Etikett: olyckan

Vissa har ingen farstu

Av , , 4 kommentarer 12

 

Ibland, eller rätt så ofta faktiskt, gluttar jag tillbaka i mitt arkiv, här på bloggen, och det är för att kolla fakta… när hade vi semester ifjol, när var det vi hälsade på hos dom, visst kom första snön då, osv.
På senaste tid har jag noterat att alltid, då jag gör det, så blir jag påmind om att pappa inte finns längre. Den absolut första tanken då jag går in är: Aha, ok, det var före olyckan, eller tvärtom.
Jag skrev ju, då han låg inne att vi fick göra en dagbok åt honom, där vi skrev ner tankar och hälsningar, vad som hände just då och personalen tog kort. Den boken fick mamma, för två veckor sedan, hon ville inte läsa den, men jag ville, trodde inte att det skulle vara några problem, men där bedrog jag mig.
Jag öppnade boken, och stängde den rätt så omgående, det gick inte. Men tänkte jag sedan, vi behöver ju inte heller läsa den… vi var ju där, vi skrev ju i den och ibland läste vi vad vi skrivit, för pappa. Och det kan ju kännas bra, att bara veta att den finns, om man skulle vilja.
Sen har vi på sista tiden fått veta att det finns dom som inte drar sig för att försöka utnyttja, pappas namn, vad han sagt och vad dom kommit överens om, även fast det inte finns et skrivet ord om detta, inte heller att det är nämnt för mamma. Ord står mot ord, och tyvärr för dom, så får mamma rätt, dom kan inget göra åt saken, men det är så lågt gjort.
Pappas namn ska inte ens behöva nämnas i detta fall och komma dragandes med att dom som hade haft det så roligt ihop… det är bara patetiskt. Att dom hade roligt då, kan ju ingen ändra på, det är fina minnen vad som än händer nu, eller hur?
Nä, det finns folk och det finns folk.
Vilket kanonväder vi har, nästan så man börjar längta efter en droppe regn eller varför inte ett rejält åskväder, men det kan gärna få inträffa på kvällstid, då man kan se alla blixtrar och förundras över naturens krafter. Nu ska jag gå ut, på altanen, så de så :) Önskar er alla en fin lördag!

Ingen ska gå på tå

Av , , Bli först att kommentera 13

 

Det var den helgen det, och inte blev det så mycket uträttat heller, inte för mig i alla fall. Jag gjorde en äppelpaj av en del äpplen jag fått av Emma, den blev jättegod och Brälla och Lena fick också smaka av den då jag bjöd över dom på eftermiddagskaffe igår.
Åke har bytt ett fönster i vår balkongdörr och nu ska han göra samma sak på Niccos balkongdörr, glasen har spruckit, kanhända har det att göra med för mycket användande av våld då dörren pressas upp och det ligger för mycket snö bakom… mjo, kan ju vara så. Niccos dörr går dessutom jättetrögt så den skulle ha varit slipad till lite.
Vi gjorde oss också en sväng upp på k-rauta och köpte två lampor som ska sitta ovanför garagedörrarna, vi har inte haft någon belysning där och det kan ju behövas. Ska även fixa dit en sån flasch lampa som tänds då någon rör sig där, jojo, överraskad kan dom då bli, dom som eventuellt tänkt ta sig en titt i omgivningarna.
Ännu roligare hade det varit med en ljudeffekt också… typ Indiana Jones, man hör bara något stort som kommer i rullning utefter taket, hahaa… det hade ju varit humor.
Jag och en sköterska stod och pratade igår vid pappas säng. Och han undrade lite om hur allt gått till. Jag berättade det jag visste och sa sedan att det som känns jobbigt då det är en olycka, är ju att en sådan hade kunnat undvikas. Det höll han med om, men sa samtidigt att en olycka kan å andra sidan inte förutspås. Nej, det kan den inte heller, och det höll jag med om, dessutom sa jag, kan vi heller inte leva våra liv, trippandes på tå.
Visst kan man riskbedömma saker och vara försiktig då man vet att det kan gå galet, men det hjälper inte alltid, och som sagt, vissa saker händer ändå, och då kan man bara hoppas att ingen gör om samma sak.
Vår pappa har tre brott på ryggraden, ännu en liten del av alla skador han fick vid olyckan. En av dom brotten ska opereras idag, är det tänkt, och vi hoppas att det kommer att gå bra, så är ännu en sak ur världen.
Jag önskar er alla en fin måndag, nu är det faktiskt dags för frukost, innan jobbet tar vid. Tur att jag är ledig imorgon igen, känns som att det skulle behövas.