Etikett: skratta

Åkes depåstopp för alla typer av…

Av , , Bli först att kommentera 12

Om jag börjar inlägget med denna bild, så borde ni förstå vad de är för dag, just idag.


Rocka sockorna förstås Dagen då vi uppmärksammar Downsyndrom och allas, lika värden. Att just dom olika sockorna ska symbolisera detta är väl rätt uppenbart. Dom är olika, men ändå, exakt lika användbara och det yttre, säger inget om det funktionen.
Notera att även Åke fick vara med på ett hörn 🕵️‍♀️📝

Apropå Åke, vad gör han här? Servar och oljar in rollatorn.


Där han stod och grejade tänkte jag att han kanske skulle kunna använda det som affärsidé. Åkes depåstopp för alla typer av rollator, rullstolar, kryckor och diverse andra rullande objekt. Kan vara svårt att få det kopplat till landstinget men…

Vi fick verkligen tillfälle att sitta ute ett tag. Underbart och varmt i solen, vilken dag. Fast…


Jag dog dock lite… där vi sitter i den varma solen ser vi årets första svan flygsegla förbi. Vackert!!

Sen vänder vi våra huvuden och ser samtidigt, en flaxande fjärilsdjävul!! Ja, ursäkta språket, men det var precis vad som kom ur min mun…rent spontant. Åke upprepade mina ord och små hånade dom lite. Då landar en fluga på hans hand. Hans spontana ord: -Men en flugjävel!!! USCH, vilket dåligt ordförråd vi har 😬

Ska jag ge mig på en gissning så lär vi sitta därute idag med. Och bara andas, dricka kaffe, kolla på folk som går, cyklar, rattar bilar och springer förbi. Får se om vi kan hålla oss ifrån svordomarna.

Det gjorde jag knappast då jag såg den här klädkollektionen på fejjan igår. Nu var väl inte svordomarna i rädsla, utan snarare som ett uttryck för hur i hela he…what the f… Tycker att modellerna gör det bästa jobbet, jag hade skrattat hela vägen upp och ner för catwalken, och hade förmodligen stupat av allt skrattande.

Jag vet så lite om såna här modellvisningar, men jag kan tänka mig att det handlar om en typ av konst. Vi vanliga, dödliga, tror att detta är vad dom tycker att vi ska ha på oss då vi är hemmavid eller ska ut på Maxi och storhandla.

Fast egentligen handlar det nog om nåt helt annat. Vill nu nån korrigera vad jag skriver, så lämna gärna en kommentar. Jag vet nämligen att jag kan ha fel i mina teorier.

Här lämnar jag er för idag, och hoppas att ni har en sol ovanför era huvuden också. Ha det gott!

Det gick hett till 🔥

Av , , Bli först att kommentera 18

Ojoj, nu har Åke fått känna på, hur det kan vara att ha köksansvar, och till middagen, fick han göra det på riktigt. Han brände sig nämligen på handen då han skulle ut med stekpannan jag hade därinne 😬 Hur ofta har jag inte gjort det…och ändå har jag inte lärt mig det än,att ugnen är varm om den är påslagen och det innebär att saker därinne, är varm, dom med.

Jag är väldigt begränsad i mina rörelser, för tillfället. Och i förrgår, då jag skulle försöka ge Winstones hans kulor så försökte jag hitta av hans matskål, från höfthöjd.. det gick inte. Dom for ut på golvet och för Åke blev det dubbelarbete. Han tyckte jag skulle ge f-n i att mata hunden. Och jag började skratta och därmed straffade jag mig själv…för det gör ont, det med.


Åke for på Bo-Lage igår och jag bad honom köpa Blossa -21. Han skulle även in på Ica Maxi och handla lite. Det här skulle då föreställa Blossa -21.


