Etikett: koncept

Pest eller kolera, det är bara att välja!

Finvädret fortsätter, och det är vi väl alla väl förunnat, med tanke på hur fjolåret såg ut (tänker jag). Vi var ut med Camaron 2 svängar igår, Winstone fick följa med på en av dom:

32423023_10156285279386585_6820594673787076608_nOch efter middagen åkte jag iväg själv, upp till mamma. Det var kämpigt, kan jag säga. Tänk er att ni ska trycka ner gaspedalen, och då ni gör det så krampar det under foten. Tårna drar ihop sig och ni sitter och kör i 60 efter en större väg…vad gör man?

Jag försökte hitta ett läge där det gjorde mindre ont, sedan förberedde jag mig för att svänga in någonstans och hoppa ur bilen, sen kunde jag inte låta bli att fundera över hur det kommer att se ut då det är dags för tävling, detta vill man inte vara med om, då man ska trycka ner foten, det man har…fy f—–!!!

Så fortsatte detta krampande i natt, fast inte under foten utan nu var det fotknölen som skulle jäklas, vad less man blir. Jag som tyckt att det blivit bättre, men det kanske bara är för att man ska veta att man lever, och det gör jag ju uppenbarligen.

Det mesta av dagen tillbringades i alla fall ute på gården. Jag tvättade av Camaron, dammsög den, och torkade så gott jag kunde, det blir dammigt efter några månader i garaget. Speciellt då den även pysslats med, under tiden. Här håller vi på att ska lufta bromsarna, och jag är förste pedalskötare, det är lättsammast 😀

32387230_10156285276496585_8672182889300885504_nSatte upp en ny löplina till Winstone, så går på markplan istället, men han gillade inte riktigt det konceptet. Han är lite rädd för klumpen som glider efter honom. Nåja, det är väl en vanesak. Jag vet inte hur man skulle få till det på ett bra sätt. Det är inte roligt att ha linan i vår ansiktshöjd heller.

Detta blir lite som att välja mellan pest eller kolera…nu finns en potentiell risk att man snubblar på linan istället för att hängas av den. Men den sitter i alla fall inte i vår direkta gångväg, så, vi får se.

Nu tänker jag gå ut och sätta mig, så jag önskar er alla en fin söndag!

Det gick för fort!

Av , , Bli först att kommentera 14

Ja jösses! Trevlig dagar i Fällfors, känns dock att ett år mellan tävlingar, gör att man är lite ringrostig 😀

I min klass, kvalar man in, på en stege, på ett dial in. Dial in, betyder att jag skriver på min bil vad jag tror, att jag ska köra på för tid. Svårt, då man inte har nåt att jämföra med. Jag kände mig absolut säker på att 13.46, var en bra tid att börja med…det var det inte. Jag körde på 13.8?

Nicco tyckte att jag skulle ändra tiden till 13.76, vilket jag gjorde och tjopp, så gjorde jag en repa på tiden 13.78 och blev kvaletta. Kvaletta innebär att man ligger överst i stegen, och i en eliminering, om man är kvar som etta, så får man möta en som ligger sämre till. Det som var spännande här, var att jag faktiskt rödlyktade (hade för bråttom iväg) så jag trodde inte att omgången räknades. Men det gjorde den visst det, för om man kvalar in på dial in, så får man rödlykta, hm???

IMG_1600 IMG_1602 IMG_1605Nå, inte nog med det, jag satte en till runda med tiden 13.78, och ingen rödlykta 😀 Men en Adam Lundström, var 1.3 tusendelar närmare sin tid så jag halkade ner till en andra kvalplats.

2016-07-15 18.30.01Fredagen bjöd på en hel del värme, ibland så det kändes som om huden krullade sig på armarna. Man var lätt nervös för att det låg åska i luften.

2016-07-16 09.53.19 2016-07-16 11.16.38 2016-07-16 14.38.04För Nicco ville det sig inte riktigt, bilen gick något sånär jämt, jättebra, men dom kvalar in på reaktion, och dragstern är lite seg i början, och det är svårt att börja gasa, på gula lampor…man vill inte, man är rädd för rödlyktan, och om juniorarna rödlyktar, så räknas den tiden bort.

