Lyssnade på ett reportage om hur de fascistiska pilkorsarna i den ungerska regeringen ägnar sig åt att svartmåla Sverige. Ungern är på väg rakt ner i en brunsvartröd sörja som påminner en hel del om det som Chavez åstadkom i Venezuela.

Det är alltså dessa typer som landsförrädaren Åkesson framhåller som politiska föredömen. Och det sker samtidigt som Kristersson och EBT försöker sig på att mot sedvanlig praxis få igenom ett hafsverk till budgetförslag med – just det – stöd av Åkessons gäng.

Inser man alls vad man håller på med? Kristersson agerar förskräckande likt den tyske högerpolitikern Franz von Papen som släppte fram Hitler till makten.

Om det tidigare funnits någon tvekan om att alliansens frånfälle på riksplanet är det borta nu. Hoppa du i dypölen, Kristersson. Men vänta dig inte att någon liberal kommer att dra upp dig!

Mörkret sänker sig så här på eftermiddagen. Snön ligger dock kvar än så länge, så det lyser faktiskt upp tillvaron. Snart dags att förbereda litet middagsmat. Tar också del av nyheterna som visar att ekonomin är på väg att vända neråt. Det är nog så sant som jag läste i en kommentar i dag, att regeringen, vilken det nu blir, kommer att få en allt annat än tacksam uppgift.

Otacksamt blev det också i längden för Finland, Ungern och Rumänien som denna dag, 5 december 1941, fick sig i krigsförklaring från britterna. Det straffade sig att alliera sig med Hitlertyskland.

Ett antal hektiska dagar med jämna födelsedagar i familjen har nu kommit och gått. Snön har också kommit, men den är fortfarande kvar i blytung skepnad. Tog ett tag att få gången renskottad.

Blytungt, i dubbel mening, var det också den 4 december 1676 när svenskarna besegrade danskarna i slaget vid Lund. Det blodigaste slag som utkämpats i Norden. Hade det gått annorlunda, hade kanske det gamla Östdanmark återgått till Danmark, men nu kom landskapen att förbli svenska. Gott så, men om så inte hade varit, hade vi i varje fall sluppit Åkesson och hans gäng.