Dom hade inget annat inne på Maxi, sa han. Ja där ser man, fast det var inte på Ica du skulle köpa glöggen, sa jag, fast det var så han uppfattat det. Nå, han hade i alla fall köpt Blossa -21 inne hos Bo-Lage, så det blev ju rätt i alla fall. Denna ska testas om 2 veckor, är det bestämt.


Är med i en matgrupp på FB. Där delar man med sig av sina maträtter och tips. Såg nu på morgonen att det var en som blivit påhoppad i kommentarerna, för att dom åt hallonsylt till pannkaka med fläsk.

Hur störd får man bli, vad angår det andra, varför ids men ens? Helt ok om man är kompisar och kommenterar för att göra sig rolig, men det blir ju en annan sak, eftersom man vet vem man säger det till. Sen kanske man kan prova först, innan man säger nåt.

Jag äter INTE fisk, punkt slut. Och nej, ingen behöver bjuda mig på det heller med repliken om att det kan göras så gott att jag inte ens kommer att veta att det är fisk. För då tänker jag att då måste det vara dåligt på riktigt, eftersom man gör en fisk som inte smakar fisk, eller hur?


Men tänk då om jag börjar kommentera alla inlägg med recept på hur man tillagar fiskrätter. Och jag skriver fy tusan, vad äckligt, hur kan ni Usch, vem vill bjuda på det där. Nämen fy, det där ger man väl till räven… Ja ni fattar, jag fick väl en dumstämpel i pannan.

Kom utsökt att tänka på den gången jag och kusin Anna fick det ärofyllda uppdraget att laga middag till vår farfar Johan. Farmor skulle till Stockholm av någon anledning, och frågade oss om vi kunde tänka oss att fixa hans middag.

Han skulle få köttfärssås och spaghetti, det var väl enkelt att tillaga. Vi tog upp ett paket köttfärs och påbörjade proceduren, men vi tyckte inte att vi fick till den ordentligt. Mera kryddor, mera ketchup, och till slut fick vi servera middagen även om vi inte kände oss hel nöjd med slutresultatet.

Farfar var då nöjd, även om han såg aningens skeptisk ut. Han åt och teg och nickade godkännande. Han var snäll, vår farfar, haha. Inte alls som dom andra vuxna idag, som sitter och kastar skit på dom som serverar hallonsylt till fläskpannkakan.

Det var dessutom ingen vanlig köttfärssås han fick, det talade vår farmor om för oss sedan. Hon hade nämligen infryst pölsa därnere i frysen och det var den vi hade använt som grund i vår delikata köttfärssås…stackars farfar. Fast vi fick oss alla ett gott skratt, i alla fall.


Hoppas på en fin lördag, för er alla!

Inte alla som skrattar 😌 men några 😊

Av , , Bli först att kommentera 15

Fotade hus igår. Här är baksidan på ett hus mot Näckrosvägen. Och det bortersta balkong taket ser faktiskt ut att svikta lite, av snötyngden.


Och här är det en som fått sig en snögardin, haha…jisses.


Men det är nog inte alla som kan skratta åt vad snön kan ställa till med. Det gör säkert inte ägaren till detta garage i Vännäs. Tur att det är materiella ting som går till spillo och inga människoliv, inte i detta fall, åtminstone.


Jag lyckades med uppdraget igår och känner mig nöjd över min insats, även om man inte kan påstå att det var helt riskfritt. En av dom vi pratade med, på stället vi var, tyckte att jag var hängiven, nanting, som till och med hade med mig en spade. Jodå, man är om sig och kring sig.

Det är även dessa djur i det här klippet, och dom är dessutom lyckliga, haha. Kolla in katten som slänger sig framför fötterna på vandraren. Man hade ju inte kunnat fortsätta gå, inte jag.

Nu är min plan att åka och handla. Bilen är preparerad och körklar, med andra ord, uppvärmd. Infarten är både igentäppt med över en halvmeter is och snöblock…så jag hann ställa in resan, men efter 45 minuter kom traktorn och rensade just den biten. Så nu är vägen farbar igen. Hade jag hunnit hade jag rusat ut på bron och gjort lyckovågen.


