Mats Nilsson, L

Konservatism i förändring

Av , , Bli först att kommentera 1
Frågan om L och den regering man vill se, förblir en fråga högt upp på dagordningen. Senast i raden är en tanke om att L kan stödja en M – KD – regering, som i sin tur stöds av Åkessons gäng. På så sätt behöver man inte förhandla med SD, heter det.
Det håller inte. Av flera skäl.
Till och börja med, vilken roll skulle C spela i det dramat? Skulle Lööfs parti snällt ställa sig i ledet? Det är väl knappast troligt. Men även om så skulle vara fallet, vad är det som säger att Åkesson ställer upp på arrangemanget? L är utnämnda till partiets huvudmotståndare, och i det fallet finns det faktiskt skäl att lita på Åkesson.
Det viktigaste skälet är dock att det inte är hållbart att satsa på en konservativ gruppering. Konservatismen, som den har sett ut, är på väg bort. Vi kan för enkelhetens skull kalla den en anständig konservatism, som den som moderater som Reinfeldt stod för.
I dag är stora delar av den konservativa partivärlden på väg att tas över av figurer som Trump och Boris Johnson. Alltså nationalister av allra värsta sort. Och vi kan här se att M och KD redan är på god väg att på ett sluttande plan glida ner i Åkessons svartbruna träsk.
Denna process har vi sett förr. 30 – talets konservativa såg Hitler och Mussolini som ett ”bålverk” mot kommunismen. Och där såg vi hur det gick. Despoter av det slaget blir inte långlivade, men kan ställa till med oerhörd skada så länge de har makten.
Ett sentida exempel på det är Saddam Hussein, som bar alla nationalsocialismens drag och som fick ett passande slut. Den 30 december 2006 hängdes han efter att hans regim krossats.

Enkel logik

Av , , Bli först att kommentera 2
På filosofin i skolan fick man lära sig hur enkel logik kan se ut. Som klassikern. ”Rävar är listiga. Olof Palme är listig. Alltså är Palme en räv”.
 
En helt riktig slutsats. Fast inget som har med verkligheten att göra. Vi kan skratta åt detta, men när man tar del av dagens debatt i olika ämnen upptäcker man en hel del liknande slutsatser som dras genom att tänka bort en hel del faktorer för att få logiken att stämma.
 
Ett exempel är den eviga trallen om att om Norge och Finland klarat sig bättre än vi under pandemin kunde vi också ha gjort det om vi agerat som de. Att förutsättningarna inte är desamma, tja, det väljer man att bortse ifrån. Det gäller allt från resemönster till lagar och förordningar.
 
Vart det kan bära hän om man tar i utan större eftertanke har vi redan sett. Det har visat sig att det inte är lagligt att stänga bibliotek. Ska man göra det, måste man ha verkliga skäl till att det skulle vara nödvändigt. Några sådana har inte presenterats. Det räcker inte med vagt tal om att det kan uppstå trängsel. Då får man i så fall hantera den saken.
 
Om inte myndigheterna följer lagar och regler, är det maktmissbruk. Hur det kan bli i slutändan har vi sett i USA där landets ledare vägrar att medge att han har förlorat valet. Och där vill då inte jag att vi ska hamna.

Passande slut

Av , , Bli först att kommentera 2
Den 22 december 1989 störtades Rumäniens diktator Ceausescu. Han flydde i en helikopter från sitt palats, men undkom inte sitt passande öde. Tre dagar senare avrättades han och hans medbrottsling till fru. Så går det om man envisas med att försöka klamra sig kvar vid makten fast all legitimitet gått om intet.
 
Konstigt. Varför tänker jag på Trump när jag konstaterar detta?

Tvivel

Av , , Bli först att kommentera 1
Så var det Tomasdagen. Det var en helgdag fram till 1700 -talet. Mycket av de helgdagar som hängde kvar sedan medeltiden togs bort då. Det helgon som dagen gällde var Tomas tvivlaren. Tydligen något av Gossen Ruda bland apostlarna.
 
Passar väl bra just nu när folk verkar tvivla på det mesta. Det vill säga utom de tvärsäkra. Som Trump som verkar övertygad om att han vann valet eller alla som oupphörligen ropar på mer av ingrepp för att stoppa pandemin. Tråkigt nog, har det visat sig, hjälper varken nedstängningar eller munskydd. Det har ju förvisso prövats. Inte minst i Storbritannien som just nu hamnat i fokus.
 
Det har funnits tillfällen då man nog har haft större anledning att både tvivla och förtvivla. Den 21 december 1939 höll förrädarna i den av kommunisten Kuusinen ledda finska marionettregeringen en parad i Terijoki för att fira Stalins 60 – årsdag. Detta alltså medan hans dyrkade Stalin var i full färd med att försöka erövra Finland.
 
