Sensommaren vägrar fortfarande att ge upp. Och det gäller att passa på när tillfälle ges att vara ute och njuta av solen. Snart har man varit hemma i tre och en halv månad med allt det innebär. En del saker får man s a s starta upp på nytt. Tyvärr finns fortfarande en del begränsningar. Men aktionsradien ökar ändå över tid.

En som också trotsade de begränsningar som finns för mänskliga aktiviteter var höjdhopparen Patrik Sjöberg. Den 6 september 1987 blev han världsmästare. Ingen utom Sotomayor har hoppat högre genomtiderna.

Folk har alltid tävlat i att springa och hoppa. Minns en berättelse av Astrid Lindgren när grabbarna Stig och Albin alltsedan sin tidiga barndom tävlat mot varandra. Det började att mammorna skröt för varandra om hur duktig deras respektive son var. Och sedan fortsatte det.

Slutpunkten kom när de båda inföpr sina anhängare, stigmännen och albinisterna, hoppar från ett ladugårdstak. Det blir benbrott för de båda och när de ligger på sjukhuset börjar de fråga sig vad det skulle vara bra för.

För egen del har jag aldrig lyckats krångla mig över högre höjder än 1.55. 90 centimeter från världsrekordet. Och det var dessutom ett bra tag sedan. Så i dagsläget blir det inte något hoppande att tala om. Men det hindrar inte att man försöker utmana sig själv för att nå nya höjder av annat slag.