Och med det lämnar jag detta inlägg och önskar er alla en fin tisdag!

I see the light…not!

Av , , Bli först att kommentera 13

Började morgonen med en blöt, snöig hundpromenad. Promenad, det ordet, låter lite elegant, så där. Jag ser en bild för mitt inre, kvinnor från 1800 talet, som skrider runt med stora kjolar och solparaplyer.Som i de här målningen…ish.

Men sanningen, då man är ute med hunden, är långt ifrån så där. Nä, dagar som dessa, går man med en huva på skallen som tyngs ner så man ser inte ens vart man är på väg.

Kommer in och slår igång kaffepannan, och kilar in för att bädda sängen. Blir tvärt, skräckslagen. Hur hade ni reagerat på detta?

Hahaa… kan vara obra, eller så blev han av med nåt skrammel.

Stängde in Winstone i teverummet då besiktningskillen dök upp. Han skulle kolla i alla rum, och dokumentera eventuella skador efter allt jobb här utanför.

Vi sparade teverummet till sist. Och jag föste över Winstone till matrummet. Gissa vem som fick en smärre chock, då han skulle kolla bakom dörren, och får syn på en…tadaaa, fot?

Han svalde och började skratta. Jag tröstade med att han absolut inte var den första att bli rädd. Nej, sa han, jag trodde ju att någon stod där bakom. Fast rent logiskt, tänker jag, så skulle det i så fall vara en väldigt kort människa. Annars skulle man ju sett den bakom glaset 🤭

I övrigt hittade han inga fel, förutom kaklet därnere och sprickorna i betonggolvet, som vi sagt till om förut. Så vi får se vad som blir av det hela. Är fortfarande glad att vi bor där vi bor, och inte längre ner på Västerslätt. Ser en del hus med slangar upp från källarplan. Så trist med allt vatten.

Och ja, idag, just nu, så fotar jag genom fönstret, detta är vyn

Då undrar jag, ni som säger att det blir så ljust med all snö…ehhh, mjahaa. Jag tycker att det ser väldigt grått ut, inga färger alls. Ja jag vet, ovidkommande kommentarer undanbedes. Jag vet vad ni menar, men det kan fortfarande vara en tolkningsfråga 😉

Ha en fin torsdag, allihop!

Byte av upplevelser

Av , , Bli först att kommentera 16

Vet att det är många, kanske rent utav, flertalet människor, som går in i höstdepressioner, vid den här årstiden.

Jag kan skryta över att jag aldrig varit deprimerad eller påverkad av mörkret. Så jag kan inte relatera till den känslan, men med erfarenheter av andra som lidit av det, i min närhet, så förstår jag ju att det är jättesvårt.

Och ännu värre då, för alla som går runt med dessa känslor, året runt. En klok människa sa till mig, att man kan lära sig att visa känslor, för att man vet hur det ska vara, man kan skratta, men om man inte gör det med hjärtat så blir det inte samma sak.

Likadant för alla som sätter på sig en mask, för att dom inte vill visa sitt rätta jag. En ständig kamp, med sig själv, och säkerligen en längtan till att bara få andas utan att det ska göra ont i själen.

En annan klok person, sa, att man vet, innerst inne vad som är rätt. Men hjärnan säger en sak, och hjärtat ett annat. Och då tänkte jag, att man måste med andra ord, synka dom två. Inte det lättaste att komma underfund med, hur man fixar det.

Själv har jag en egen teori om varför jag aldrig upplevt detta. Dom som nu pratar om vikten att få i sig D vitamin, då vi inte har sol så länge. Dom är säkert nåt på spåren. Jag brukar ju säga att sol för mig är som en batteriladdare…ren energi.

Och ni som känner mig, vet ju att jag inte behöver mer än nån timme i vårsol, för att lägga grunden. Min solbränna försvinner aldrig helt. Nåt är ju halvkonstigt, men jag klagar inte.

