På senare tid har en del kritiska röster höjts beträffande den gröna omvälvningen. En del menar att den nog inte är så grön. Andra är kritiska till att det pumpas in sådana enorma pengar från stat och kommuner utan at an egentlige har koll på om det verkligen kommer att vara så lönsamt i slutändan.

Kan förstå det. Det påminner i mitt tycke en hel del om projektet Stålverk 80, saligt i åminnelse. Det man gjorde då var att missta sig grovt på hur marknaden egentligen skulle utvecklas. Eller, man hade egentligen ingen aning alls. De kalkyler som gjordes var politiska.

Några år tidigare hade regeringen Palme, som då var helt nytillträdd som statsminister, fått uppleva en storstrejk i malmfälten. Här gällde det att gå människor i framförallt Norrbotten till mötes. Stålverk 80, liksom löften om gruvbrytning i Stekenjokk, ska ses i det ljuset.

Hur det blir i framtiden återstår att se. Men skulle det visa sig att euforin slutar med baksmälla är det inte första gången det sker. Den 30 maj 1431 brände engelsmännen Jeanne d´Arc på bål i Rouen, Frankrike. Hon skulle bli känd som jungfrun av Orleans och hennes död sporrade bara fransmännen att kämpa ännu hårdare tills engelsmännen var fördrivna från nästan hela landet. En verklig felkalkyl från engelsk sida.

Den 28 maj 1935 flög det tyska stridsflygplanet Messerschmitt för första gången. Fem år senare var det färdigfluget. Hitlers tusenårsrike varade 12 år, kostade tiotals miljoner liv och lämnade ett Tyskland slaget i småbitar. Luftwaffechefen Göring, som hade basat över alla Messerschmitts, satt fången och begick senare självmord hellre än att få sin dom i Nürnberg.

En del svenskar hade ställt sig på Hitlers sida. En av dem hade avancerat till officer i SS, en viktig del av den nazistiska mördarmaskinen. Han skulle senare vara med och grunda SD.

I dagens sammanträde i kommunfullmäktige stod en av partiets underhuggare och krävde nedläggning av jämställdhetsutskottet. Det var tydligen bara en plats för ”överklasskärringar”.

Så talar alltså en av avläggarna till ett parti grundat av en av Hitlers hantlangare. Och vi vet hur deras kvinnosyn såg ut. Och den består tydligen.

Så var det alltså födelsedag. Vill passa på att tacka alla som skickar grattishälsningar. Alla tiders med digitala hälsningar. Sparar porto om inget annat.

Så jättemycket firande blir det dock inte just idag. Det får vänta till helgen. Så imorgon styr jag kosan söderut för att tillbringa helgen i Sundsvall.

Där kan man känna historiens vingslag. I närheten, närmare bestämt i Selånger, besegrade en rysk styrka svenskarna i ett slag den 25 maj 1721. Kriget hade då pågått i 20 år, och svenskarna var nere för räkning. Den så kallade ”hjältekonungen”, Kalle dussin, var död sedan tre år och vi hade just inget att sätta emot längre. Senare det året slöts äntligen freden i Nystad.

När man har med ryssarna att göra är det lämpligt att vara bra utrustad och agera smart. Från början var väl rustningen inte så mycket att klaga på, men ingen kan säga att svenskarna agerade med någon gigantisk klokskap, Kungen var enväldig, så det var hans ord som gällde. Vare sig de var kloka eller inte.

Ett gammalt skämt: ”Mitt arbete är så hemligt att jag inte ens själv vet vad jag gör”.

Varför tänker jag på den rödgröna ledningen av Region Västerbotten när jag minns detta?

Det brukar ofta nog sägas att samhället hotas av splittring, att det inte längre finns någon tilltro mellan människor och att det på det viset var bättre förr.

Jaså?

Det beror allt på vilken tid som avses. Låt oss ta 1917, vid första världskrigets tredje år. I Sverige var nöden stor till följd av kriget. Statsministern, den konservative Hammarskjöld, fick öknamnet ”Hungersköld”. Och i vårt östra grannland rasade inbördeskriget mellan röda och vita. Något som avslutades i och med Mannerheims intåg i Helsingfors den 16 maj 1918.

Omvälvningar och revolution hotade faktiskt även här. Något som kunde ha blivit en katastrof avvärjdes genom att en viss kommissarie Kempe hindrade sin egen överordnade att ge order om eld mot arbetare som hade samlats utanför Riksdagshuset i april 1917.

Ja, ja, säger väl någon. Men på 60 – och 70 – talet var det väl ändå frid och fröjd? Knappast. 1962 var världen en hårsmån från ett kärnvapenkrig mellan öst och väst. Och på 70 – talet kallade Palme, då oppositionsledare, näringslivets opinionsbildning för något som drevs av ”hatets och illviljans kolportörer”..

tryggt? Harmoniskt? Tillåt mig småle.

Den 15 maj 1790 besegrade Sverige Ryssland i det s k skärgårdsslaget vid Fredrikshamn.

