Mats Nilsson, L

Åkessons vidrigheter

Av , , Bli först att kommentera 3
Den 25 februari 1940 nådde svenska Finlandsfrivilliga Purnu. Det stod fortfarande och vägde i det finska vinterkriget, men trots att de var hårt trängda höll Finland stånd och slapp det öde som kom att drabba så många andra länder och folk som föll offer för antingen Stalin eller Hitler. I balternas fall rentav både och.
 
Värst gick det, som bekant, för Europas judar och romer. I samband med kristallnatten 1938, då nazisternas terror mot judarna inleddes på allvar, hade Roosevelt samlat ett antal politiska ledare för att utröna om man kunde erbjuda de tyska judarna en fristad. Nedslående nog blev det inget av med det. Alla hävdade att det visserligen var synd om de förföljda, men att deras länder nog var fulla redan.
 
Tänker på det när man hör Åkessons vidrigheter om att flyktingar som ses som en ”kulturell belastning” absolut inte ska tillåtas att komma hit.
 
Just det där påminner inte så litet om den ”argumentation” som hördes på 30 – talet. Man kunde ju omöjligen härbärgera den sortens ”främmande element”. De skulle inte passa in i folkhemmet. Det var lika löjligt då som nu.
 
Att Sverige skulle vara fullt, har Åkesson sagt tidigare. Han har tydligen inte någon som helst insikt om att flertalet kommuner här i Västerbotten inget hellre vill än att få nya invånare. Eller så bryr han sig inte om det,. Aningen är han okunnig eller bluffmakare. Var och en får välja vad som är värst. Dumt är det i varje fall. Om befolkningstätheten i Sundbyberg varit den som råder i Dorotea hade det bott sex personer där. Så nog finns det plats.

Kvinnor kan

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 24 februari 1389 besegrade drottning Margaretas trupper Albrekt av Mecklenburgs styrkor i slaget vid Åsle. Albrekt, som då var svensk kung, hade hånfullt kallat Margareta för ”kung byxlös”, men fick nu erfara hur det var att bli tagen med byxorna nere. Han fick respass och drottningen sades nu av de svenska stormännen, som hade tröttnat på Albrekt, vara ”Sveriges fru och rätta husbonde”. Inte dåligt. Och åtta år senare stadfäste hon Kalmarunionen som skulle göra Norden till ett enda rike.
 
Kvinnliga härskare var, vilket nog förvånar en del, inte alldeles ovanligt i Europa på medeltiden. Sedan blev det sämre med den saken. Men drygt 400 år efter Margaretas triumf vid Åsle inträffade franska revolutionen. En del om hur det gick till kan just nu ses i en programserie i TV.
 
Inte minst intressant är att kvinnorna tar för sig när omvälvningen sker. Revolutionärerna vill driva igenom principen om en person en röst, fast då vill man förstås just begränsa rösträtten till – just det – män. Som bekant skulle det dröja en tid innan kvinnor fick rösträtt.
 
Men till sist går det helt enkelt inte att försvara en ordning där halva befolkningen hålls utanför möjligheten att besluta om samhällsfrågor. Antingen har man demokrati, eller så har man inte. Och om man bekänner sig till demokratins principer går det inte att försvara en annan ordning än den som till sist drevs igenom också i vårt land (vi var sist i Norden) 1919. 130 år efter franska revolutionen.

Historiens gång

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 23 februari 1918 sände Sverige trupper till Åland för att se till att de ryska styrkor som fanns där lämnade öarna. Sedan var det tal om att Åland kanske borde tillhöra Sverige eftersom så gott som hela befolkningen talar svenska, men i slutändan förblev det finskt territorium med långtgående självstyrelse. En modell som de flesta verkar vara nöjda med.
 
För ett antal år sedan, gjorde vi en resa genom Finland efter att först ha tagit färjan till Vasa. Från Åbo tog vi sedan återigen en färja till Åland och vidare därifrån tillbaka till Sverige.
 
Färjan gick från Eckerö, och där fanns en ståtlig byggnad från den tid då Finland var ett ryskt storfurstendöme. Just där var den västligaste utposten för den ryska imperiet. Byggnaden hade på sin tid varit poststation. Utan tvivel hade den byggts så stor för att understryka Rysslands makt och storhet. Där fanns också ett museum med föremål från tiden då posten roddes med mindre båtar över Ålands hav.
Där och då rådde sommarfriden, men minnena från förr gjorde sig ändå påminda om hur det hade varit under historiens gång.