Tror också att den grunden blev lagd, redan som barn. Konstant brun under hela sommaren. Var ju bara inomhus då det var mat. Annars spelade det ingen roll om det regnade, snöade eller var full storm, ute var man ändå.

Sen är väl alla depressioner, väldigt individuella. Svårt att hitta botemedel som passar alla. Ibland önskar jag att jag hade kunnat byta mina upplevelser över hur mina dagar är, för att nån annan skulle få känna hur det känns att bara ha det gott. Vi har ändå så mycket i våra liv att brottas med, så ingen skulle behöva tyngas med att må dåligt.

Men hur det skulle vara genomförbart, måste jag lämna över till nån annan att räkna ut, jag har ingen aning, om hur det skulle gå till.

Min dator verkar i alla fall ha gått in i en depression…igen. Då den slår av sig själv och startar upp igen. Jag kan fortfarande inte skriva dessa tecken, : ! ? ) ( ” / # inte heller stor bokstav utan att först trycka ner caps lock.

Så det tar sin lilla tid att skriva blogginläggen. Tecknen har jag sparat i ett dokument och får kopiera därifrån, för att lägga in i texten. Har lyckats spara ner min mejladress också, för den kan jag ju inte heller bara skriva, då det är ett understreck i den.

Och här tänker jag att det nån av er kanske vill byta sin dator mot min, apropå att byta upplevelser, hahaa. Det krävs dock, att ni har en perfekt fungerande dator, om bytet ska vara genomförbart.

Hoppas på en fin dag för er alla!

Fel dörr, fel dörr, rätt håll!

Av , , Bli först att kommentera 11

Skjutsade mamma till Ica igår och satt själv kvar, ute i bilen. Det var bra, det gav mig nämligen nåt att fundera över, och idag, nåt att skriva om 😀

Det kommer en kille som varit in och handlat, han bär på två kassar och sin mobil, sen fiskar han upp nyckeln för att låsa upp bildörren, och då, mina vänner, fipplar han till och tappar mobilen och vad tror ni han gör?

Jo, rent instinktivt, sparkar han ut med foten, och min kvalificerade gissning, är att han gör det för att han tänker, att han kan dämpa fallet om mobilen först hamnar på skon, innan den faller ner på isen/gruset.

Men, så blir det inte , tyvärr, och jag är ledsen, men jag skrattar då jag tänker på det. Han får nämligen till en riktig högerdänga och sparkar in mobilen i bildörren, hahaa…sorry!!! 🙁 😀

Fast jag ger mig själv rätt att skratta för jag VET, att jag hade lyckats med exakt samma sak och jag hade skrattat åt det då med, fast då hade det kanske svidit lite, också.

Nu blir det drömtydning igen. Picture this! Jag är inne i en lokal med toalettbås.


Jag öppnar dörren till första toaletten, men får ta ett steg tillbaka. Därinne brinner det i två järnspisar, och så kraftigt att man inte ens tar sig förbi eldsflammorna, utan att fatta eld själv.

Så jag stänger dörren, tänker att det måste vara några knäppskallar som eldar, som inte ens kan förstå att ingen kan gå in där.

Går in i nästa bås, ser rent och fräscht ut, men nånting saknas…toaletten. Det är bara ett tomt bås med ett handfat. Går ut och stänger dörren och satsar allt på det tredje båset.

Öppnar dörren, går in och då…sätter det igång ett j-vla larm, och det tjuter ordentligt så jag sätter upp armarna i luften och fattar ingenting. Tills jag vaknar och förstår att det är Åkes klockradio som tjuter, han har klivit upp och glömt att stänga av larmet…tack för den. televerket!!!


