Kärnkraften – en bricka i Putins maktspel?

Europa sitter i en rävsax. Rysslands krig uppenbarade hur skör kontinenten är i sitt beroende av energi. Med vårt beroende av rysk gas och olja tvingas vi dansa efter Rysslands pipa – så länge vi inte kan stå på egna ben.

Jakten på energi i en maktkamp om global dominans är inget nytt. Men än en gång står vi inför det faktum att vi för vårt rikes säkerhet behöver säkerställa ett energioberoende – med energikällor som inte riskerar bli en bricka ett gisslandrama i ett geopolitiskt maktspel.

Slaget om Uranet

I Donbass pågår striderna för fullt och den ”privata” armén Wagner är en viktig del av de ryska styrkorna i deras mål att få full kontroll över sydöstra Ukraina. De är ökända sedan tidigare för deras hänsynslösa metoder och krigsbrott, inte bara i Ryssland utan även i Libyen och Syrien.

Samtidigt är Wagner även aktiva på en helt annan kontinent – Afrika, där de strider i bl.a. Mali och Niger. Enligt Frankrike utgör det ett direkt hot mot urangruvorna i Niger som Frankrike är fullt ut beroende av. Och som största kärnkraftsnation i Europa med sina 56 reaktorer är det en förklaring till att Niger är den största exportören av uran till EU.

I takt med att relationerna mellan militärjuntan i Mali och Frankrike försämras alltmer så stärks banden mellan militärjuntan och den ryska regimen. Och i kölvattnet av kriget i Ukraina gör nu Ryssland allt för att förstärka sina positioner i Afrika.

Afrika står idag för 25 % av all exporterad uran. Främst Namibia – med goda relationer till Ryssland, som föga förvånande valde att avstå från att fördöma Ryssland i deras invasion av Ukraina. Sen har vi Niger som står för 8 % av världens uranexport och är av största vikt för EU. 20,3 % av all uran som importeras till EU kommer från Niger, vilket gör Niger till den största exportören av uran till EU. 

Vem kommer på plats nummer två? Ryssland, på 20,2 %. Och vem har vi då på tredjeplatsen? Kazakstan, på 19,2 %.

För kärnkraften i Europa är detta därför ytterst oroande, vilket framgår av en rapport från GIS – Geopolitical Intelligence Services. Det finns därmed en risk för uranbrist, vilket kan spela Ryssland väl i händerna. Då kan de använda uranet precis som de använder gasen idag.

Kärnkraftsförespråkare i Sverige bär ett ansvar för att förklara hur de svenska uranbehoven kan säkerställas för decennier framöver – utan att riskera falla i händerna på Putin.

Kärnkraftverk som gisslan – Med risk för katastrofala konsekvenser

Det är inte bara uranet som kan bli gisslan i ett geopolitiskt maktspel.

I Ukraina är Europas största kärnkraftverk under rysk kontroll. Redan när den intogs under full strid fanns en allvarlig risk för skador på reaktorerna. Nu skjuter den ryska armén med tung artilleri från kärnkraftsanläggningen då de vet att den Ukrainska armén inte vågar skjuta tillbaka – av risk för att anläggningen ska skadas.

Även Tjernobyl var i en allvarlig situation med risk för läckage av radioaktivitet och överhettning.

Problemet med kärnkraftverken är att dessa behöver full bemanning dygnet runt – och tillgång till kylvatten och säker strömförsörjning, dygnet runt. Annars kan konsekvenserna bli katastrofala, så som exempelvis Fukushima 2011.

Samtidigt är det inte bara i Ukraina som kärnkraftverk står hotade. Alldeles vid inledningen av kriget upptäcktes avancerade drönare som spanade över våra svenska kärnkraftverk. Och med tanke på Putinregimens återkommande hot om kärnvapenanfall, vore det naivt att rakt av förkasta risken för missilangrepp mot våra svenska kärnkraftverk.

Ett hänsynslöst men effektivt sätt att slå ut energiförsörjningen i ett land och åsamka maximal skada. Bara ett hot om att göra så kan vara nog så dramatiskt. Och när vi nu eventuellt går med i NATO tillsammans med Finland så är vi inte längre neutrala. Med en uppenbar risk för eskalering av konflikten och det geopolitiska maktspelet i full gång, finns en uppenbar risk att inte bara uranet men även våra svenska kärnkraftverk kan bli en bricka i ett gastkramande gisslandrama i krav om för oss oacceptabla eftergifter.

För tycka vad man tycka vill om vindkraft, men det är betydligt lättare att slå ut ett kärnkraftverk än 10 000 vindsnurror…