Vi stod absolut längst bort i depån, för Winstone, blev det hur bra som helst, och han fick vara lös, lite till och från. En av besiktnings killarna, Kjell, är kompis med Winstone, han har nämligen godis, i fickorna, och Winstone har lärt sig det 😀

IMG_1608På lördagsmorgonen, vaknade jag till regnsmatter, inte kul, och jag trodde aldrig att vi skulle få köra nåt, under hela dagen. Då det torkat upp, och dom säger att om en timme, kör vi, så satte det igång att skvätta igen. Som tur var, blev det en mindre skur och efter lunch, så kunde vi dra igång.

2016-07-16 11.16.30Jag kör fram, stänger av Camaron, tittar åt vänster och ser Roger Andersson (bildomaren) sitta några meter till vänster om bilen, OCH, han har sina blå Croocs på sig, jag känner ett lugn sänka sig och jag VET, att jag kommer att få en bra runda 😀

Till er som inte vet vad dom blå croocsen handlar om, så blev det en grej, ifjol, om att aldrig ändra ett vinnande koncept. Och jag hade alltid sett honom i den färgen på tofflorna. Tills ifjol, då han plötsligt bytt färg, och ajaj, då började jag köra dåligt. Nämnde detta till honom, och han bytte till blå, och *PANG* så blev jag kvaletta…den gången, haha…

Ja, jag var redo, för kvalomgång numero 5, för min del, och tiden hade jag inte ändrat. 13.76 och jag körde…13.775…inte tillräckligt nära för att bli kvaletta igen, men vilka jämna tider! I like it!

Så var det dags för eliminering, jag skulle möta Kent Edin, som kör aningens snabbare än jag, så jag fick starta med försprång, och han skulle jaga. Nu strular det, det lite…Åke kommer och säger att Roger bytt skor, han pratar med honom…jag förbereder mig, för start, och just då jag ska fram till så kommer Roger och visar upp sina skor, han har bytt, det är dom blå 😀 Haha…

Tyvärr blev det lite för bra, jag kör nämligen 2 tusendelar för snabbt, 13.74 och Kent går vidare. jag gjorde alltså likadant som Nicco, hon körde också för snabbt, nåja, det har vi sagt förut, det är ändå roligare att köra ut, med att åka för snabbt, än att rödlykta 😀

IMG_1628Här kommer buss grannen Ingar Brandhaug

IMG_1621Och Ulf Zachrisson

IMG_1626Samt Kent Edin

IMG_1625Finalen stod mellan kent Edin och Ola Åbergh, Ola gick segrande ur tävlingen, och vi får gratulera till vinsten.

IMG_1623IMG_1617Det blev sent innan vi kom hem, och klockan var nog ett, innan vi kom oss i säng. Idag blir det lite uppstädning i bussen, och sen drar vi till Malå. Nicco stannar hemma några dagar. Skönt, för vi slipper ta med katterna, dom gillar ju inte busslivet, så vidare värst.

Ha en bra dag, alla mina vänner!
IMG_1606 IMG_1609 IMG_1610 IMG_1612 IMG_1613 IMG_1615 IMG_1616

Whit a hey hey ho, and a…

Av , , 2 kommentarer 8

Så var det julafton, inte så förvånande. Det var inte längesedan man satt på altanen, så där i juni och sa,  ujuj, det kommer att gå fort, snart är det jul, och man hade rätt, igen 😀 Och det är inte bara julafton vi firar, utan idag, för 29 år sedan, förlovade vi oss, uppe i Malå, och ringen sitter kvar på fingret, men nu med en giftasring också.