Det var i förrgår morse, och jag har ännu inte klurat ut vad drömmen betydde. Förslag…någon? 😀

Filosofiskt, kan ju vara att vi alla har inte bara vägskäls val att göra, utan även dörrar att öppna på vår livsresa, ehh, och hittills har jag inte öppnat rätt dörr…hehee…spännnade!!! 😀

Ska åka och jobba idag, förkylningen ligger fortfarande kvar, men känns mest på morgonen. Nog fixar jag att jobba, det är väl mer smittorisk jag tänker på, men jag ska tänka en gång extra på vad jag gör och hur jag gör det. Kommer nog att gå bra.

Pratade med Tina igår, det är full huggning i Spanien, hon har allt hon gör, men det går ju bra så länge man älskar det man gör, det förstår ju jag med. Och så kul att hon hittade rätt och knyter kontakter överallt. Det rullar på, och jag tror på henne och det hon gör.

Blir bra då slantarna trillar in likt miljonvinst i en spelautomat, då kan hon leasa privatflyg och komma hit och hälsa på, tänker jag. Eller så drar jag in 7 rätt på hästar, en vacker dag, och då packar jag ner Åke och Winstone i en resväska och flyger ner dit.

Tur att det alltid finns alternativ eller plan A och B och C och D.

Om en stund är då planen att skutta ut med hunden, känns inte speciellt lockande då det ösregnar, men vi har inte så mycket att välja på. Fast jag ska dricka kaffe först, en stund, tänk goda tanke om det plötsligt slutar regna, hm. Oddsen på det är typ 0,1%, Men ändå!!!

Önskar er alla en härlig fredag, vädret till trots. Är ju ändå liiite mysfaktor med smatter mot fönstret, fast kanske inte i februari.

Skrattade så jag började må illa…for real!

Av , , Bli först att kommentera 6

Long time ago, vi bodde på Näckrosvägen, jag gissar att Nicco var runt 8-9 år…ish. Och följande utspelade sig:

”Hon skulle gå över till en kompis och tänkte ringa till mig och säga det. Hon plockar upp luren i sitt rum, inte mobil, det har hon inte, utan luren till den fasta telefonin, och ringer, då sätter min mobil igång att ringa ute i hallen. Nicco lägger på, för att skynda sig att svara i mobilen, men hinner ju förstås inte dit.

Hon går tillbaka och upprepar samma sak, ringer till mig, mobilen sätter igång, hon springer för att svara och svär tyst över att människan som tydligen försöker ringa mig, lägger på, så fort hon rundar hörnet. Nå, då kommer hon på, att det är hon som ringer…ju :O

Så då, för att meddela mig om att hon är borta, skriver hon en lapp som hon sätter på utsidan dörren: Jag är hos XXX och dörren är olåst!”

Japp, Nicco kunde, hon med 😀

59589165_10157101975376585_8618446268538028032_nI detta nu är hon Georgo och två kompisar på tatueringsmässa i Skellefteå, drack förmodligen nån öl igår och skickade en bild på en tatuering hon gjort:

71097281_653931718464270_5398727767418208256_nNå, den var ju inte så farlig, det är 3 samiska gudinnor. Fast jag höjde ett varningens finger, att dricka öl och vara på ett sånt ställe, kan, om man ha otur, sluta med nåt mycket större…på fel plats, hahaa…

Apropå finger. så såg jag detta klipp igår, vilken förvirring 😀

Vi slutade gårdags kvällen med att sitta och titta på roliga klipp från ”just to laugh”, och jag skrattade faktiskt från början till slut och så mycket att jag nästan började må illa…då är det…illa 😀 Om ni vill kan ni se vad vi såg, här:

Ikväll blir det utgång med musik, så najs. Funderade nu på vårt disträa släkte och måste komma ihåg att skicka taxin till typ, Ullas, för hit lär dom inte komma sig 😀

Ha en fin dag, allihop!

Kycklingfilé visst, men pannan på en kyckling, hm?

