Mats Nilsson, L

Ingen sultan

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 20 oktober 1827 besegrade franska, brittiska och ryska flottstyrkor en turkisk – egyptisk flotta. Slaget var en del av det grekiska frihetskriget från det ottomanska väldet. Britter och fransmän deltog då de var oroade över en rysk expansion söderut. De backade upp grekerna, men ville samtidigt binda upp ryssarna i ett avtal så att de inte gick för långt på det krympande ottomanska väldets bekostnad.
Slaget kom att bli det sista som utkämpades mellan flottor av segelfartyg. Resultatet blev att grekerna gjorde sig fria och alla öar med grekisk befolkning nära den turkiska kusten kom att tillhöra den nya staten.
Där står vi nu och kan iaktta hur turkarna under Erdogan försöker omintetgöra det som hände då. Men Erdogan är ingen sultan.
Bli först att kommentera

Inte så ghlansfullt

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 18 oktober 1748 avslutades det österrikiska tronföljdskriget genom traktatet i Aachen. Åtta år av krig ledde till att den som var tänkt som tronföljare till sist fick beträda tronen.
Att vara regent (eller partiledare) är inte alltid någon glansfull position. Ibland är det faktiskt tvärtom. Tänker på detta nu när diskussionernas vågor går höga i samband med partirådet och att förhandlingarna om LAS strandat för andra gången.
Men låt oss lyfta blicken och istället för att fortsätta med att gräla om vilken sida som L ska stödja och/eller partiledarens vara eller inte vara, fundera över vilket parti L ska vara. Det vill säga ett liberalt parti som stödjer liberalismen och inget annat.
Bli först att kommentera

Förr och nu

Av , , Bli först att kommentera 0
Läser i dag om Trumps pressekretare som fick sparken efter att ha varit litet för talför när hon drack vin med ett gäng journalister. Ändå tycks hon dyrka Trump som en far.
 
Jojo. Sådana känslor kan ta sig olika uttryck. Den 17 oktober 1356 utropade sig Erik Magnusson till kung och satte igång ett krig mot den sittande regenten. Denne var hans egen far, Magnus Eriksson. Magnus själv tillträdde tronen efter att hans farbror, kung Birger störtats av anhängare till hans två bröder, som svalt ihjäl i tornet på fästningen Nyköpingshus. Den ene brodern, var far till Magnus som nu alltså blev kung. För att sedan själv få ett uppror lett av hans egen son emot sig.
 
Nej, det var inte bättre förr. Trumps styre till trots.
Bli först att kommentera

Logiskt slut

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 16 oktober 1946 fördes nazisttoppar som Ribbentropp ut från sina celler. Galgen väntade. De fick det slut som de själva hade dömt ut över så många tusen människor. Människor som, till skillnad från dessa mördare, var helt oskyldiga.
 
Hamid Zafar kommer inte att råka lika illa ut. Hittills har han bara fått sparken. Men frågan är om inte åtminstone en del av dessa inlägg kan betraktas som hets mot folkgrupp.
 
Vi vet hur det går om man inte är vaksam på alla plan när det gäller antisemitism. Det hotar inte bara judar utan hela demokratin. Det har sagts ofta, men det finns skäl att säga det igen: det börjar med judarna, men det slutar aldrig där. Den logiska slutpunkten blir av den karaktären som inträffade den där oktoberdagen 1946 i Tyskland.
Bli först att kommentera

Trump på 1500 – talet

Av , , Bli först att kommentera 0
De 15 oktober 1552 intogs det det tatariska khanatet av Ivan den förskräckliges ryska styrkor. Tsaren ifråga var en representativ härskare och despot för sin tid, men utmärkte sig ändå för sin totala hänsynslöshet och sin ombytlighet. Man kunde vara hans vän ena dagen för att bli mördad dagen därpå. Han fick till sist ett ganska så ynkligt slut, förtärd inifrån, förmodligen av en könssjukdom.
 
Konstigt, varför tänker jag på Trump när jag tar del av detta?
Bli först att kommentera

Religion och politik

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 14 oktober 1648 slöts den westfaliska freden. Det trettioåriga kriget var slut. Det hade kostat miljontals liv och orsakat ett enormt lidande.
 
Det har beskrivits som ett religionskrig, och det var en viktig del men naturligtvis inte hela sanningen. Men likafullt är detta krig ett bra exempel på hur det går när man blandar ihop religion och politik.
 
För egen del har jag alltid varit djupt skeptisk till religion som sådan i allmänhet och religion som politiskt rättesnöre i synnerhet. Som det så riktigt har sagts: religion kan vara en stav att stötta sig på för den enskilde, men man ska ge tusan i att använda staven som tillhygge för att tvinga religionen på andra.
 
Partier och politiker som åberopar religiösa föreställningar som grund för sina ställningstaganden visar alltför ofta upp auktoritära drag och tar gärna till storsläggan när de fördömer syndare/motståndare samtidigt som de krav de ställer på andra givetvis inte omfattar dem själva.
 
Hur kan det komma sig att jag tänker på Trump och Ebba Usch när jag konstaterar detta?
Bli först att kommentera

Sidbyte

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 13 oktober 1943 återinträdde Italien i kriget efter att ha avsatt Mussolini och därefter bytt sida till de allierade mot tyskarna.
 
Under första världskriget tillhörde Italien också den allierade sidan, men lyckades inget vidare då heller. De fick grundligt med stryk i de strider som fördes i alperna mot Österrike.
 
