Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Vattenkraft

Elpriskompensering

Av , , 12 kommentarer 16


Sveriges och andras dyra misstag att ta bort för mycket planerbar elproduktion kan mildras på olika sätt.

Man kan som Moderaterna föreslagit sänka skatten så att alla elförbrukare får lite temporär hjälp när konsekvenserna av felbesluten blir särskilt svåra. Det kostar relativt lite administration och fördelas någorlunda rättvist mellan änkan i hyrestvåan, sparsamma och mindre sparsamma villaägare. För någon är hundralappar mycket mer än tusenlappar för en annan.

Gillar man bidrag mer än skattesänkning kan man inrätta ett administrationstungt bidragssystem som sysselsätter många länge. En komplicerad åtgärd som slår synnerligen olika mellan brukarna. De som gnetat, eldat och sparat kanske inte får något. En som har råd kanske t.o.m. skruvar på lite extra och kan få badtunnans fredagsuppvärmning betald.

Ideologiska skygglappar kan ibland slå krokben både på en själv och många andra.

Fel om Northvolt

Av , , 6 kommentarer 9


Måste erkänna att jag inte trodde på Northvolt. Var rätt säker på att det inte skulle komma in i närheten av tillräckligt med pengar för projektet. Miljarder handlar om många pengar.
Jag hade lyckligt nog fel. Finansieringen uppges vara säkrad.

Visst kommer det hinder, problem och bakslag även här. Det gör det i all mänsklig verksamhet, men Grattis Sverige, Norrland, Skellefteå och främst förstås Northvolt.
Nu blir det en utmaning att få fram arbetskraft av olika slag. Roligt och intressant att Northvolt nu börjar undersöka intresse och möjligheter hos elever och deltagare inom SFI, vux och folkhögskolor. Det visar också att Northvolt tänker vara med i morgon.

Nu bör vi se till att så mycket som möjligt av de nödvändiga metallerna tas upp här. Där det är möjligt och med våra miljöregler. Så lite som möjligt bör hämtas på andras bakgårdar under kinesisk styrning och med omänskliga arbetsmiljöförhållanden.
https://www.folkbladet.nu/2019-06-12/finansieringen-sakrad-for-jattefabriken-i-skelleftea

Måste jobben flytta?

Av , , 4 kommentarer 18

Många menar att vi har hur mycket el som helst, men nu börjar verkligheten komma ikapp även de hoppfullaste. Regeringens ökade skatter på kraftvärmeverken som går in vid ”dippar” i elproduktionen gör att dessa stängs. Bristande elnät, nedlagda kärnkraftverk och ojämn elproduktion börjar nu driva jobben utomlands. Ofta dit där el kontinuerligt till stor del stavas kol och gas.

Det hjälper inte att bara vilja väl. Man måste tänka linan ut och se om tankarna verkligen fungerar. Då kan man tvingas överge symbolpolitik och tänka hållbarhet på riktigt. Klimatet är gemensamt och blir följden av våra åtgärder att näringsliv och jobb flyttas dit miljöpåverkan blir större, då förlorar både miljön, Sverige och medborgarna.

Vi behöver mer grön el. Och aldrig slutar vi behöva motkraft, balanskraft, baskraft. Den elproduktion som alltid levererar, oavsett väder.

Läs artikeln:

https://www.svd.se/brodjatte-ville-expandera–stoppas-av-elbrist

Mobilen och vågen slår flyget

Av , , 3 kommentarer 10


Miljöberäkningar är vanskliga saker och ändringar sker snabbt. Enligt envisa uppgifter slår dock utsläppen från all världens uppkopplade utrustning, våra IT-vanor och tunga IT-applikationer både flygets och tunga båttrafikens utsläpp. Ökningen som väntas är inte liten.
90 % av världens lagrade data sägs ha kommit till under de senaste två åren. (En liten del från min nya våg, min bil och mina bilder) Från hösten 2018 till 2020 spår några att mängden uppkopplade apparater kommer att femfaldigats.

https://miljo-utveckling.se/statens-206-datacenter-en-miljorisk-nar-ska-regeringen-ta-ansvar/

Den engelska artikeln nedan ur The Guardian är i sammanhanget gammal, snart 1,5 år, men talar om en ”tsunami”. IT- industrin beräknas där ta 20 % av världens elenergi 2025 och stå för 14 % av världens utsläpp 2040.

https://www.theguardian.com/environment/2017/dec/11/tsunami-of-data-could-consume-fifth-global-electricity-by-2025

Saken är att energin som krävs där data lagras sällan levereras av vattenkraft och inte alltid av kärnkraft, sol eller vind. Det handlar ofta om olja eller kol. Några tusen nya kolkraftverk planeras och mycket av kraften ska nyttjas digitalt. Där det är utsläppsfria energikällor kan den energin förstås inte ersätta fossil energi till annat.

