Mats Nilsson, L

Domedag?

Av , , Bli först att kommentera 0
Äntligen tittar solen fram. Dags att gå ut och få litet luft och ljus. Det behövs i dessa coronatider. Få hade väl kunnat föreställa sig att en liten RNA – sträng inne i ett fetthölje kunde ställa till med ett sådant sannskyldigt elände.
 
Det finns (det finns det alltid) de som anser att domedagen är här. Det trodde säkert många Londonbor när pesten 1348 ryckte bort halva stadens befolkning. Särskilt som de inte hade någon som helst insikt i hur mikroben Pasteurella Pestis spreds och orsakade sjukdomen. Att sjukdomen smittade, förstod man. Men inte hur det gick till.
 
Häromdagen visades på TV ett program om Londons historia där man undersöker massgravar där tusentals pestoffer skyfflats ner under digerdöden. Jämfört med de stackana har vi kanske inte så mycket att klaga över.
 
Inte desto mindre står det klart att epidemier påverkar samhället. Hur den påverkan se ut, återstår till stor del att se. Om det kan vara till någon tröst, är det en hel del som tyder på att såväl London som Europa i stort levde upp och utvecklades väl efter det att pesten dragit fram. Folk blev både friskare och mer välmående. Det finns rentav de som är inne på att den utvecklingen kom att lägga grunden för Europas dominans över världen under de följande århundraden.
 
Om något liknande händer nu, vet vi inget om. Men det finns åtminstone inga direkta skäl att misströsta beträffande framtiden.
Bli först att kommentera

Självmotsägelser

Av , , Bli först att kommentera 0
Det är intressant att notera att debattörer som Lena Mellin och Stig – Björn Ljunggren just nu tycks vara lidelelsefullt upptagna av det liberala parti som de samtidigt anser är på väg att försvinna. Ett inte alltför sällsynt fall av självmotsägelse bland en del kommentatorer.
Om det verkligen skulle vara som så att Liberalerna var så betydelselösa, varför då offra tid och kraft på att analysera det? Här finns det skäl att undra om inte partiets snara frånfälle är betydligt överdrivet. I synnerhet som ingen av de nämnda tillhör det liberala lägrets sympatisörer.
Därmed inte sagt att partiets återhämtning är given eller att vägen inte blir både lång och svår. Och ju förr man inser det och agerar därefter, desto bättre.
Den 29 april 1429 intog franska styrkor ledda av Jeanne d´Arc staden Orleans. När jungfrun av Orleans, som hon blev kallad, dök upp på scenen verkade fransmännens situation i stort sett hopplös. Men till sist slutade ändå hundraårskriget med fransk seger. Något att inspireras av, kanske.
Bli först att kommentera

Klarspråk

Av , , Bli först att kommentera 0
Det ojas (fullt begripligt) en hel del över de minst sagt ledsamma opinionssiffrorna för L. Intressant är också att en del omedelbart, i förebyggande syfte får man anta, rycker ut och meddelar att detta minsann inte är partiledarens fel. Enligt somliga skulle det istället bero på gamla surdegar som lyckats klamra sig kvar. Exakt hur det har gått till och vilka det är, sägs dock ingenting om.
Det är tydligt nog att de nu nämnda inläggen visar en ängslan bland de som jag brukar benämna ”sabutörerna”. NS var inte den frälsare man så innerligt gärna ville tro.
Men allt detta är just nu ganska så ointressant. Åtminstone i mitt tycke. Att ägna sig åt något slags ”palatskupp” i det läge L nu befinner sig, måste vara det dummaste man kan ägna sig åt. Oavsett vad man tycker om partiledaren.
Vad man istället kan och ska ägna sig åt är att, för omväxlings skull kan man kanske säga, är att redogöra för väljarna i detalj vad partiets politik innebär för just den eller den personen i dess egernskap av företagare, sjuksköterska eller vad det nu kan vara.
Låt oss ta ett – intressant – exempel. L är det enda parti som på allvar vill verka för att Sverige fullt ut går med i det monetära samarbetet inom EU och inför euron som valuta. Det skulle nämligen säkra och på sikt höja allas vår ekonomiska standard.
En finländare med en månadslön på 3000 euro år 2013 hade i kronor räknat en lön på 25 710 kronor. I dag motsvarar det 33 480 kronor. För svensken har utvecklingen gått motsatt väg. En lön på 30 000 kronor år 2013 motsvarade 3500 euro. År 2020 skulle det inte bli mer än 2670 om man skulle vilja ha ut lönen i euro.
Det är alltså det som avdelningssköterskan, för att nu ta ett exempel, har fått betala för denna ”självständighet”. Det är väl något att berätta för personen ifråga?
Bli först att kommentera