När så andra världskriget inleddes, slöt Mussolini upp bakom Hitler. Det skämtades om att han hade sagt till naziledaren att: Jag kom när jag såg att du segrade, med anspelning på Ceasars ord att: Jag kom, jag såg, jag segrade. Men Mussolini var ingen Ceasar. Och så bytte Italien sida. Igen.
 
Märkligt. Varför tänker jag på Kristersson och moderaterna när jag konstaterar detta?
Bli först att kommentera

Dumdrygt

Av , , Bli först att kommentera 1
I dag har två företrädare för SD skrivit att EU ”Dränerar den svenska statsbudgeten”. Frihandel är tydligen OK, men den borde tydligen inte kosta något.
 
Sällan har väl dumdrygheten bland Åkessons proselyter framstått tydligare. EU är en rättsgemenskap och en tullunion där man gemensamt fattar beslut om den inre marknadens villkor och om handelsrelationer med världen i övrigt. Den som tror att detta skulle vara möjligt utan att det finns kostnader med i bilden försöker lura sig själv och/eller omvärlden.
 
Om det är så att man inom SD inser detta, men försöker ge sken av något annat inför väljarna är det lurendrejeri. Och om det hela beror på den egna okunnigheten, är det ett utslag av inkompetens som i sig är tillräckligt skäl för att Åkessons gäng aldrig ska ges möjlighet att utöva någon politisk makt av betydelse för vårt land.
 
I dagsläget har den församlade högern, alltså SD, M och KD tydligt visat att de är beredda att slänga ut Sverige i ett politiskt gungfly mitt under en allvarlig pandemi genom att gå ihop med Sjöstedts stalinister när denne bekämpar ett politiskt förslag till reformering av villkoren på arbetsmarknaden. Ett förslag som högern säger sig vara för. Ett intressant exempel på politisk schizofreni.
 
Det gör att det måste anses som helt uteslutet för L och C att samarbeta med festprissan Busch eller Knaskristersson som får en vindflöjel framstå som ett under av stabilitet.
 
Man måste inse att det som har hänt är en total omvälvning av den politiska spelplanen. En motbjudande nationalpopulism har växt fram i spåren av den reaktion som kom att ske i västvärlden på islamisk terror med attentat som den 11 september 2001 i New York och den 12 oktober 2002 på Bali, då 200 personer dödades i ett bombattentat.
 
Men att reagera med avsky på dessa terrordåd är inget skäl till att falla undan för politiska grupperingar som, likt SD, har sina rötter i den terrorrörelse, alltså fascismen, som satte Europa och världen i brand för 80 år sedan.
Bli först att kommentera

Haveri

Av , , Bli först att kommentera 0
Sällan eller aldrig har väl haveriet inom högern varit tydligare än nu. Med liv och lust (?) tutar man ut att man vill förena sig med stalinisterna, alltså Sjöstedts gäng, för att genomföra en misstroendeomröstning i Riksdagen. Regeringen ska bort till varje pris. Också när priset är att den reform av regelverket på arbetsmarknaden man ju själva säger sig vilja ha.
 
Av Åkesson och hans numera entusiastiska sidekick Busch, som tycks aningen champagneyr efter allt festande, var det väl inte mycket annat att vänta. Men att Kristersson raskt skulle byta linje 180 grader fram och tillbaka på det här sättet, hade man kanske ändå inte kunnat föreställa sig.
 
Det finns ett citat från en riksdagsdebatt där en ledamot sa: ”NI ska inte tro att jag byter åsikt var tredje månad som jag gör med min skjorta”. Hade det varit Kristersson hade inget tvätteri i världen kunnat hänga med.
 
Den 10 oktober 732 besegrade frankerna muslimska styrkor i slaget vid Poitiers. Dittills hade muslinerna oavbrutet expanderat norrut från det då till stora delar muslimska Spanien. Men då tog det alltså stopp. De hade gravt underskattat fienden. Det är kanske något för den blåbrunsvarta högern att fundera på.
Bli först att kommentera

Krig?

Av , , Bli först att kommentera 1
Enligt Åkesson råder det tydligen krigstillstånd i Riksdagen efter att regeringens förslag om inandringspolitiken sänts ut på remiss.
 
Jaså?
 
Den som uttrycker sig på det sättet har uppenbarligen inga som helst begrepp om vad krig innebär i verkligheten och att det nästan alltid får följder i form av människor på flykt.
 
Men Åkessons ordval är ändå logiskt. Partiet är grundat av övervintrade fascister, bland dem en svensk SS – officer, vars ideal fanns i Nazityskland där den förgudade ledaren trappade upp folkmordet när det stod klart att kriget var förlorat. Hitler hävdade att kriget som tyskarna förde egentligen var mot judarna som, paradoxalt nog, påstods ha makten i såväl det kapitalistiska väst som det kommunistiska öst.
 
Så därför är det logiskt att Åkesson vill ha en politisk strid där diversitet och öppenhet står mot enfald och slutenhet. Och det finns ingen anledning för den som anser att de förra värdena är att föredra att rädas den striden.
 
Den 8 oktober 1809 avtackade Carl von Döbeln, vilket skedde just här i Umeå, de finska soldaterna för deras insatser i kriget. Detta var nu avslutat och Finland var förlorat.
 
Det, Åkesson, var ett krig. Ett krig där hundratals stupade enbart i det sista slaget vid Sävar och vars kvarlevor man just nu kanske gräver upp i samband med bygget av Norrbotniabanan.
Bli först att kommentera