Hur kan då ”IT-utsläppen” se ut i praktiken? För 3 år sedan hade den extremt stora YouTube-plågan Gagnam Style härjat ett tag. Vid Umeå universitet räknade Mina Sadaghat ut att all energi som dittills gått åt till att spela upp denna enda låt motsvarade utsläpp från 100 000 genomsnittliga bensinbilars drift under ett år. Om kraften var fossil.
http://etn.se/index.php/61786
Några googlingar uppges kunna värma en tekopp och vissa bedömare säger att ett pappersbrev och en e-postförsändelse går energimässigt ungefär på ett ut. Datorn går kanske på kärn- och vattenkraft, men var står huvudservern?

Man kan göra flera reflektioner utifrån detta. En är att klimat – och utsläppsdebattens fokus på vissa ”enkla” symbolsaker bör nyanseras.
En annan att kärnkraftavveckling verkligen inte är en så enkel fråga som många vill göra den till.
En tredje att det verkligen finns fördelar med att etablera datalagringscenter nära vattenkraftverk i Norrland där vi har elöverskott och mindre exportmöjligheter.
Om vi ska fortsätta använda nätet. Vi måste kanske kolla vårt IT-avtryck?

https://www.vk.se/2732203/skelleftea-kraft-bygger-stort-datacenter

Ja till kärnkraften också

Av , , 4 kommentarer 8


Vid tisdagens KSAU i Vännäs röstade jag nej till ett protestupprop mot kärnkraftverket i Pyhäjoki i Finland. Med blandade känslor, ska erkännas. Det finns modernare kärnteknik att tillgå. Fjärde generationens kärnaggregat skulle kunna köra ofattligt länge bara på det hittillsvarande kärnavfallet, utan ny uranbrytning. Samtidigt skulle halveringstiden kortas dramatiskt på det avfall som kommer ut i andra änden. Det känns inte heller bra med rysk kärnteknik under rysk kontroll. Där förstår jag inte hur de ansvariga tänkte.

Att jag röstade nej är främst en principiell fråga. Man kan inte vara övertygad om att också vi i Norden behöver kärnkraft som bas- och motkraft, men säga nej till att den byggs i närheten. Det behövs energikällor som går i ur och skur och balanserar fluktuationer i vind, sol och bioenergi – som vi också behöver. Om vi nu inte ska sluta vara ett industriland och välja muskeldrivet istället för ottomotor- och eldrivet.

FN:s klimatpanel lyfte i december fram kärnkraftsutbyggnad som en väg att slippa mer miljöbelastande kolkraft. Man talar om en nödvändig ökning på mellan drygt 100 % och knappt 200. Om vi nu tänker oss begränsa utsläppen. Man är bekymrade över den låga utbyggnadstakten.
Det upprop som en förening nu uppmanar Norrlandskommunerna att skriva under går rakt emot detta, avskriver och tar avstånd från kärnkraften som energikälla. Något sådant kan jag inte skriva under, trots medvetandet om dess faror och baksidor.

Några tusen kolkraftverk byggs och planeras i världen. Kina satsar mycket på förnyelsebart, men då motkraft behövs måste det till mängder med stabil energi. Kol eller kärnkraft. Alla har inte tillgång till älvar i vår omfattning.
De senaste veckorna har Finland och Sverige importerat mycket el. Vi behövde importera kolkraft även i somras när hettan låg på och älvarna var låga. I delar av södra och mellersta Sverige kan man inte längre ge tillstånd till vilka industrietableringar som helst. Det saknas tillräcklig regional elkraft och struktur att få fram den utifrån.
När vi stängt ner ännu fler kärnkraftverk blir det ännu mer import. Tysklands energiförsörjning är till två tredjedelar fossil. Danmark där man har extremt mycket vindkraft har ca 20 % fossil kraft.