Ryssarna har alltid strävat efter att nå olika hav. Stilla havet, Östersjön och Svarta havet. Något som är aktuellt i dagsläget. Men väl ute till havs, har man inte varit så lyckosamma. Något som också visat sig i kriget mot Ukraina.

Just nu har man trängts undan från Östersjön och Svarta havet. Bäst för alla, inklusive ryssarna själva, om det förblev så.

Läser idag att skolan i Umeå inte har råd med lika mycket ”ekologisk och närproducerad mat” om det inte sker ett ordentligt tillskott i budgeten. Som jag ser saken, är det något man inte behöver beklaga alltför mycket.

Till och börja med, hur definierar man ”när producerat” ?. Jo, det är tydligen inom något de fyra nordligaste länen, plus Österbotten i Finland.

Det är ingen liten trakt. Från norr till söder blir det från Treriksröset ner till Sundsvall. En nätt liten sträcka på drygt 860 km. Och från Närpes i öster till till Sveg blir det 557 km, avståndet över Kvarken oräknat.

Med en sådan definition förlorar begreppet all mening. Och vad ”ekologisk mat”, beträffar är det ett lika liten relevant begrepp. Allt jordbruk bygger på produktion genom manipulerade ekosystem. Ett ekosystem i balans ger inget överskott. Alltså ingen mat till oss människor. Såvida vi inte reducerar mänskligheten till det antal som klarar sig som jägare och samlare.

Många förväxlar begrepp som ekologisk med miljövänlighet. Men det är långtifrån samma sak. Att producera både livsmedel och annat med så litet negativ miljöverkan som möjligt, är både vällovligt och önskvärt. Men det jordbruk som drivs i enlighet med det som brukar betecknas som ”ekologisk” drift uppfyller tyvärr inte alltid dessa krav. Inte minst därför att det krävs en större areal, vilket givetvis kan gå ut över mark som behövs för att uppfylla önskemål om biologisk mångfald.

Som liberal gillar jag handel, nationell och internationell. Också med livsmedel. Någon kommunal merkantilism ska vi inte ägna oss åt. Likaså gillar jag att vi använder oss av innovationer för att effektivisera olika processer. Som till exempel genförändrade grödor. Något som vi faktiskt har sysslat med sedan jordbruket utvecklades för en sådär 10 000 år sedan. Med den skillnaden att vi har andra tekniker nu. Som vi både kan och ska utnyttja.

Så är då – möjligen – våren och snart sommaren här. Jag tog i alla fall risken att få dit sommarhjul på bilen idag. Det gick riktigt snabbt. Mest beroende på att det inte var jag som gjorde jobbet. Det är inte värt allt slit för att spara in några hundringar.

Det är, i mitt tycke, aningen underligt att det på något sätt är ”finare” och mer ”äkta” att göra något själv. Bättre är det väl att överlämna jobbet till någon som är bra på det och som är flera gånger så effektiv som en annan stackare. Jag gjorde ändå mitt närt jag tog ner hjulen från garageväggen och hängde upp vinterhjulen efteråt.

Den 11 maj 1824 intog Britterna Rangoon. För första gången använde man då ett ångfartyg i krig. Det kan man tycka vad man vill om, men det hade i alla fall upptäckt att ångdrift var effektivt.

Putin firar ”segerdagen” den 9 maj. Dagen då Ryssland anser att andra världskriget i Europa tog slut. Visserligen hade Tyskland redan kapitulerat och dagen innan hade Truman, USA:s president, proklamerat segerdagen, men, i alla fall.

Faktum är att den 9 maj fick ryssarna stryk. Inte 1945 utan 1808 då åländska bönder slog en rysk styrka i slaget i Kumlinge.

Ingen har väl missat att britterna fått en ny kung. Vad man nu ska ha honom till. Kröningen påminde om en kostymfilm. Tydligen var den nr 40 i ordningen sedan Vilhelm erövraren.
Bland alla tältarna längs gatorna, var det en tant som på en fråga sa att monarkin kanske var ålderdomlig, men det gav stabilitet.
Stabilitet? Njaa…
Låt oss titta litet närmare på historien. Den nämnde Vilhelm erövrade makten efter att ha besegrat Harold Godwinson, som i sin tur hade lyckats freda sig mot en vikingahär bara en kort tid innan han själv dödades vid Hastings.
Sedan följde en rad synnerligen blodiga uppgörelser om kungamakten genom århundradena. Det var York mot Lancaster i rosornas krig, det var den nuvarande kungens namne Charles I mot parlamentet och Cromwell. En strid som slutade med att kungen miste huvudet.
Dessförinnan hade vi Henrik VIII med alla fruarna och hans allt annat än fredliga avkommor, som Maria, som gått till historien som ”blodiga Maria”, och Elizabet I, som nackade rivalen Maria Stuart.
I modern tid har vi Edvard VIII som abdikerade när han inte fick gifta sig med de han ville. Och om inte så hade skett, hade hans bror inte blivit kung.
Om Edvard suttit kvar hade britterna sannolikt inte stått upp mot Hitler som man nu faktiskt gjorde. Edvard var rentav fullblodsnazist.
Stabilitet? Njaaa…