Mats Nilsson, L

Gamla synder

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 28 januari 1871 kapitulerade fransmännen till den tyska armén. Napoleon III visade sig vara en betydligt sämre fältherre än sin berömde föregångare och namne.
 
Mycket av de problem vi senare skulle få erfara kan sägas ha börjat då. Tyskland växte sig starkt. För starkt, tyckte Frankrike och Storbritannien. 1914 var det färdigt igen, men den gången gick det sämre för tyskarna även om det egentligen var katastrofalt för alla. En viss korpral vid namn Hitler från Österrike kunde inte smälta nederlaget. 1939 störtade han och hans hejdukar Europa och världen in i en ny katastrof.
 
Trots alla nedslående bevis för vad nazismen förde med sig, fanns och finns det de som än i dag tror på vansinnigheterna. En av dem var en tidigare S – officer som var med om att grunda det parti som Åkesson och hans tre kumpaner skulle lyckas göra till en alltför stor faktor i svensk politik.
 
Gamla synder kastar långa skuggor, heter det.
Bli först att kommentera

Det lagliga Israel

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 27 januari 1945 nådde trupper ur Röda armén Auschwitz. Det industriella mördandet på den plats som blivit en skamfläck för mänskligheten var slut. Att just den dagen blev en minnesdag för förintelsens offer, är i högsta grad befogat.
 
Det har sagts och skrivits hur mycket som helst om allt detta. Men trots det är det tydligt nog att antisemitismen både lever och frodas på sina håll.
 
På 70 – talet var det en livlig debatt om situationen i mellersta östern. Oktoberkriget 1973 hade inneburit ännu ett arabiskt nederlag, men nu använde man oljevapnet för att attackera västvärlden och på så sätt försöka komma åt Israel.
 
Inom den socialistiska vänstern, hade man helt anammat synen på terrorrörelsen PLO som en ”befrielserörelse” som förde en legitim kamp mot den ”olagliga statsbildningen Israel”. Ett knep som jag använde flera gånger när detta ”argument” kom upp, var att påpeka att Israel – faktiskt – var den enda lagliga statsbildningen i världen i och med att den tillkommit genom ett beslut först i Nationernas Förbund, och senare bekräftats av FN 1947. I stort sett alla länder har formats av krig och erövringar, inklusive vårt eget.
 
Mycket har hänt sedan dess, men fortfarande finns en tendens att mäta Israel med en annan måttstock. Det oskicket borde tas upp en dag som idag när vi ska påminna oss själva och andra vad som i slutändan kan ske om vi börjar dela upp länder och folk i olika kategorier som nazisterna gjorde och gör än idag.
Bli först att kommentera

Beslut

Av , , Bli först att kommentera 1
Idag är det precis 100 år sedan beslutet i Riksdagen om allmän och lika rösträtt. Eftersom det krävdes en grundlagsändring, var detta det andra beslutet i frågan. Men till sist, den 26 januari 1921, kom så det historiska beslutet. Kvinnorna hade nu rösträtt i Sverige.
 
Det land, som väl idag vill se sig som anförare i jämställdhetsfrågor var sist av de nordiska länderna. Och då ska man ha i minnet att när reformen genomfördes i Finland, var vårt östra grannland ett ryskt storfurstendöme.
Bli först att kommentera

Skenhelighet

Av , , Bli först att kommentera 2
Den 25 januari 1404 belägrade Kalmarunionens styrkor Visby på Gotland. Staden innehades då av Tyska orden, en utlöpare från korstågstiden. Orden var på den tiden en maktfaktor i och kring Östersjön.
 
Korstågen handlade, som ordet antyder, krigståg för att ”befria” det som brukar kallas det heliga landet som befann sig under muslimskt styre. Säkert fanns det de som menade allvar med sin strävan att säkra kristna pilgrimers möjligheter att beträda de för dem heliga platserna, men i grunden var det förstås ren och skär maktpolitik som gällde.
 
I dag är det andra som under sken av upprördhet över islamisters framfart, säger sig vilja kämpa för kristendomen. Men sannolikt betyder de påståendena i verkligheten lika litet i dag som de gjorde på medeltiden. En ärlig tro kan man respektera, men den eller de som använder sig av religionen som en knölpåk för att klubba ner andra, förtjänar enbart förakt.
Bli först att kommentera

Nytt och gammalt

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 24 januari 1915 besegrade brittiska flottan tyskarna i slaget vid Doggers bank. Kriget skulle pågå ytterligare drygt tre år och var på flera sätt det ”gamla” samhällets försök att slå tillbaka de ökade kraven på demokrati och allmän rösträtt.
 
De krafterna led nederlag, men andra skulle komma istället. Det har vi sett inte minst nu litet mer än 100 år senare.
Bli först att kommentera

Natt och Dag

Av , , Bli först att kommentera 2
Enligt högerledare Kristersson har SD ”förändrats”. Ja, till det sämre möjligen. Några som också har förändrats är M och KD, som just nu är på väg i full fart över stupet ute till höger.
Det, och det faktum att Åkesson, med facit i hand, fortfarande tycker att Trump helst borde ha vunnit valet, är fullt tillräckligt för att alla fantasier om att L skulle ingå i en högerregering måste avvisas rakt av.
Kristersson är på god väg att upprepa von Papens misstag 1933. Denne tyske högerpolitiker släppte fram Hitler till makten i tron att det skulle gå att kontrollera honom.
Den 21 januari 1512 utsågs Svante Nilsson Natt och Dag till riksföreståndare sedan Sten Sture den äldre avlidit. Det blev dock mer natt än dag för Svante Nilsson och en del andra. Och samma sak riskerar vi att få om Kristersson i sin iver att bli statsminister/riksföreståndare släpper fram Åkesson till makt och inflytande.
Bli först att kommentera

Speciell dag

Av , , Bli först att kommentera 0
Så kom den då. Dagen då Trump gör en snöplig sorti från Vita Huset. En glädjedag, är det alltså.
 