Av , , Bli först att kommentera 12

Fick ett påslakanset i percale, av Theresé, som försenad födelsedagspresent. Hade intentionen att få lägga det i sängen i söndags då vi kom hem, men jag hann inte få dom torr efter tvätten, så det fick bli en kväll senare…så sköna och mjuka.

Här en bild av setet, lånat från Hemtex hemsida, eftersom jag tyckte att bilden jag tog på vår säng inte såg så tilltalande ut eftersom jag inte har nån mangel…det vart som lite tilltufsad bild, fast jag vet inte om Hemtex bild var mindre skrövlig 😀

paslakan_morkbla_gila_150893696000002_highresFick även med ett sånt där dra – på lakan, i samma material, har aldrig haft ett sånt förut, men tänker att hädanefter, och nästa gång det ska införskaffas, så få det bli i den modellen, perfekt och enkelt.

Såg en annons på FB, och det var ett recept, titta här:

Screenshot 2019-07-15 10.43.03Jag började skratta då jag såg bilden, Theresé undrade vad det var som var så roligt, ja sa jag, alltså, kycklingpanna, undrar just hur många stackars kycklingar det gått åt i den grytan. Pannan på en kyckling, kan ju inte ge mer kött än hälsenan på en sparv, jussepass! 😀

Ska åka och ta bort stygnen i tumbasen, efter frukost och promenad med Winstone. Och efter det ska jag tydligen vara omplåstrad 1-2 veckor till…nalta less nu, men ska bli skönt att slippa trådarna, tror att dom hjälper till att dra i skinnet så det känns lätt obehagligt.

Och ikväll hade vi tänkt dra till minigolfen i Hedlunda dungen och spela lite med Sally, får se om jag kan hålla i en klubba, hm, tänkte jag inte ens på. Nå, kanske jag får testa att använda vänstern, kan ju bli roligt. Varnar härmed andra som kan tänkas befinna sig i närheten, skottvidden kan bli rätt så stor 😀

Hoppas solen börjar skina, inte bara här på slätten utan även på er alla andra med, nu behöver vi ljus, tycker jag, ha en fin dag, allihop!
66779884_10157276550811585_7999055737563119616_n

Som en fis i rymden!

Det sved ordentligt i plånkan, igår. Hämtade Audin, tankade full tank, drog iväg på ombesiktningen och jag fick gräva fram 10 000:-…kaching…hohoo…där flög en fluga upp ur börsen, som ekade småtomt.

Men, det var absolut en njutning att köra den bilen, kontra Åkes Volvo 😀 Nu är det nya framdörrar som skulle ha varit fixade, sen är det bara att hålla efter, den där bilen har kostat så mycket nu att vi får ha kvar den tills den ramlar i smulor.

Efter middagen åkte jag och Nicco ner på stan. Hon hade sett ett par skor som skulle kunna passa, och sen ville hon hitta på nån present till mormor, som fyller år nu i helgen. Avslutade med en fika på Espresso house, of course!

60540201_10157129982096585_4015230818971549696_nIdag blir det ett besök på Ullas, där jag lovat en pigg 30 åring, att få bjuda på en räkmacka. Det fick bli presenten för att hon fyllt 30, passande tycker jag, då får ju även jag nåt 😀

Har sett klippt på folk som driver med andra, och här handlar det om en pruttmaskin, som dom utsätter andra för, och alltså, man skrattar, det hjälps inte. Och jag tycker det är hysteriskt roligt att en fis, kan få så mycket uppmärksamhet, seriöst, för det är väl ändå ingenting, det är luft…som en fis i rymden…

Och som vanligt, jag tvingar ingen till att titta eller lyssna, ni gör som ni vill 😀

Undrar om dom som bli rädd eller arg, egentligen blir det för att dom inte vill att nån annan, förbipasserande ska tro att det var dom? ”-Det var inte jag!!!”
Nå, det får vara som det vill med det. Nu ska hunden ut och jag ska känna efter om det kommer att bli utomhusväder idag, känner mig lite lurad av det fina vädret dom påstår att vi ska ha, på vädret på teven. Men nån gång ska dom väl gissa rätt, tycker jag.