Fick en fin kylskåpsmagnet (hemmatryckt) med tillhörande brev av min bloggpolare Ulla, söderöver. Jag som hade tänkt skicka något till henne med, men som blev osäker på om jag hade rätt adress och sedan glömde jag bort att fråga…jo, det var ju det där om att vara disträ, fast det brukar vara tillåtet den här årstiden. Man kan skylla på både det ena och det andra. Är det inte brist på sol, så är det julstress, för lite tid och för mycket arbete, haha…det är bra, att man kan skylla på något i alla fall. Tack Ulla, den sitter på kylskåpet!

Vi skulle köra årets jul-foto session igår, jag hade kommit på en jättebra idé. Få in katten i den långa stora tomteluvan, men gissa vad, katten var för stor, och sedan var bägge två så okoncentrerade att det blev Winstone som kommer att få avsluta blogginlägget med julhälsningen. Min kamera fick dessutom slut på batteri så Nicco fick hämta sin kamera och knäppa korten.

På jobbet blev det snack om det här med Kalle Anka och traditioner. Jag vet att jag tyckte det var tråkigt då dom helt plötsligt började visa nya klipp från nya filmer…där försvann liksom det sedvanliga och man kanske förstod att inget skulle vara för evigt.

Och vad rätt man har, kolla Aladdin asken, totalförstörd, precis som dom lyckades förstöra Twistpåsen en gång i tiden. Varför ändrar man på vinnande koncept? Kunde dom inte göra en helt ny påse då, bredvid den gamla, nä, för då skulle folk få svårt att välja, för man kan väl inte köpa två, så det tjänar dom inget på.

Ja hörni, apropå gamla saker och förr i tiden. Jag och Theresé kom in på just det ämnet då hon berättade att Anders och hennes julklapp hade kommit. Hon har fått honom att betala halva, men utan att veta vad det är. Den är stor och kom på en pall. Så han gissade på en projektor.

Jag skrattade och sa att hon kanske köpt en overhead apparat, som man hade i skolan. Konstant snedbild, och det spelade ingen roll, vart i klassrummet man satt, det var alltid suddigt och texten var större däruppe än nere.

Och dom gamla rullbanden vi fick se dokumentärer på, det roligaste var då filmen var slut och alla eggade upp läraren att spela filmen baklänges, det var tider det 😀

Nä, dags att göra sig i ordning för arbete, så nu, från oss alla (på Ettan) till er alla, en riktigt God Jul och hoppas ni får en trivsam dag och kväll, med många nya intryck, god mat och trevligt överlag!

jul 020 jul 021 jul 022

 

Smart, fast lite löjligt!

Vi såg en stund på Dragons den (draknästet) i förrgår. Och där kommer det in en cowboy klädd figur som sjunger en trudelutt och presenterar sitt upplägg med både musik, utseende och smakprover.

Jag upplever det lite löjligt, och tänker att om jag suttit där hade jag haft svårt att hålla mig för skratt, men drakarna (investerarna) gillade honom och hans produkt, men dom ville köpa hela konceptet, med han inbakad i paketet. Och det fick dom göra.

Och med lite eftertanke, visst är det smart, om än vissa tycker att det är löjligt, lite barnsligt så där. Kommer ju ihåg Galne Gunnar, jamen jösses. Man tyckte att hela den saken var kul, men vad var egentligen skillnaden, han om någon, var väl lite löjeväckande.

Men det är ju detta vi köper… samma sak med Ica reklamen, som dom allra flesta älskar, frågan är dock om jag väljer att handla på Ica för att jag tror att dessa människor jobbar där, eller om jag handlar där för att jag tror att alla butiker med personal, har lika roligt som i reklamen och kanske man får vara med på ett hörn, eller gör jag det enbart av gammal vana?

Tänk på alla skådespelare som hamna i ett fack, dom får spela eller ha samma karaktär i dom flesta filmer, till slut tror vi som ser programmen/filmerna, att vi känner personen i fråga, även fast det bara är ett skådespel.

Tänker på Ernst Hugo Järegård, en man jag inte gillade, han såg lömsk ut, på nåt sätt, sedan råkade jag se barnprogrammet, Kalle och chokladfabriken, där just Ernst, var berättar rösten och jag fullkomligen älskade hans sätt att prata och efter det blev han en favorit, vilken skådespelare.

