…
Orkar vi reflektera över hoten mot demokratin? Ids vi ta oss minuterna som behövs för att känna igen dem?
Den här artikeln är väl värd att lägga några minuter på. Vi lever mitt i desinformationsflödet.
Ta dig en liten stund till en aning politisk ”slowfood”. Mycket står på spel för dig, dina barn och Sverige.
…
Det är roligt när unga familjer då och då hör av sig och undrar om man vet om något boende som håller på att bli tillgängligt i vår hemkommun. Några söker odlings- och djurmöjligheter, de som hamnar i samhällena får ett älv- och naturnära ”inpå”.
Vännäs hör till Västerbottenskommunerna som växer. Det är inte alltid bara lätt, men roligt. Snittåldern är högre än i Umeå, men andelen under 18 i befolkningen är betydligt högre, bland de högsta i Sverige.
Orsakerna till att särskilt barnfamiljer väljer Vännäs är flera. Förskola och skola har legat bra till i flera jämförande undersökningar, klasserna är måttligt stora, det har gjorts stora lokalinvesteringar, man behöver inte åka så långt även om man inte skulle få förskola runt hörnet.
En stor orsak är att man får mycket hus för pengarna i Vännäs, samtidigt som man har snabbare kommunikationer till centrala punkter i Umeå än många Umeåbor.
De som idag letar boende i ett mindre samhälle eller en by gör klokt i att leta i Vännäs. Folkbladet hade nyligen en artikel som visade att en mindre ort som Obbola har starkaste prisutvecklingen på bostäder i Umeå kommun. Utvecklingen i Vännäs har också varit stark från relativt låga nivåer, men prisnivån är fortfarande mycket konkurrenskraftig. Oavsett hur bostadsmarknaden kommer att se ut talar mycket för en kommun som Vännäs. Utrymme för prisökning, begränsad fallhöjd.
Räkna gärna på vad man kan göra med ränteskillnaden på en miljon eller två, vid lite olika räntenivåer.
6-700 personer jobbpendlar in till till vår lilla kommun. Varför inte bo här?
Mycket talar för Vännäs.
…
Ett riktigt stort och hjärtligt tack ska ni inom polisen ha för det snabba arbetet med de sorgliga morden i Umeå.
Ett stort tack ska ni ha även för det mindre uppmärksammade vardagsslitet ni gör på olika nivåer. Missbrukarjobben och sorligheterna i hemmen som inte slutar fullt så tragiskt som senast. Till er som hanterar underrättelsearbete, terroristkoll, trafiken, allt otacksamt, allt hån, all psykisk och fysisk misshandel och stress ni drabbas av.
Många av oss är medvetna om det stora tack vi är skyldiga er som arbetar för oss och för att det orättfärdiga inte ska ha sista ordet.
Tacka en polis nästa gång du har en i närheten. Det gör vi nog lite för sällan.
När man ser galenpanneriet i partiprogrammet för hatförblindade Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), då undrar man om det är Röda Khmererna eller något till höger man läser om. Där finns varken demokrati, individuell frihet, yttrandefrihet, rättssäkerhet, fri företagssamhet eller annat som förknippas med ett blandekonomiskt och demokratiskt rättssamhälle som jag som borgerlig och Moderat vill ha. Det är meningslöst att klassificera mordiska revolutionsförespråkare på höger-vänsterskalan. Självklart ska polisen plocka lagliga vapen av dem och deras närmaste som man gör, även om sådana sällan används i brottsligt syfte. Det finns gott om effektivare, olagliga vapen.
Sen bör Ryssland som upplåter landet för möten och militärövningar för NMR ställas till svars och få förklara sig via lämpliga internationella kanaler.
När man ser personer i mer rumsrena svenska organisationer tala om ”folktribunaler” mot politiker och journalister blir man påmind om att den mörka avgrund vi här skådar ner i inte ska förbises. Den finns, även om själva NMR är en liten, liten skara. De påverkar.
Kulturlandet och rättsstaten Tyskland m.fl. kunde i ett svårt och omvälvande läge sänkas ner i en häxkittel av galenskap som förgiftade hela samhället och kostade obegripligt många miljoner liv. Allt utifrån dårskapen hos en liten klick. Inledningsvis förblindades människor med vitt skild bakgrund av förståelig revanschlust, tal om lag och ordning – om ock på rättshaveristisk grund, moralisk upprustning – om ock på djupt omoralisk grund, nationalstolthet och flört med kyrka och kristenhet som tyvärr i många fall gick hem. Några kristna såg, några blev senare martyrer i motståndet mot nazismen. Allt för många blev medlöpare i något som stod himmelsvitt långt ifrån den syn på människan, det uppdrag och budskap som Bibelns Jesus har.