Liberalt misslyckande

Av , , Bli först att kommentera 0
De senaste opinionssiffrorna är nedslående, men inte överraskande. Partiet befinner sig i en djup medieskugga och inga hugskottslika utspel lär ändra på den saken.
Den nuvarande situationen kommer givetvis inte att bestå, men det som nu händer är ändå en tydlig illustration till vilket läge L befinner sig i.
Som ett led i en research i arbetet med en bok om Liberalernas miljöpolitik, läste jag antologin ”Liberal ideologi och politik 1934 – 1984”. Där fanns en passus om partiets karaktär och faran i att uttryckligt ange sig som ett idéparti utan någon koppling till en intressegrupp. Risken är, menade författaren, att partiet på sikt går under när man vägrar att ange vilka som partiets politik riktar sig till.
Och där, just där, finns pudelns kärna. Alla utspel och tjusiga formuleringar i program och skrifter är allmänt hållna. De talar sällan eller aldrig om för väljarna vad politiken siktar till just för var och en om de nu är sjuksköterskor, poliser, egenföretagare eller vad det nu kan vara.
Ytterst handlar det givetvis om friheten. Att Liberalerna är den främsta och kanske yttersta garanten för friheten för just dig.
Den 24 april 1975 sprängdes den västtyska ambassaden i Stockholm sedan den attackerasts av en grupp ur terrororganisation Baader – Meinhofligan. En gruppering som, det vet vi nu, fick både uppbackning och hjälp av Östtyskland och Sovjetunionen. Ska ett samhälle kunna stå emot den sortens terror utan att själva bli som terroristerna måste det finns Liberaler med i bilden.
Bli först att kommentera

Stöd småföretagen

Av , , Bli först att kommentera 0

Dags att stödja småföretagen. Det är de som bär upp ekonomin OCH välfärden. Inte Volvo eller Ericsson. Jag har själv arbetat som frilans i många år. Nu är jag inte beroende av just det ängre, men jag vet många kollegor som – bokstavligen – riskerar att få gå från hus och hem.

Bli först att kommentera

Plastigt

Av , , Bli först att kommentera 0
Läser i en rapport från valrörelsen 2018 hur politiker och medborgare uppfattat den och hur deras inställning ser ut i olika frågor.
 
Mycket av det är väl som man kunde vänta sig. Som att M, KD och Åkessons gäng tycker att det är bra idé att ta emot färre flyktingar. Inte heller blir man förvånad över att grönvänstern avvisar allt annat än offentligt drivna sjukhus.
 
Undersökningen redovisar även några miljöfrågor mer specifikt. Bland dem om man borde förbjuda plastpåsar. En majoritet i C, V, MP och S tycker att dert vore bra.
 
Man kan undra hur långt man har tänkt när det gäller dessa ting. Detta med tanke på det minst sagt flitiga bruket av både plastpåsar och andra engångsartiklar av plast nu under pandemin.
 
Plastpåsar är inget större bekymmer, så länge de inte hamnar på fel ställe. Ett visst inslag av plast fungerar också som stödbränsle vid förbränning av avfall. Något som är ett viktigt inslag i produktionen av fjärrvärme. Något som i sin tur har inneburit att den tidigare utbredda oljeeldningen för att värma våra bostäder i stort sett har försvunnit. Det är rimligen något att glädjas åt.
Bli först att kommentera

Flygtankar

Av , , Bli först att kommentera 0
Under de år jag var veckopendlare var jag en också en flitig flygresenär. Och då ofta nog av ett visst rödnosat norskt flygbolag. Jag vägrar den dag som i dag är, att känna något slags flygskam över den saken.
 
Som det ser ut nu, kvittar det förstås om man känner någon skam eller inte. Några möligheter att resa som jag gjorde ges inte. Det är frågan om hur det blir med dessa ting framöver när väl den mer akuta coronakrisen är passerad.
 
Det verkar inte som om det riktigt har gått upp för alla hur berpende vi har blivit av att flyget fungerasr. Såg till exempel i dag när jag skulle hämta ettpakert att post inte längre kan skickas till en del länder då dessa frakter är beroende av passagerarflygen. Det är det nog inte många som har insett.
 