Jag ser inte annat än att en betydande del av lösningen heter kärnkraft. Därför kan jag inte skriva på upprop emot den.

PS. Jag värmer huset med vindkraft. (När det blåser)

Ockrar statliga monopolet på oss?

Av , , 2 kommentarer 10


Om vi bodde 7 000 meter österut skulle det kosta 7 000 kronor mindre att ha tillgång till el. Vi hör nu till statliga Vattenfalls distributionsområde och betalar mer än 14 000. Svåger och svägerska 8 000 meter bort betalar knappt 7 000 kronor, inom Umeås vidsträckta kommun. I lilla, tighta Vännäs betalar vi alltså drygt dubbelt. Mest i Sverige.

Jag tycker iofs att det är värt 1,60 i timmen att ha el i huset. Jag förstår att det kostar att anlägga, underhålla och byta ut vidsträckta elledningar och att hålla kompetens stående för allt som kan hända. Att man ibland måste kompensera för tider av underunderhåll. Jag vet också att varje verksamhet som inte ska erodera behöver ett överskott. Företag som hem, kommun och förvaltande myndighet.

Jag tycker ändå att det är märkligt att det är billigare att ha el långt bort ifrån vattenkraftverken och att statens elbolag kommer undan med att höja priset med 37 % på tre år. Vattenfalls chef säger att man måste höja priset på grund av underhållsbehov. Statliga energimarknadsinspektionens generaldirektör säger att det inte stämmer. En bråkdel av Vattenfalls rekordhöjning går enligt henne till underhåll. Att just vattenkraftlevererande kommuners medborgare i Sveriges norra och glesare delar ska bidra extra mycket till statliga Vattenfalls vinst på 2,2 miljarder är direkt stötande. Ska statskassan fyllas på får man hitta på ett sätt med annan fördelningsprofil. Enorma summor i fastighetsskatt för Norrlands kraftverk hamnar redan i Stockholm, inte här.

De stora elbolagen höjde i snitt elnätsavgiften 3 300 kronor 2010-2017. De små och ofta vinstdrivande höjde i snitt 1 300.
Jag vill vara försiktig med ordens valör, men ocker kan utföras av statliga myndigheter med monopol. Ordet plundra passerar tanken.

Några vill förstatliga de mindre elbolagen för att hindra dem att dela ut vinst från en monopolverksamhet. Som verkligheten ser ut tycker jag det är en riktigt dålig idé. Jag vill inte att svågern ska betala lika mycket som jag. Jag betalar hellre lika lite som han. Så länge det finns andra elbolag som debiterar knappt halva priset och ändå går med vinst ser vi i alla fall hur galet det är.
Statligt totalmonopol som kan växa hur det vill och tillåts ockra på vissa medborgare känns definitivt inte som en bättre idé.

SVT – Vattenfall är dyrast – Vännäs har högsta avgiften

Avslutningsvis är det ändå en bättre affär att bo och äga hus i Vännäs kommun än i vissa andra. Trots för hög skatt och elnätspris. Lugnet, tryggheten och att man slipper ett antal miljoner i huslån bidrar. 😉

Behöver vi elkraft?

Av , , Bli först att kommentera 7

Elens dag.
Ja tänk hur vi hade haft det senaste månaden om vi inte haft
den el vi har. Tänk så många jobb vi saknat om elen varit två eller tre gånger så dyr i alla lägen. Tänk så många miljoner ton olja och kol vi hade måst bränna genom åren om vi inte haft de energikällor vi har. Nu har vi i huvudsak lite vindkraft, som jag själv värmer huset med, mycket vatten- och kärnkraft. Sista månaden har vi tidvis fått importera mindre ren kraft. 

Jag sänder också en tanke till alla som arbetar med elenergin och den viktiga strukturen. Alla dessa tekniker, civil-och inte minst gymnasieingenjörer och alla andra. Det är särskilt på tekniksidan en åldrande skara, hoppas vi hittar dem som vill och kan ta över deras livsviktiga arbete. 

