad och njöt ändå lite smått, av solens första, värmande strålar.

2016-09-17 07.56.47 2016-09-17 08.01.25Nicco klev upp strax innan det drog ihop sig till första start, och hon värmde sina händer med en varm kopp kaffe:

2016-09-17 10.16.21 2016-09-17 10.16.23Jag hade kollat mina tidlappar från Fällfors, där låg jag på tider mellan 8,7-8,8, på 201 meter. Här körde jag på tider 8,03, 7, 96, 8,27 och sämsta tiden 8,5. Vad som är lustigt är att på den bästa tiden, hade jag en sluthastighet på 120km/timmen, och på den sämsta tiden körde jag 132,5km/timmen…jag fattar nada. Sen var det problem med tidtagningen, nåt stämde inte, så om dessa tider är dom absolut riktiga, nja, det ska vara osagt. Sen spelar inte det heller någon roll, eftersom det ändå var lika för alla.

Jag åkte ut i första elimineringsrundan, med några hudradelar…så nära var det. Han låg snäppet före mig och jag tänkte att jag kanske, kanske, hinner passera då jag får slänga in trean, men nä, det höll inte. Men det var kul i alla fall, och vädret kunde inte ha blivit bättre, så…

2016-09-17 14.34.47 2016-09-17 14.35.08 2016-09-17 14.36.53 2016-09-17 14.37.06 2016-09-17 14.37.12 2016-09-17 14.37.32 2016-09-17 15.33.47 2016-09-17 15.35.43 2016-09-17 15.35.51 2016-09-17 15.35.55 2016-09-17 15.36.47 2016-09-17 15.41.29 2016-09-17 15.41.59 2016-09-17 15.50.27 2016-09-17 17.06.05Önskar er alla en trevlig söndag!

Sånt man aldrig sett förut

Av , , 2 kommentarer 14

Vi tog med Winstone till Rödåsel, han gillar ju att åka bil, däremot, skäller han så länge han kan se oss. Men tystnar då vi går in, dit vi nu ska. Samma sak igår, han fick syn på oss genom fönstret, men sa faktiskt ingenting, det kanske räckte med att han visste vart vi var 😀

Som vanligt finns det en massa spännande saker på Antiken, här är några bilder:

20151024_111607 20151024_111614 20151024_111802 20151024_111908 20151024_112040

Kolla in den här byrån, jag tyckte den såg lustig ut, nästan som tagen ur en Disney film, och att det finns så många saker, man aldrig någonsin sett förut:

20151024_112159

Vi köpte ingenting, det var som jag sa till en av ägarna, vi behöver ingenting, seriöst, men ibland kan man ändå inte låta bli. Fast man kan ju också stöta på den där kaffekoppen som gick sönder hemma, eller tallriken, och då är det ju kul om man kan fynda.

Jag sover så skönt numer, helt otroligt, om jag tänker efter. Tidigare var det liksom upp ur sängen, så fort man slog upp ögonen, jag vill inte slösa bort mina dagar på att sova. Men nu, oj vad skönt det är mellan täcket och lakanet, jag sov till nio, men hade det då varit igår, så hade klockan varit tio, helt sanslöst, och jag kunde ändå ha legat kvar…ojoj, vart ska detta sluta.

Samtidigt vill jag tänka att det kanske har med allt som varit, att göra, fast jag vet att vetenskapen säger att man inte kan ta igen tid, som att sova ikapp dålig sömn, men jag skulle vilja tro, ändå, att kroppen kan göra det. Tidigare var man i det skicket att man inte kunde, man gick på högvarv, undermedvetet, och smärta gjorde också att man inte kunde slappna av. Nå, det spelar ingen roll, egentligen, nu kan jag sova i alla fall och känner mig nöjd över det.

Ha en fin söndag, allihop, grått ute men det finns ändå hopp om att vädret kan slå över. 

009

Jojo, så kan det vara

Av , , Bli först att kommentera 9

Jo, det poppade upp en till grej på FB igår, apropå mitt inlägg 😀 Tack Ulla, för den!