Revolutioner

Av , , Bli först att kommentera 1
Ibland är det ens värsta fiende som löser problemen åt en. Tänkte på det när jag tog del av att Åkesson har klargjort att hans gäng inte är något stödparti. Ska de vara med ska hela budgeten förhandlas från början. Så alla mer eller mindre krampaktiga försök att frammana bilden av en tänkt alliansregering som stödjer sig på SD men ändå inte ger dem någon inflytande är bara att glömma.
Inte minst därför är det bara för Liberalerna att säga att om SD finns med i bilden är allt tal om en regering stödd på en majoritet där SD ingår fullkomligt utesluten. Till det kan man ju lämpligen lägga att Åkesson aldrig skulle släppa fram en regering där den för honom så förhatliga liberalismen finns med.
Många hävdar att det är ett misstag att hela tiden tala om Åkesson istället för våra egna frågor. Det är både rätt och fel. Vi ska förvisso tala om de liberala värden som vårt parti bygger på och som inneburit att vi får leva i ett av världens mest anständiga och friaste samhällen. Det står i kontrast till det inkrökta navelskådande exkluderande Sverige som Åkessons nationalpopulister vill ha.
Den 22 februari inleddes 1848 års revolution i Paris. I Frankrike har man något av tradition av lika slags revolter. Den här gången var det frågan om det som brukar kallas en ”borgerlig” revolution som såg till att den gamla tidens maktmonopol för kung och adel gick till historien.
I mångt och mycket var det liberala tankar om individens rätt och möjligheter som låg bakom revolterna som till slut berörde över 50 länder, bland dem Sverige.
Just nu verkar högern under Kristersson vara beredd att genomföra sin egen variant av en ”borgerlig” revolution genom att alliera sig med just sådana reaktionära krafter som 1848 års revolution riktade sig mot. Den vägen är det Liberalernas uppgift att göra allt för att landet inte ska beträda.

Ren kraft?

Av , , Bli först att kommentera 2
Fredag och på nytt faller snön här utanför. Någon rekordkyla är det dock inte, några få minusgrader så vädret var perfekt för en skidtur.
 
Snö har vi fått, men vintern har faktiskt inte varit särskilt kall. Under uppväxten i Stockholm på 60 – talet brukade det vara både snö och is, så det gick att åka skidor och skridskor. I det senare fallet på vår egenhändigt spolade isbana och på Mälarens is.
 
På senare år har det varit si och så med just den saken i Syd- och Mellansverige. Men i år blev det alltså minusgrader även söderut. Den lilla köldknäppen räckte dock till att få fart på en i mitt tycke tämligen hysterisk diskussion om energi i allmänhet och kärnkraft i synnerhet. Då kan det vara bra med litet fakta om hur det ser ut i verkligheten.
 
Förra veckan låg effektbehovet på 25 GW. Det är högt, men trots allt inget rekord. För att försäkra sig om att det inte skulle behövas någon avstängning, valde man från Svenska kraftnät att köra igång det oljeeldade kraftverket i Karlshamn. Dock var det tydligen frågan om beredskapsdrift på 40 MW, mest för att kunna skala upp till full effekt om det skulle visa sig vara nödvändigt, vilket inte blev fallet.
 
Men tänk om vi måste koppla bort åtminstone delar av landet och då får sitta och frysa i mörker? Svenska kraftnäts beräkningar visar att risken finns att man under 2021 skulle behöva stänga ner delar av elnätet under 12 minuter i södra och mellersta Sverige. Det verkar inte som om det skulle vara något att trycka på larmknappen för.
 
Debatten har just snöat in (ha ha) på kärnkraft. Hysteriskt skriker man på att vi måste starta upp nedlagda reaktorer igen. Kärnkraften är ju så ”ren”.
 
Jaså?
 
Den 19 februari 1945 landsteg 35 000 man på den japanska ön Iwo Jima. Det skulle krävas en hel del offer för att slå ner det japanska motståndet. Senare skulle proceduren upprepas på Okinawa. Erfarenheterna medförde att USA valde att använda sina två enda kärnvapenbomber på Hiroshima och Nagasaki. Där kan man tala om kärnkraft. Fast särskilt ren var den inte.

Kungligt ur tiden

Av , , Bli först att kommentera 2

Pandemiskt

Av , , Bli först att kommentera 2
Diskussionens vågor kring pandemin går ännu högre än själva sjukdomsutvecklingen. Det är något man kunnat iaktta från början.
 
Hur ska vi egentligen se på allt detta? En möjlighet är att undersöka hur det har sett under historiens gång. Som när den första verkliga pandemin inträffade.
 
År 541 hade börjat så bra. Kejsaren, Justinianus, hade återupprättat Romarriket. Medelhavet var åter ett romerskt innanhav och barbarerna, alltså germanska folk, hade drivits ut ur Italien. Men trots att Rom därmed åter var i kejsarens händer, var det från Konstantinopel som riket styrdes.
 
Men säg den lycka som varar beständigt. Spannmålsskepp från Egypten, av hävd Roms kornbod, förde inte bara med sig säckar med vete utan också råttor som förde med sig pesten. Det blev startskottet för en pandemi som kom att kosta uppskattningsvis 25 miljoner människor livet. Den tidens människor skulle nog ha undrat över hur vi verkar tro att undergången är nära om de hade kunnat se vilka möjligheter vi har för att behandla både Covid och andra sjukdomar.

