Etikett: skräck

Ren skräck eller kanske fascination!

Av , , 2 kommentarer 12

När vi höll på närma oss slutet med allt jobb, nere i rosa rummet, bar jag ner en blomkruka med tygrosor, som jag ställde på min egenhändigt, ihopskruvade stephylla:

53835414_10156982087696585_3395425183702450176_nGick ner dit, varje dag, för att ställa fram nåt eller fundera ut en fortsättning. Dag 4, efter blomkrukan kommit dit ner, så möts jag av detta:

53377779_10156982087551585_8817473803199184896_nOch hur i hela…har den hamnat på golvet???

Jag låter tankarna gå runt några varv, tar sedan resolut upp blommorna och klämmer ner dom i krukan igen, och ställer den där den stod.

Pysslar på med annat därnere och plötsligt börjar det prassla i krukan. Gissa om hjärtat och andningen upphörde under en kort stund. Jag står och stirrar på blommorna som faktiskt rör sig och *TJOPP* så flyger hela buketten upp och landar på golvet igen. Känner lätt skräck eller kanske fascination, jag förstår ju egentligen inte vad som pågår.

Tills jag plockar upp den igen och inser att dom böjliga plastbeklädda metallrötterna, som jag vikt ihop så dom liknar en bläckfisk, gör att dom pressas utåt och sedan uppåt och därför kan rosorna hoppa ut. Jag böjer dom sedan huller om buller och nu står dom precis där jag ställde dom :D

53639362_10156982085946585_3723815449691947008_nMysteriet löst!

Nicco ringde igår och var sugen på en fika, ute, så vi åkte på Avion och där bjussade hon på kaffe och en bulle, efter små inköp i affärerna. Det tackar man ju inte nej till.

53302393_10156982490751585_5382562373804490752_nVad jag däremot skulle ha avstyrt, var att som en god mor, försöka hjälpa Nicco att nå det där paketet med djupfrysta vegkorvar, som låg längst in, längst bort i frysdisken.
Jag gör ett svanhopp med en tvåsidig twist, dubbel revbens rullning och landar där så fint på kanten. Känner hur revbenen far över varandra, typ, med ett konstigt ljud.Och får tvärt, lite svårt att andas, och mitt i det ska vi skratta åt eländet, inte kändes det bättre, med skratt, och då kunde man inte sluta heller.

En god samarit passerade och frågade om vi behövde hjälp, och ja, sa Nicco, vi når inte paketet i disken så han plockade upp det i ett svep, varför kunde vi inte ha väntat på honom, kan man ju fråga sig, så här i efterhand. Men det vet man ju, hur lätt det är att vara efterklok...

Screenshot 2019-03-11 08.57.28Åke frågade senare på kvällen, hur det kändes. Mja, det känns ju värre än från början, och nu i natt, har det varit nalta besvärligt, ja det vet ni ju, är man van att ligga på sidan så blir det svårt. Jag kunde ta mig lätt åt vänsterhållet, men har ju vaknat varje gång jag ska till och röra på mig. Så jag sjukskrev mig, det funkar inte riktigt att ha det så här i det jobb jag har.

Snacka om att man börjar känna sig ranglig på nåt sätt. Svanskota känns som om den suttit lös i snart 9 månader, den kluckar då jag rör mig i sittande ställning, mina armbågar är slut, ingen höjdare att bära saker eller när man råkat ligga konstigt och man vaknar och tror att man brutit armarna i sömnen. Och nu det här, på allt annat.

Nej då får man söka roliga saker att lyssna på, läsa om eller som det här lilla klippet på valpen som saknar fäste :D

Och med detta önskar jag er alla en fin måndag!

Ibland kan det snurra till

Av , , Bli först att kommentera 11

Nicco skriver på FB att hon tyckte att vissa barnprogram var läskiga, då hon var liten…Bumbibjörnarna, var skrämmande, Dr Snuggles, huvva, och Mumintrollens alla figurer var suspekta.

mumintrollen-pa-vagbild hittad här: http://film.myshowroom.se/tag/mumintrollen/

Mjo, allt ligger i betraktarens ögon. Andra tycker säkert att dom där är gulliga, om än, aningens annorlunda.

Jag tycker ju kanske att professor Balthazar, var lite mer skrämmande, snacka om trollkarl, eller uppfinnare/professor, men man förstod inte hur han alltid lyckades med sina idéer, dra i en spak, ut kommer vätska i ett rör och tjopp, så var det löst.

Croatia60

och den bilden kommer härifrån: http://www.croatiaweek.com/tag/professor-balthazar/

Eller vilse i pannkakan, jodå, det barnprogrammet har väl varit omdiskuterat, man kan undra vem som egentligen var vilsen…och vart. Allting har en ände, korven den har två, pannkakan har ingen men den går åt ändå…hm??? Hur var det nu, 7 vita hästar stod i ett stall, förutom 1, som var svart. Jojo!

Inte underligt att det kan snurra till i skallen ibland :D

Jag vet då inte om det var något speciellt, som jag var rädd för, då jag var liten, däremot i tonåren, med alla skräckfilmer, fredagen den 13:e, Huset som Gud glömde, och Omen, inte att förglömma. Men se på någon av dom idag, och dom är bara löjliga. Man fattar inte vad man tyckte var läskigt, det enda skrämmande i dom filmerna är hur taskigt dåliga, dom är gjorda, och ingen bakgrund eller bra story, heller. Jaja, man behöver ju inte se dom längre, vilken tur :D

Idag ska jag iväg och tvär hälsa på Ullis, hinna in på Djurmagazinet och hämta upp en goodie bag (värde 250:-) till Winstone, man skulle nämligen få en sån om man handlade för en viss summa, och då jag i lördags var dit och köpte klösträdet, var dom påsarna slut, men igår ringde dom (vilken service) och berättade att dom nu fått in fler påsar, härligt, för Winstone :D

Måste också hitta på vad jag ska bjuda min kära familj på för middag, själv jobbar jag ju, men middag ska ju fixas ändå, hm…*kliar mig i skallen*. Nåja, det löser sig, nu vill katterna komma upp och strax ska hunden ut, bara att sätta fart. Önskar er alla en toppen tisdag! Och ett ps till arbetskollegan, glöm inte börsen i bilen, det blir så mycket stök då, fast du tog dig ju till Umeå på billigaste sättet, hahaa…ds.