Elen behövs nämligen.

River Film Stories

Av , , 2 kommentarer 5


Det blev en fin kväll vid Vindelälven, om än kall.

River Film Stories hette timmesprogrammet som visades på storskärm utomhus med mestadels korta filmer med älvanknytning. Den väldiga översvämningen 1938, tidig stumfilm från flottningsepoken och SF-film om tiden då de flesta älvarna byggdes ut och vilka offer det krävde.
Vindelälven är kvar i sitt outbyggda skick. Efter Vännäsby får vattenströmmen göra elström i Stornorrfors turbiner, men då är det i Umeälvens dräkt och namn.

Programmet visas i fler varianter, på flera ställen vid flera älvar de närmaste dagarna. Arrangörer är bl.a. Norrlandsoperan.

Några tog vattenvägen till Slöjdarnas hus ikväll. Vackert var det.

IMG_1332.JPG

Skulden till kraftkommunerna

Av , , 2 kommentarer 12


Enligt den här tidningsartikeln i VK föreslår en utredning att bygdeavgiftsmedlen tas bort. Det är de pengar vattenkraftkommunerna fått för skadeverkningarna längs de utbyggda älvarna.

De här pengarna används idag på lite olika sätt i kommunerna som tappade överdämda byar och kulturområden, levande forsar och det naturliga fiskelivet i älvarna. Det kan absolut diskuteras i vilken mån ändamålen hängt ihop med ursprungssyftet, men medlen har varit en liten återbetalning till landsänden som med sina resurser i avsevärd grad möjliggjorde industrins framväxt och indirekt själva välfärdssamhället.

Det som är ställt utom allt tvivel är att Sverige har en väldigt begränsad återbetalning till de kommuner som står för hälften av landets elförsörjning. I Norge förstår man inte riktigt hur vi tänker på den här punkten. Där är vattenkraftkommunerna välbeställda och konkurrenskraftiga i kampen om människor och verksamheter. Staten tog och fick mycket, men ger också relativt mycket.

Sverige är en enhet vars delar är mycket mer ömsesidigt beroende av varandra än de olika landsändarna i regel begriper. Vi sitter ihop och ska sitta ihop. Norrland är också så oerhört mångfacetterat, är mycket mer än naturresursområdet. Vi skulle inte klara oss själva, inte Skåne heller. Men att ta de sista låga ersättningarna för ingreppen i älvarna och deras omland, det handlar om mer än pengarna.

Det är många försyndelser på olika plan som hopat sig i många medvetanden. På slutet förstärkt av många märkliga och tragiska beslut i olika styrelserum, inte minst inom medieområdet där Norrland lämnats allt mer obevakat. Traditionellt har missgreppen handlat om naturresurserna. En av min adoptivpappas förfäder sålde ett inte föraktligt skogsskifte och en stor del av fallrättigheterna i Harrseleforsen för 750 kronor och en mjölsäck. Han såg veden och vattnet och behövde både pengarna och mjölet. De som köpte såg mer.

De var andra än de köparna som byggde det nuvarande kraftverket som till för några år sedan ensamt hade kunnat försörja Umeå med elström. Jag är positiv till vattenkraften, vad gäller redan utbyggda storälvar, men anser att staten har en moralisk och ekonomisk skuld till de kommuner som står för så stor del av vårt energioberoende genom leverans av hyfsat miljövänlig vattenkraft.

Bygdeavgiftsmedlen ska vara kvar, kanske omdefinieras och absolut utökas. Staten ska inte skämma ut sig genom att komma tillbaka och ta igen den sista återbetalningen till älvdalarnas kommuner. Det handlar om pengarna och mer än det. Det har inte sagts för sista gången.

Vattenkraft

Av , , 4 kommentarer 10


Vattnet har en väldigt kraft. Vattenkraften står t.ex. för nästan hälften av Sveriges elenergi.

Lite förvånande är det att det enligt VK aldrig riktigt räknats på den förödande kraft vattnet i exempelvis Umeåälven skulle kunna ha vid ett dammbrott. När vi nu gör planer och policys i en hiskelig mängd tycker man att en beräkning och en plan för en sådan händelse kanske skulle ha gjorts redan när den massiva utbyggnaden av vattenkraften ägde rum.