Den 21 april 1918 dog Manfred von Richthofen i och med att hans plan sköts ner av britterna under slutskedet av första världskriget. Få kunde nog föreställa sig den utveckling som flyget skulle genomgå under de följande 100 åren.
Bli först att kommentera

Dålig smak

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 20 april 1939 hade den svenska försvarsledningen den dåliga smaken att uppvakta Hitler på diktatorns födelsedag. Kanske hoppades man kunna blidka naziledaren att inte anfalla Sverige i det krig som de initierade insåg stod för dörren. I vilket skick Sveriges försvar befann sig, måste de rimligen ha varit väl medvetna om.
 
Fyra år senare, i april 1943, inledde invånarna i Warszavas getto ett uppror mot Hitlers mördare. De skulle hålla stånd längre än Polen hade förmått i september 1939.
 
Judarna i gettot hade ingenstans att fly, men fem år senare grundades Israel. Efter åratal av svek hade världssamfundet till sist sett till att ett nationalhem för de judiska folket hade etablerats.
 
I dag hör man inte mycket om detta. Det handlar desto mer om diverse fördömanden från så kallade ”radikala” debattörer om hur Israel ockuperar områden som skulle utgjort en arabisk stat.
 
Vad de hela tiden lyckas (?) bortse ifrån är att det aldrig funnits någon sådan rätt för araberna enligt internationell lag. När Palestinamandatet kom till efter första världskriget, hade Nationernas förbund, FN: s föregångare, tydligt och klart sagt att området väster om Jordanfloden skulle upplåtas för judiska bosättningar. Araberna fick rätt till området som kallades Transjordanien, senare Jordanien. Det utgjorde faktiskt 80 procent av området.
 
FN – beslutet 1947 ändrade inte på detta. Tvärtom bekräftade man beslutet 1920. I alla händelser omintetgjorde araberna sina chanser till något annat genom anfallet på Israel 1948.
Bli först att kommentera

Nya rekord

Av , , Bli först att kommentera 0
Trump slår helt nya rekord i konsten att INTE vara en duglig ledare när det krisar till sig. Nu ger han både Ryssland och Kina chansen att framstå som vettiga och konstruktiva i kampen mot pandemin.
 
Den 17 april 1961 försökte USA genomföra en invasion av Kuba i syfte att störta Castro. Det blev ett fiasko. Om Trump hade varit president vid det tillfället hade han sannolikt hävdat att:
 
1 Invasionen aldrig har ägt rum. Det är bara fake news.
 
2 Han aldrig varit för att invadera Kuba utan att det är motståndarna som ligger bakom för att misskreditera honom.
 
3 USA omedelbart lämnar FN om någon där skulle ha mage att kritisera invasionen som aldrig har skett.
 
4 Han ändå är den främste president landet någonsin haft.
Bli först att kommentera

Falsk agitation

Av , , Bli först att kommentera 0
Sjöstedt och hans gäng förnekar sig inte. Allt som man kommer med från det hållet handlar om att öka de offentliga utgifterna i allmänhet och inom äldreomsorgen i synnerhet. De vill vrida det därhän att om bara det funnits mer pengar till omsorgen ifråga hade inte så många i äldreboenden smittats av corona.
 
Det kan knappast vara riktigt. Om staten, alltifrån regeringen till Folkhälsomyndigheten, var sen ur startblocken, gäller det inte kommuner och regioner. Där har man agerat tämligen snabbt. Låt vara för att beredskapen när det gällde skyddsutrustning förvisso var dålig från början.
 
Kommunistdernas agitation skorrar därför mer än lovligt falskt. Särskilt som de just nu dessutom efterlyser ett mer kraftfullt agerande från EU: s sida. Detta eftersom man, med rätta, påpekar att coronan kan styälla till med enorma bekymmer i de överfulla flyktinglägren i Grekland.
 
Till saken hör ju dock att partiet ju inte alls vill att vi ska vara med i EU. Ja, man tycker rentav att EU som sådant borde upplösas. Men det är ju logiskt med tanke på att partiet har varit emot allt vad samarbete i Europa heter. Till och med Nordiska rådet. Det enda man godtog var medlemskap i FN. Detta eftersom farbror Stalin beordrade alla kommunister att tycka så. Nej, den enda union man reservationslöst har hyllat så länge den fanns var Sovjetunionen.
 
Den 16 april 1945 inledde ryssarna slutoffensiven mot Berlin. Några veckor senare var det hela över. Men att ryssarna tillhörde segrarna i kriget betydde inte att ett välde byggt på totalitär skräck i längden kan bestå. Det är möjligt att kommunisterna i Sverige har insett just den saken, men något nytänkande i övrigt har man trots det aldrig lyckats med.
Bli först att kommentera