Då såg det förvisso mörkt ut. Men Finland höll stånd och det skulle även britterna göra i kraftmätningen med Hitler. Men det var på den tiden som landet leddes av Churchill som inte tillät sig tvivla på att man kunde övervinna ondskan.

Ljus i mörkret

Av , , Bli först att kommentera 1
Så kom den då, årets mörkaste dag. Imorgon vidd elvatiden vänder det. Får se om det blir någon skillnad under morgondagen.
 
Mörkt var det också i Ryssland den 20 december 1917. Lenins gäng hade tagit makten i en statskupp drygt en månad tidigare och nu skulle det minsann bli annat av. Proletariatets diktatur inleddes. ett av verktygen var Tjekan, sedermera KGB, som i dag heter FSB. Alltså med all sannolikhet de som ligger bakom hackerattacken som drabbat USA, men även Sverige.
 
Mörkt är det, men det är ändå inte mer än en månad innan Trump blir hemlös. Så det är bara att hålla ut.

Stämningar

Av , , Bli först att kommentera 0
Så var det sista fredagen före jul och det blir till att försöka få till litet mys. Det ska nog gå. En del, för att inte säga ganska mycket, är både inköpt och också förberett.
 
Det kanske var svårare att känna av någon julstämning i det möte som hölls i Malmö den 18 december 1914, dit Gustav V, hade bjudit in sina norska och danska kollegor. De skulle uttala sin vilja till att stå neutrala i det krig som hade börjat i augusti samma år och som i slutändan skulle kosta miljoner liv och innebära slutet för inte mindre än tre monarkivälden.
 
Som om inte det räckte, kom så spanska sjukan 1918. Innan den pandemin var över 1920 hade inemot 50 miljoner människor mist livet. Så hur tragiskt det än är med dagens pandemi kan vi åtminstone konstatera att det inte var bättre förr.

Krig och fred

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 17 december 1643 anlände Johan Adler Salvius till Osnabrück för att förhandla om fred i 30 – åriga kriget, som hade pågått i 25 år vid det laget och skulle pågå fem år till.
 
Den 17 december 1918, drygt en månad efter första världskrigets slut, fattade Riksdagen sitt första beslut om allmän och lika rösträtt i Sverige. En kamp som hade pågått länge, hade så vunnits av demokratins förkämpar, främst liberaler och socialdemokrater.
 
Sverige var förstås inte ensamt, eller först, med att genomföra detta grundläggande krav i en demokrati. Det skulle i alla händelser visa sig att demokrati har sin betydelse för freden eftersom demokratier sällan krigar och aldrig med varandra.

Paralleller

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 16 december 1944 inledde Hitler Ardenneroffensiven. Fyra år tidigare hade tyskarna överraskat fransmän och britter med att köra sitt pansar genom Ardennernas skogar. Något man hade bedömt som omöjligt.
 
1940 hade det slutat med franskt nederlag och tysk ockupation. 1944 var rollerna ombytta. I ett sista desperat försök att undvika ett nederlag, kastade Hitler allt han hade kvar mot de allierade. Ett halvår senare var nederlaget totalt och Hitler död genom självmord i en bunker under ett sönderbombat Berlin.
 
Konstigt. Varför tänker jag på tyskättlingen Trump när jag skriver detta?

Ja se pengar

Av , , Bli först att kommentera 0
Snart är det jul och då är det dags för året med kungafamiljen i rutan. Monarkin är – tyvärr säger jag som republikan – stadigt förankrad i vårt land.
 
Så har det dock inte alltid varit. Faktum är att Adolf Fredrik den 15 december 1768 avgick i protest mot sin inskränkta makt. Hans avsikt var att rådet skulle tvingas att sammankalla en urtima Riksdag som skulle ändra författningen till kungamaktens fördel.
 
Efter fem dagar då landet formell sett varit utan statsöverhuvud, gick rådet med på att sammankalla Riksdagen. Kungen tog då tillbaka abdikationen.
 
En Riksdag sammanträdde 1769 – 70, men några förändringar av det slaget blev det inte. Kungen fick trösta sig med att få sina skulder betalda och få höjt apanage.
 
Hade Adolf Fredrik fullföljt sina hotelser, hade historien kanske sett annorlunda ut. Men, men. Money talks, som det heter.

Enväldigheter

Av , , Bli först att kommentera 0
14 december 1697 kröntes Kalle dussin till svensk kung. Hans far, Karl XI, hade gjort sig enväldig, och därmed var också Karl XII i realiteten härskare över en militärdiktatur.
 
Han avgav ingen kungaförsäkran och på det att inga missförstånd skulle råda, krönte han sig själv.
 
Konstigt. Varför tänker jag på Trump och Lukasjenko när jag konstaterar detta?