En av mina lärare i Norge, professor Carl Fredrik Wislöff, var präst och hörde under kriget till de 90 % av prästerna som la ner alla statliga delar i tjänsten när nazifieringen i skola och ungdomsarbete tog fart. De slutade ta emot lön och Wislöff och andra blev utflyttade ur prästgårdarna. Några kollegor hamnade i interneringslägret Grini. Det fanns några präster som skrev in sig i nazistpartiet, vilket jag ser som ett kapitalt svek och ett öde värre än döden.
SÄPO, andra delar av polis och samhälle har ett tufft jobb mot islamismen. Inte mot muslimerna i gemen. Det blir sannolikt inte mindre krävande och vi har inte sett det sista terrordådet.
Vad som är ett större hot är svårt att säga. Nazister eller islamistiska terrorister, båda med stor påverkanslust och utländskt stöd från krafter som vill förändra Sverige efter sin vilja.
Inte blir det lättare av att det judehat som karaktäriserar nazismen dyker upp både till höger och vänster och inte minst hos islamismen och många andra muslimer. Detta onda som gör att många judar anser Israel tryggare än delar av Sverige.
Det är inga lätta tider för oss verkliga ”Sverigevänner”, definitivt inte tid att sticka huvudet i sanden. Kartan stämmer ännu sämre än förr. Höger-vänster täcker definitivt inte in bilden, inte gal-tanskalan heller.
Det är i alla fall tid att hålla sig politiskt (och andligt) nykter, helst gå med i ett sunt parti trots allt i varje parti man inte håller med om. Det är inte tid att hålla tyst när oro slår över i blind främlingsfientlighet vid fikabord och på internetsajter. Och får man uppleva hösten är det inte tid att proteströsta med ryggmärgen.
Det blev en bra eftermiddag idag med Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, Linda Frohm och Gunnar Strömmer som alla sitter i Moderaternas partistyrelse. (Fick tyvärr inte med Linda på bilden)
Bara att en är från Lycksele, en från Järnäsklubb och Övik och en från Kalix borgar (!) för något särskilt. Han från från Strängnäs var sannerligen inte dum han heller. 🙂
Allvarligt talat var det intressant att vara med vid eftermiddagens förmöte. Vi var några moderata företrädare från de nordligaste länen som inbjudits att vara med och få lyfta nationella och norrlandsanknutna frågor på en rad områden och prata val. Det vädrades många viktiga saker kring stad och land.
Själv uttryckte jag tillfredställelse över att partiledaren så tydligt angett att Moderaterna ska vara ”den vuxna rösten” och lyfte också tankar kring migration, integration och utbildning som jag anser att vi inte får tappa. Linda Frohm är ”i det civila” verksam i hotell- och restaurangbranschen där ca 60 % både av arbetande och näringsdrivande har rötter i andra länder. Vi kan inte undvara de arbetade timmar våra utrikesfödda gör. Det är en viktig sida av myntet.
Vid det öppna mötet där alla fyra medverkade enskilt och gemensamt i en fullsatt sal fick många åhörare hålla till godo med ståplats. Det svarades på många frågor från publiken, även om allt inte hanns med. Där kunde jag inte vara med hela tiden då jag hade ett annat engagemang inbokat sedan månader tillbaka.
Starten blev för övrigt lite speciell. Jag gick in på Rex samtidigt som en bunt tunga socialdemokrater och undrade om jag missuppfattat något när Hans Lindberg, Mikael Damberg m.fl. hälsade på mig. Det hände uppenbarligen olika saker i huset…
När jag kom in i rummet med det moderata tunggunget höll Ulf Kristersson just på att fråga lite om en Moderat riksdagsman från Vännäs. Han hade hört talas om en som en gång röstade mot partiet och fällde borgerligheten i fråga om utbyggnaden av en älv (Sölvbacka strömmar) och undrade vad han hette. Gösta Boman hade blivit vansinnigt arg.
Mitt i steget klämde jag snabbt ur mig att det var min pappa. Tänkte att det är lika bra innan samtalet kanske skulle ta en knepig vändning. 😉 Det blev bullrande skratt och frågor kring hur det gick.
Boman förlät pappa Tore rätt snabbt i alla fall och Ulf sa att han mitt i allt ansågs rakryggad och ståndaktig. Det var förmodligen en tid då sådant var lite mer möjligt.
Hade inte väntat att höra pappa nämnas idag, så här 20 år efter hans död.
…
Det ser ut som det blir färre stadsbesök framöver. I alla fall i några städers mest centrala delar.
Det var idag ett mindre ramaskri på en husbilsgrupp jag följer, de bilarna kör man ofta längre tid. En äldre husbil kan köras lite och vara helt ok som fordon. Väldigt få husbilar klarar Euro 6.