Import och export

Av , , Bli först att kommentera 1
Läser idag i VK att högern öser sin vredes skålar över gröngölingarna, alltså MP. Tydligen är det deras fel att vi nu sägs ha problem med elförsörjningen söderut.
Att elnätets underhåll och uppgradering lämnar en hel del övrigt att önska, har varit känt länge. Men någon större dramatik av det slag som nu målas upp på olika håll när det agiteras för kärnkraften, är det trots allt inte. Inte heller finns det någon trovärdighet i högerns plötsliga oro för klimatet. Varför skulle de i så fall ha motsatt sig den skatt som infördes på användandet av fossila bränslen i kraftvärmeverk 2019 och som innebar att all användning av fossila bränslen för uppvärmning numera är historia i vårt land?
Svensk nettoexport av el slog rekord 2020. Detta till skillnad från åren 2008 -10 då importen var större än exporten. Statsministern hette då Fredrik Reinfeldt. Vad jag kan minnas var det ingen från M som då skriade om faran av att importera någon ”smutsig kolkraft”.
Högerns intresse för miljöfrågor har aldrig varit stort, för att uttrycka sig milt. Däremot har man haft en faiblesse för kärnkraft, troligen på grund av sin mångåriga koppling till storindustrin. Där kunde man mötas med den socialdemokratiskt styrda staten som hade en liknande hållning till kärnkraften. Ett exempel på den symbiosen var det nu sedan många år insomnade samarbetet mellan stat och näringsliv i det som hette Aseaatom.
Den 15 februari 1364 blev Albrekt av Mecklenburg vald till kung i Sverige. Genom seklerna har vi inte bara importerat varor och tjänster utan också kungligheter. Just den här importen blev dock inte så populär i längden. 1389 sparkades Albrekt och unionsdrottningen Margareta av Danmark tog över.

Projekt

Av , , Bli först att kommentera 2
Ser att Ebba Busch vill bygga nya reaktorer där Ringhals ligger idag. ”Vi” ska bygga dem, heter det.
 
Fint. Strålande (för att använda ett passande uttryck). Nu ser vi fram emot att Usch…äh, Busch, förvärvar marken och sätter igång med bygget. Fastighetsaffärer är hon ju bra på, har vi sett. Och bygga reaktorer är säkert en baggis. Några formella hinder finns ju inte, så etableringen är ju fri. Och tveklöst finns det mängder med investerare som inget hellre vill än att satsa på det lilla KD – projektet.
 
Den 11 februari 1771 avled kung Adolf Fredrik. Han kollapsade efter en festmåltid som avslutades med hetvägg, alltså semlor i varm mjölk. Så kan det gå om man gapar över för mycket.

Glömda insikter

Av , , Bli först att kommentera 2
Sammanträde i Umeå energis styrelse. Jag satt på den tiden där som ersättare. Vi fick en dragning om följderna av avregleringen av elmarknaden. Nu kunde man teckna avtal med vilken elproducent som helst. En av sossarna undrade oroligt hur det då skulle gå med den ”demokratiska kontrollen” och uttryckte sin skepsis över hur det kunde löna sig att skicka ström upp till Västerbotten någonstans söderifrån.
Bo Hellberg, som satt för FP, invände och sa att det ju inte var fråga om något sådant. Vad producenten skulle göra var att förbinda sig att upprätthålla en viss spänning på nätet.
Det här var under mandatperioden 91 – 94. Elmarknaden hade alltså avvecklats. Erinrar mig detta apropå den (i mitt tycke tämligen konstiga) debatt om elförsörjningen som nu pågår. På den tiden tillhörde nuvarande högerledaren Kristersson ungdomsförbundets ledande företrädare. Ett förbund som med liv och lust drev på för mer av avregleringar.
Resultatet av det, kombinerat med försummelser av elnätets underhåll och förnyelse, blev det vi ser nu. Men det tycks Kristersson ha förträngt. Istället låter han som en gammaldags planhushållare som på politisk väg vill bestämma vilka anläggningar som ska köras och inte.
Allt motiveras dels med att man ser framför sig en enormt stegrad efterfrågan på el, och dels med att vi måste ha ”svensk” kärnkraft istället för ”smutsig” polsk ”fulel”.
Det här är rena tramset. Elmarknaden är sedan 90 – talet fri och elnäten sammankopplade. Det finns ingen som helst möjlighet att avgöra vem som upprätthåller spänningen på nätet just där och då. Det växlar från den ena stunden till den andra. Det är – faktiskt – pinsamt och sorgligt att höra den sortens ”argumentation” som Kristersson ägnar sig åt. Och det blir än sorgligare av att höra liberaler falla in i trallen.
Det är dags att ställa ett antal kritiska frågor:
Hur många i våra led tror att Kristerssons agerande dikteras av att han har ett genuint intresse av klimat och miljö?
Vad driver den nuvarande partiledningen inom L att på det sätt som nu sker falla in i högerns (mycket) enkla propaganda? Är det rentav som så att vurmen för kärnkraft dikteras av en vilja att inordna sig i Kristerssons projekt att erövra regeringsmakten med stöd av Åkessons gäng?
Om vi backar det historiska bandet ytterligare några år till 70 – talet, ville partiet på den tiden främja energisparande utifrån insikten att all energiomvandling sliter på miljön. Något som givetvis gäller än. Men den insikten verkar lysa helt med sin frånvaro idag.