10924823_910339072319347_3839691354679077767_n

Det var ju närmaste sanningen man kan komma, eller hur 😀

Det blev en kaffe hemma hos Tina igår, innan jag gasade iväg upp på jobbet. Hon bor som efter vägen dit, så det passade ju alldeles ypperligt. Och som vanligt hinner man som inte säga allt man skulle, tiden bara flyger förbi. Nå, vi hinner träffas mer, jag vet.

Jag fick en tid uppe på lasarettet också, på måndag ska jag dit, se nu rullar det på. Läkarna i Lycksele vill att jag gör ett ultraljud på hjärtat innan operation. Och det är då inget som gör ont, tur!

Jag frös ända in i skelettet igår, tror visserligen att det var fler än jag, när det är -14 grader och blåsigt, då är det kallt. Det värsta är då man kryper ner under täcket och kölden bara fortsätter, när man hackar tänder fast kroppen egentligen känns som en ny eldad kamin, mja, jag vet inte, kanske man håller på bli sjuk då eller var man bara nerfryst, innan. Känns då helt ok idag.

Och här hade jag nu tänkt lägga ut ett klipp på en jättekul sak, men jag hittar inte klippet…nåja, ni får måla upp en bild i huvudet, på hur det ser ut 😀

Jag såg det igår, det är en penna som det kommer nåt gegg ut genom, så du kan rita i 3D, sedan stelnar gegget ( rätt omgående) och du har en liten sak, vad du nu hittat på att rita. Man kunde även rita platt på papperet, sedan vänta till det torkat och plocka upp det, vilket innebär att du kan göra precis som när man bakar pepparkakshus, man gör delarna och sätter sedan ihop det…såg kul ut.

10360836_10205506718569450_2522820146990930774_n

Hoppas ni får en fin tisdag, allihop!

Den gubben gick inte!

Städade och tvättade igår, otroligt vad fort det kan bli smutsigt, eller dammigt kanske man skulle säga, fast jag gissar att djuren i huset, är en stor bidragande del, tyvärr. Och såna gånger är man glad att man har lite saker som kan fånga upp dom där fina stråna, så blir det lättare att plocka bort.

Jag påmindes snabbt om anledningen till varför katterna blev portade från vårat sovrum…kul att lyfta på täcket då man skulle i säng och det virvlade upp ett lass med fina katthår, som svävade runt en stund innan dom lade sig ner igen, nä huvva, ingen hit. Kolla bara in svansen på Enya… den innehåller en hel del hår, minsann:

004

Vi kom in på ämnet fönsterputsning och hur vissa inte märker det som görs i ett hem, jo, Åke är duktig på det, ni vet, det där vanliga –Va, har du bytt gardiner? Jo, för en månad sedan. Ja jag tyckte det såg annorlunda ut!

Ifjol hade han en körning ut till någon liten by utanför Vindeln, ett ställe han ofta kör till och noterar att frun i ett av husen stod och putsade fönstren. Han stötte sedan på hennes man, inne på företaget i Vindeln där han jobbar, och gav mannen ett hett tips.

Du, när du kommer hem, får du nu glänsa med att du ser att frun tvättat fönstren, jag såg henne göra det idag. Mannen tackade för tipset och väl hemma, under middagen hade han börjat snegla upp mot köksfönstret och så sa han, nåt i stil med, -Vad fint, du har tvättat fönstren ser jag! Frun svarar rappt och snudd på innan han hunnit avslutat meningen, -Vem har talat om för dig att jag tvättat fönstren? Hahaa… hon känner sin man, med andra ord 🙂

Ja, snart är det väl dags för det också, att tvätta fönstren, men å andra sidan, än kan det bli snö och slask och smuts så det är lite som, är det lönt att tvätta den smutsiga bilen? Nä, du hinner bara köra ut på vägen så är den nedslaskad och skitig igen… vi avvaktar med det. Önskar er alla en fin söndag!

 

Maria Lundmark Hällsten