Sitter i arbetsrummet och försöker skriva ner en genomgång av mitt lidandes år på sjukhuset. Inte för att jag har något att klaga på när det gäller det som gjordes för att komma tillrätta med det som gick snett från början. Men att försöka ställa frågan varför just jag skulle råka ut för det, ter sig ganska så meningslöst. Det finns säkert de som tycker att det beror på de synder man skulle ha gjort sig skyldig till, men eftersom jag inte tror på den sortens saker får man istället koncentrera sig på att beskriva det som hände och hur jag upplevde det så fullständigt som möjligt.

Några som hade fått utstå lidande på olika sätt var fransmännen under det tyska ockupationen 1940 – 44. Den fick ett slut den 25 augusti då Paris intogs av de allierade. de Gaulle blev den som tog makten, trots att speciellt USA ogillade honom. De trodde att han hade för avsikt att göra sig själv till diktator. Så var det inte, tvärtom såg han och andra till att speciellt kommunisterna som dominerade delar av motståndsrörelsen, hölls borta från makten. De hade hoppats att Stalin skulle hjälpa dem, men de misstog sig. Stalin hade fullt upp med att forma länderna i Östeuropa till sovjetiska lydstater.