”Miraklet i Ljusdal” – Kortare arbetstid en nyckel till framgång.

Det var kris för Socialförvaltningen i Ljusdal. Ständigt sökte man efter nya socialsekreterare då personalomsättningen var hög och sjuktalen likaså. De som fanns räckte inte till vilket tvingade Ljusdal att hyra in dyra konsulttjänster,  2017 var notan för dessa tjänster uppe på 10 miljoner kr.

Situationen var ohållbar och hade varit så länge. Det var då man bestämde sig för att prova en annan modell – med kortare arbetstid.

Arbetstidförkortning Ljusdal

Det var både en och annan som höjde på ögonbrynen, var det något som de anställda upplevde sig sakna så var det ju tid. Men modellen blev en rejäl framgång. Idag är alla tjänster tillsatta och verksamheten har full bemanning. Kostnaderna för konsulttjänster är nu nere på 0 kr.

Det finns flera förklaringar till att modellen fungerar vilket beskrivs i ett flertal artiklar i Dagens Samhälle. I en artikel från den 22 oktober i DS nämner socialsekreteraren Maria Berglund flera förklaringar:

– Vi har färre och kortare möten. Vi är också väl förberedda inför våra möten, som ska ha en tydlig dagordning. Och i stället för att resa till exempelvis hvb-hem har vi videomöten via Skype.

Bakom ”miraklet i Ljusdal” ligger dock mer än 35-timmarsveckan. Organisationen har stöpts om och chefstjänster avskaffats, med det uttalade målet att verksamheten ska bli mer medarbetardriven. Enhetschefer har fått ett tydligt mandat att fatta beslut.

I en debattartikel i Dagens Samhälle beskriver forskarna Kaj Gustafsson och Mikael Vallström – som följt projektet – vad som är så speciellt med ”Mirakelkuren i Ljusdal” enligt dem:

- Vi som bedrivit följeforskning i nära anslutning till projektet beskriver det som ett mirakel. Vi anser att det är frågan om ett paradigmskifte, bort från New Public Management (NPM) till medarbetardriven utveckling samt tillitsbaserad styrning och ledning, som kan utgöra ett föredöme för andra kommuner.

- Det är ett skifte som leder till en bättre fungerande välfärd, till mer av medbestämmande och respekt för det yrkesmässiga kunnandet och till en välbehövlig personalkontinuitet i mötet med brukarna. Skiftet har dessutom ett starkt stöd i forskningen och bärs upp av demokratiska argument.

En väldigt tydlig och talande sammanfattning om ett projekt med arbetstidsförkortning som ligger helt rätt i tiden, fungerar väl och som dessutom har ett starkt stöd i forskningen. Det finns även andra enheter i andra delar av Sverige som testat olika modeller med arbetstidsförkortning. En av dessa är Barnonkologen i Umeå som med hjälp av 3-3 modellen lyckats framgångsrikt med ett koncept för arbetstidsförkortning som nu prövas i andra kommunala och regionala verksamheter.

Arbetstidförkortning umeå vll

 

3-3 modellen har funnits på barnonkologen sedan 2009 och har successivt förändrats, utvecklats och förfinats. Så här bekrivs framgångarna i tidningen Dagens Medicin:

Arbetstidsmodellen, kallad 3-3-modellen, infördes redan 2009 och har under åren förfinats för att passa barnonkologen. Ingen som arbetar heltid där arbetar mer än 88 procent – 85 procent om nätter ingår i schemat – men alla får betalt för 100 procent.

Dessutom är en del av arbetstiden, 6 procent, en buffert som läggs på hög för att täcka korttidsfrånvaro och planerad semester. Buffert­tiden kan också användas till handledning, yrkesträffar och arbetsplatsträffar på lediga dagar.

Genom att successivt ha vänt och vridit på 3 – 3 modellen har man lyckats få fram en framgångsrik och långsiktigt hållbar modell som inneburit följande positiva resultat:

  • En stabil bemanningssituation
  • Alla vårdplatser är öppna
  • Kraftigt minskad sjukfrånvaro – idag är den nästan obefintlig
  • Kraftigt minskad övertid – idag är även den nästan obefintlig

Detta sammantaget har inneburit att reformen inte lett till ökade kostnader – snarare tvärtom. Som avdelningschefen Eva Sjödin Eriksson sammanfattar det:

– I slutänden blir det billigare eftersom personalen trivs och vill vara kvar. Hela Vård­sverige funderar över hur vi ska komma till rätta med det kaotiska sjuksköterske­tappet, jag tycker att vi har hittat lösningen, säger hon.

AVSLUTNINGSVIS:

I dessa två fall har modeller med kortare arbetstid kombinerats med andra insatser. Bufferttid, effektivare möteskultur, minskat tjänsteresande samt en mer medarbetardriven struktur istället för New Public Management.

Så nu väntar vi bara på Umeå ska haka på!

2 kommentarer

  1. Petter

    Ja titta du på ert eget experiment inom Umeå kommuns äldreomsorg. Detta försök gavs inga pengar för det skulle vara så lönsamt. Nu kommer baksmällan och det måste betalas.Och även Ljusdal har sina mörka fläckar ,ser bra ut på papperet men snacka med de inblandade så finns även här stora problem detta är ingen Quickfix .Det ser enkelt ut i ditt inlägg men …….

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Petter!

      Tyvärr har det i efterhand visat sig att detta försök direkt motarbetats och genomförts på ett sådant sätt att det uppenbart ej skulle lyckas. Med anledning av vad vi har fått ta del av kan vi omöjligen dra några som helst slutsatser från detta försök.

      Jag säger inte att det är enkelt och det jag beskriver är just att en arbetstidsförkortning i sig inte löser problemen. Men när man tar fram en helhetslösning – med arbetstidsförkortning – som exempelvis barnonkologen i Umeå med 3-3 modell och bufferttid, då kan det funka riktigt bra för verksamhet och medarbetare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>