Ironiskt nog representerar just detta datum också en händelse som måste betraktas som ett av de mörkaste kapitlen i historien. Och det har faktiskt en del att göra med det som händer just i dag.
 
Den 20 januari 1942 inleddes Wannseekonferensen. Nazikoryféerna samlades då för att fatta beslut om det man kallade ”en slutgiltig lösning av judefrågan”. De mer klarsynta av dem insåg, eller åtminstone anade, att tyskarna skulle förlora kriget till sist. USA hade gått med i kriget, och tyskarna hade hejdats utanför Moskva.
 
I det läget skiftade man fokus och nu skulle allt inriktas på att mörda så många judar (och andra som skulle utplånas) som man kunde innan allt skulle vara över.
 
Det skulle ta drygt tre år och kosta miljoner människor livet. Och allt detta på grund av att högerpartierna i Tyskland 12 år tidigare hade släppt fram Hitler till makten. Så går det när man låter något sådant ske. Och vi kan nu iaktta hur motsvarande skeende ägt rum i USA när det tidigare (relativt) anständiga republikanska partiet först togs över av högerextremister och därefter gjorde Trump till partiets presidentkandidat. Skillnaden var dock den att USA: s demokrati visade sig vara starkare 2020 än den tyska var 1933.
 
Detta har bäring även för svensk politik. Högern, alltså M och KD, visar nu tydligt att de är villiga att acceptera att släppa fram SD till en position som regeringsunderlag. Alltså ett parti som grundats av bland annat en tidigare officer ur Hitlers värsta hantlangare, alltså SS.
 
Väljarna i USA insåg till sist att Trumps böjelser för ren fascism inte var vad de ville ha. Och det borde alla som delar åsikten att inte släppa fram några högerpopulister göra.
Bli först att kommentera

Krigsår

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 19 januari 1613 slöts freden i Knäred mellan Sverige och Danmark. Det var ett av de krig som Gustav II Adolf ärvde av far sin, Karl IX. Det kriget var avslutat, men det skulle komma andra. Sedan år 1600 var Sverige i krig med Polen. Kungen därstädes, Sigismund, gillade inte att han blivit berövad sin svenska krona av sin farbror hertig Karl, sedermera Karl IX. läkten är värst, som bekant. Först 1629 var det kriget över.
 
När det väl skedde, var Sverige redan involverat i 30 – åriga kriget. Det som skulle kosta Gustav II Adolf livet 1632. Sverige var med i kriget tills det tog slut 1648. Och mer skulle det bli. Faktum är att Sverige låg i krig 75 år av 100 möjliga under 1600 – talet.
 
I dag är det nog svårt att föreställa sig en tillvaro där krig är något av det normala tillståndet för svenskt vidkommande. Det gör kanske att vi tror oss om att vara bättre på att upprätthålla fred än andra länder och folk.
 
Mycket av de över 200 år av fred som vi har åtnjutit har dock sannolikt berott på både tur och skicklighet. Och om vi ska kunna fortsätta på den vägen, behövs nog både och. Och då är förberedelser för det värsta tänkbara viktiga. För det ligger något i vår alpina stjärna Ingemar Stenmarks yttrande apropå att hans många segrar med knapp marginal skulle ha med tur att göra. Han menade då att ju mer han tränade, desto mer tur hade han.
Bli först att kommentera

Upprorstankar

Av , , Bli först att kommentera 0
I Norge lär det vara några vinterbadare som blev bötfällda eftersom de hade samlats mer än fem personer, vilket man inte får göra i coronatider.
 
Det finns de som vill se Norge som ett föredöme, men det här? Kan det bli löjligare? Är det någon som verkligen tror att viruset sprids i samband med vinterbad? Även om man är fler än fem?
 
Runtom i världen håller tydligen både företag och personer på att ha nått bristningsgränsen. Det är demonstrationer och ”uppror” på flera platser. Då är nog den svenska linjen att föredra.
 
Den 17 januari 1437 besegrade upprorsledaren Erik Puke, en av Engelbrekts befälhavare, regeringsstyrkor i slaget vid Hällesta. Engelbrekts uppror bröt ut sedan han och led nöd till följd av de pålagor som unionskungen Erik av Pommern hade lagt på bergshanteringen.
Så kan det gå om man tar i så folks tålamod brister.
Bli först att kommentera

Reaktionärt

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 17 januari 1909 kom Sven Hedin tillbaka från sin tredje upptäcktsresa i Asien. Han blev hyllad både intensivt och länge. Sju år tidigare hade han blivit adlad. Han skulle bli den siste att adlas i Sverige.
 
Politiskt sett var han reaktionär. Han låg bakom en skrift som i sin tur inspirerade till bondetåget 1914. Han var en stor beundrare av Hitler och var motståndare till demokratin. I dag hade han med säkerhet tillhört Åkessons gäng.
Bli först att kommentera