Ja vad vi kan lura oss själva att tro, eller inbilla oss att saker är på ett sätt fast egentligen var det tvärtom, men precis som med konsten så ligger väl även personkännedom eller vad vi gillar, i betraktarens ögon, alltså vad vi själva väljer att gilla eller tro på.

Jag gillar dock inte måndagar, lika mycket som fredagar, men det får gå an ändå, och måndagarna lär komma en gång var sjunde dag, så det är bara att gilla läget. Önskar er alla en bra dag!

005

En ”riktig” Robinson borde…

Av , , Bli först att kommentera 2

Robinson är ett ämne som kan diskuteras i evigheter. I allra första början så var det intressant att följa med och man visste aldrig vad saker gick ut på, den näst sista Robinson följde jag med i lite så där, och denna omgången struntade jag totalt i.  Man ledsnar på hela upplägget och vinnaren är oftast den som slingrat sig ur alla jobbiga situationer och egentligen, om dessa vinnare verkligen skulle ha varit strandsatta på en öde ö, skulle dom då ha klarat sig?

Det är väl vad en ”riktig” Robinson vinnare ska vara, en överlevare och fixare. I alla program så har det funnits några sådana, men dom har bara fått hänga med en stund, man har sugit ur deras kunskaper och sedan skickat hem dom. Nä, om jag ska se en annan säsong av detta (om det nu blir någon fler) så får dom ändra på konceptet, rejält.
 
Skulle vara kul att se vilka som ställde upp om vinnaren av hela tävlingen fick stanna kvar, alldeles ensam på ön i en månad efter tävlingens slut, och där skulle han/hon få klara sig på egen hand, utan tv team eller annan uppassning. En kommunikations radio var det enda som fanns att tillgå och uthärdades hela tiden utan gnäll så fanns det en summa pengar att hämta efter månaden hade passerat. Fast med dessa regler tror jag inte att det fanns någon som ställde upp. Ibland har man ju verkligen funderat på vilka som sökt, när det första dom gör då dom landat på ön är att fundera på vad dom ska äta och blir förvånade över att det inte finns så mycket att välja på.
 
Från det ena till det andra. Jag och Jennifer åkte upp till morsan igår och drack kaffe. Åke mekade med bilen hela dagen och jag var sugen på att testa om Cheven nu skulle starta en gång till. Och ja, det gjorde den, det måste ha varit slut på soppa och inget annat. Nu finns det dock ett annat problem. Vindrutetorkaren på passagerarsidan gick sönder…i molekyler. Åkte förbi verkstan för att höra om Åke kunde fixa ihop den men det gick inte, den var för trasig, svängde in på Preem och där fanns det ingen att köpa. Han sa att det var en utgående modell men eventuellt skulle han kunna ta hem en om han fick regnumret på bilen. Eller så får man byta ut själva grejen på armen, så den passar dom nuvarande torkarna. Vi får se om Åke kan hitta någon i Vindeln, det är inte helt uteslutet.
 
Väl uppe på Mariehem så fick jag ett mms från Theresé, en bild på hennes BMW, stående i sidled i en stor snöhög vid sidan av vägen med texten, se vad jag har gjort idag. Hon var på väg in till Uppsala för att gå på en antikmässa, och fick sladd på bilen som snurrade tre varv och åkte sedan av vägen. Tur sa jag att det inte var en sten eller ett träd där, utan hon landade mjukt men hon tog sig inte därifrån på egen hand utan fick ringa efter hjälp från en kille som hon känner som råkade ha en traktor eller vad det var, ståendes en bit bort. Kom osökt att tänka på vad jag skrev i bloggen till henne då hon kommenterade våra bilar, säg inget skrev jag, nästa gång är det din bil det gäller. Och nu fick jag ju nästan rätt.
 
Nu vankas det frukost innan morgonpromenaden i kylan…brrrrr, det går kalla kårar efter ryggen bara av att tänka tanken. Men det är väl bara att ta på sig dubbelt av allt. Ha det gott!
Maria Lundmark Hällsten