Än mer liv är det i städer där folk köpt ibland miljöklassade dieselbilar som man snart inte får köra hem. 60 % av innerstadsborna uppges inte få köra sina diesel- och bensinbilar där de bor. Problemet anses främst vara dieselbilarnas kväveoxider, där det blir mycket bilar blir de som är bättre för klimatet sämre för människan.
En företrädare för partiet som drivit igenom detta sa idag att dieseln passar bra i glesare bygder. Där ska den tydligen inte förföljas mer än genom de våldsamma skatterna på nya (renare) bilar.
De som kör dieselbil köpt innan 2015 (och många lite äldre bensinbilar) blir kanske mer bekanta med landsbygden och småorterna framöver. Den påtagliga trygghet man ofta upplever på våra mindre orter gör kanske tillsammans med rätten att färdas att det blir mer turism – om orterna hakar på och underlättar för besökarna. Kanske blir det också mer handlat på hemmaplan för oss bofasta.
Med all respekt för hälsofarorna och behovet att göra saker tycker jag att man skulle vidtagit andra åtgärder och låta totalförbuden dröja. Nu har myndigheterna grundlurat många människor som investerat stora pengar i bilar man trodde var riktigt miljöbra. Jag kör själv en ”dåtida” miljöbil som kanske snart inte är välkommen överallt. Många som förlorar mest på detta kan bli riktigt politikerbesvikna. Det är ingen bra timing.
När MP-företrädare sen påpekar att man även kan tänka sig förbud för hybrider och elbilar i stadskärnor, då undrar man vad som sist och slutligen driver agendan. Det finns väl inte inslag av bilhat?
…
Har mitt i de senaste dagarnas jobbmässiga högtryck läst ett antal initierade artiklar som ganska skarpt ifrågasätter om urbaniseringen är i närheten av att vara så stark som det sägs. Det verkar faktiskt inte så. Sammanfattningen av det jag läst kan vara ungefär att våra största städer främst växer på grund av befolkningstillväxt och invandring.
I dagsläget flyttar fler till byarna än från dem och hindret för den utvecklingen tycks främst vara att de som inte längre bor i de familjegårdar och hus man ärvt inte vill sälja dem. Samt att boendemiljöer med stor andel äldre äldre minskar naturligt. Många småorter står kvar på ungefär samma nivåer trots att många äldre flyttar när man sålt huset. De barnfamiljer som söker en mindre ort och ett lite lugnare liv är inte få. Det är inte bara lägre huspriser som gör att Vännäs kommun ligger i Sverigetopp i andel barn. Eller att skolan i Bjurholm vuxit en del de senaste åren.
Även i storstäderna finns överraskningar. Enligt en undersökning som NCC och United Minds gjort vill fler bo i förorten än i innerstan, bara kommunikationerna är bra. Även där drar lugnet och närheten till grönområden som man läser i den länkade artikeln.
Jag har fel ibland, men jag tror mycket talar för att ”lugnt och grönttrenden” i boendet kommer att tillta. Den som lever får se.
…
Det finns fantastiskt fina människor i olika delar av vår viktiga äldreomsorg. Sådana som är på precis rätt ställe i livet. Idag har jag träffat en till, en ung.
Inte ett ögonblick under detta möte kom känslan att man störde, hade fel tankar, dumma frågor eller tänkte och handlade för långsamt. Det var bara bemötande, professionalism och medmänsklighet. Så långt ögat nådde.
…
Våldsvänster och våldshöger kostar mycket lidande och resurser, så helt i onödan.
Migrationsverket och dess personal blir i genomsnitt utsatt för attack eller skadegörelse varannan vecka. 54 gånger på två år. Man upplever inte sig ha fått tillräckligt skydd och stöd. Så ska tjänstemän som verkställer beslut enligt demokratiskt fattade lagar definitivt inte behöva ha det. Även om man inte förstår alla beslut. I det här fallet räknar man med att det är våldsvänstern som står för våld, hot och förstörelse.
Alldeles klart är att tjänstemännen inte ska behöva uppleva sig stödlösa i sin utsatta situation.
…
Inte är det lätt att bli gammal, i regel.
Lena Mellin skriver litegrann om saken i Aftonbladet idag. Det var inte direkt lättare och bättre förr.
Det finns stora variationer, men på så många håll fungerar det väldigt bra, oavsett organisationsform. I regel är det som i skolan. Kvaliteten uppstår och avgörs främst i mötet mellan personerna. Personal och brukare.
Träffade för en tid sedan en ung kvinna som säkert kunnat bli nästan vad som helst, men hon valde människomöten i äldreomsorgen. Där känner hon att hon får göra skillnad för människor varje dag. En ibland tuff, men meningsfylld uppgift för henne. Man önskar att fler som hon hittade fram till de tämligen säkra arbetena i äldreomsorgen.
Jan
Senaste kommentarerna