Hoppas på en fin torsdag, för er alla och ger er en bild på min storebror Sivert, min killing Mattias och jag, förstås 😀

IMG_2229-718x1024

Ren skräck eller kanske fascination!

Av , , 2 kommentarer 12

När vi höll på närma oss slutet med allt jobb, nere i rosa rummet, bar jag ner en blomkruka med tygrosor, som jag ställde på min egenhändigt, ihopskruvade stephylla:

53835414_10156982087696585_3395425183702450176_nGick ner dit, varje dag, för att ställa fram nåt eller fundera ut en fortsättning. Dag 4, efter blomkrukan kommit dit ner, så möts jag av detta:

53377779_10156982087551585_8817473803199184896_nOch hur i hela…har den hamnat på golvet???

Jag låter tankarna gå runt några varv, tar sedan resolut upp blommorna och klämmer ner dom i krukan igen, och ställer den där den stod.

Pysslar på med annat därnere och plötsligt börjar det prassla i krukan. Gissa om hjärtat och andningen upphörde under en kort stund. Jag står och stirrar på blommorna som faktiskt rör sig och *TJOPP* så flyger hela buketten upp och landar på golvet igen. Känner lätt skräck eller kanske fascination, jag förstår ju egentligen inte vad som pågår.

Tills jag plockar upp den igen och inser att dom böjliga plastbeklädda metallrötterna, som jag vikt ihop så dom liknar en bläckfisk, gör att dom pressas utåt och sedan uppåt och därför kan rosorna hoppa ut. Jag böjer dom sedan huller om buller och nu står dom precis där jag ställde dom 😀

53639362_10156982085946585_3723815449691947008_nMysteriet löst!

Nicco ringde igår och var sugen på en fika, ute, så vi åkte på Avion och där bjussade hon på kaffe och en bulle, efter små inköp i affärerna. Det tackar man ju inte nej till.

53302393_10156982490751585_5382562373804490752_nVad jag däremot skulle ha avstyrt, var att som en god mor, försöka hjälpa Nicco att nå det där paketet med djupfrysta vegkorvar, som låg längst in, längst bort i frysdisken.
Jag gör ett svanhopp med en tvåsidig twist, dubbel revbens rullning och landar där så fint på kanten. Känner hur revbenen far över varandra, typ, med ett konstigt ljud.Och får tvärt, lite svårt att andas, och mitt i det ska vi skratta åt eländet, inte kändes det bättre, med skratt, och då kunde man inte sluta heller.

En god samarit passerade och frågade om vi behövde hjälp, och ja, sa Nicco, vi når inte paketet i disken så han plockade upp det i ett svep, varför kunde vi inte ha väntat på honom, kan man ju fråga sig, så här i efterhand. Men det vet man ju, hur lätt det är att vara efterklok...

Screenshot 2019-03-11 08.57.28Åke frågade senare på kvällen, hur det kändes. Mja, det känns ju värre än från början, och nu i natt, har det varit nalta besvärligt, ja det vet ni ju, är man van att ligga på sidan så blir det svårt. Jag kunde ta mig lätt åt vänsterhållet, men har ju vaknat varje gång jag ska till och röra på mig. Så jag sjukskrev mig, det funkar inte riktigt att ha det så här i det jobb jag har.

Snacka om att man börjar känna sig ranglig på nåt sätt. Svanskota känns som om den suttit lös i snart 9 månader, den kluckar då jag rör mig i sittande ställning, mina armbågar är slut, ingen höjdare att bära saker eller när man råkat ligga konstigt och man vaknar och tror att man brutit armarna i sömnen. Och nu det här, på allt annat.

Nej då får man söka roliga saker att lyssna på, läsa om eller som det här lilla klippet på valpen som saknar fäste 😀

Och med detta önskar jag er alla en fin måndag!