Etikett: bussen

Vi fick veta vad det var

Av , , 2 kommentarer 5

 

Det kom hit en kille igår som ville ha fågeln, han skulle stoppa upp den. Vidare fick vi då veta att det inte var en hök utan en Järpe…har ni hört, vad nu denna hönsfågel gjorde i stan en lördags morgon, ja det lär vi aldrig få veta.
Jag har en gång tidigare haft ute denna bild, tagen av mig från min kokbok:
Och där fick man ju verkligen ta sig en funderare, undrade hur stackarn den fågeln skulle ha sett ut 🙂 Men nu vet vi då hur en äkta Järpe ser ut, även om den är förvillande lik en duvhök, åtminstone för en människa som inte har ett större fågelintresse.
När vi åkte bort med bussen och buicken så följde inte bara Brälla med, utan även Lena, en John och barnbarnet Elliot. Dom skulle in på en loppis som låg i byn dit vi körde fordonen.
Inga konstigheter inträffade på vägen dit och inte hem heller. Lena var så smart att hon packat med sig en picnic korg så vi fick stanna efter vägen och ta oss en fika, det satt ju hur bra som helst.
Dessutom blev vi ditbjudna, till Lundalogén, ni vet, på middag. Hon bjöd på go´köttet med sås, och lokala grönsaker till samt klyftpotatis och gelé, hur gott som helst. Sedan kom Öhman dit, lagom till hjortronpajen och kaffet, och efter det så plockades den lilla skivspelaren fram och D.J Öhman skulle assistera och fixa fram låtarna…det gjorde han…buntvis.  Även en Mats Karlsson dök upp och spisade skivor.
Idag kanske vi tar oss en tur till antikhuset i Rödåsel och ser om dom fått in nåt nytt. Och sedan får vi se vad det blir. Önskar er alla en fin dag!

Inga lingon i…

Av , , 2 kommentarer 7

 

Så hade vi ställt undan bussen, det gick smärtfritt. Vi fick också sitta och dricka kaffet utomhus, det var ju riktigt varmt i solen igår. Camaron har nu fått sin plats i garaget så nu känns det helt plötsligt som om vi fått aningens större tomt.
Jag pratade med Theresé i förrgår, hon har skickat ett paket till Melissa (deras barnflicka som dom hade här i sommar) hon är ju tillbaka i staterna nu och ska läsa klart sin masters, eller vad det heter. Paketet innehöll diverse småsaker, som dom förmodligen inte skulle ha godkänt om dom öppnat det i tullen.
Husmans, renhornet som min farbror gav henne, makrill, grötris som jag gav henne då hon var här, choklad, hjortronsylt, lingonsylt…va, sa jag, då Theresé talade om vad som låg däri, har dom inte lingon i Amerika? Katastrof, vad äter dom då till blodpuddingen? Dom har ingen blodpudding i Amerika, fick jag till svar. Aha, då kan man ju faktiskt klara sig utan lingon också 🙂
Melissa fick testa långfil, då vi var i Malå till midsommar, hon tyckte att det var fantastiskt gott och undrade om man inte kunde skicka några paket hem, till henne. Problemet skulle ju då vara kylan, det krävs nog lite kyla för att den ska klara sig. Näpp, hon får nog komma tillbaka till Sverige om hon vill ha långfil.
Jag hade tänkt se Gustafsson 3tr, igår, missade första kvarten, men hann se slutet och den verkade vara rätt så rolig, faktiskt. Och vem dök då upp där som en besvärlig, skrämmande granne, jomen en Ricky, hahaa…han var riktigt kul, så det blir nog till att bänka sig framför tv:n då nästa avsnitt sänds, på söndagar gissar jag att det blir.
Sedan fick jag en länk av Theresé, och klickar ni på den så kan ni få läsa om vad alla svenska barnskådisar sysslar med idag, varsågoda: hd.se/noje/2005/01/18/saa_blev_livet_foer_pippi_emil_och/
Idag börjar jag jobba igen, som tur är får jag en riktig mjukstart, jag jobbar eftermiddag idag, sedan är jag ledig tisdag och onsdag, jobbar torsdag och fredag och sen har vi helg. Och det känns faktiskt skönt att få gå tillbaka till jobbet igen, då får man uppskatta helgen då den kommer och det är värt mycket. Sen saknar man ju chefen också, även om det blir ganska intensivt då man är där. Det säger sig självt, man är ju uppe i en annan människa mer än man skulle vara ”normalt”, men så är det att vara personlig assistent.
Nu önskar jag er alla en fin måndag!

Han tog bussen

Av , , 2 kommentarer 6

 

Gjorde inte så mycket igår, jag åkte på El-Giganten och köpte en cd spelare…egentligen ett hemmabio system, men det spelar ju ingen roll, den var liten och nätt, billig, jag fick den till och med två hundralappar billigare eftersom det var sista exemplaret och den tjänar sitt syfte. Så nu, Jan A och Inge-Gerd, behöver vi inte poppa på klockradion, nästa gång ni kommer hit 🙂
Åke var uppe på taket och vandrade, han bytte ut några trasiga takpannor, sen började han, eller rättare sagt, fortsatte han röja i garaget. Camaron ska in där, Niccos dragster ska motorn plockas av och sedan ska skalet in i bussen innan vi kör bort den för vintern.
Vi har fortfarande kvar ”gammbussen” och den kör vi undan idag, så är det gjort. Vi får ta nya tag med den, till våren.
Och nu, apropå bussar, fick jag höra en sann liten historia igår, men av förståeliga skäl kommer jag inte att avslöja några namn, inte heller vem som berättade den. Det var nämligen en kille som nytaget sitt körkort, han var ute och festade några mil utanför stan, och nu ville han naturligtvis in till stan, och fortsätta sitt festande.
Hans kompisar varnade honom och sa, -Ta då INTE bilen, ta bussen! Och det var precis vad han gjorde, han tog dom på orden och tog/stal en buss och körde in till stan och givetvis blev han ertappad, körandes en stulen buss, och onykter, inte ett så bra beslut eller bra start på sitt liv med körkort.
Önskar er alla en fin söndag!

Sitter och väntar…och väntar

Av , , 8 kommentarer 8

 

Jag sitter och väntar på att bli uppringd från vårdcentralen, eller rättare sagt Dragonens hälsocentral. Ehhh, eller Dragonens hälsocentrum, jag vet inte vad dom ska kallas, om man söker på nätet hittar man inget på hälsocentrum, men på byggnaden är det just det som står. Inte underligt att man kan bli smått förvirrad.
Nå, jag har fortfarande kvar den där grejen på hornhinnan och nu är jag less. Nu får dom tala om vad det är och om det finns nåt att göra åt det.
Vi var ju till Bygdeå i söndags, dom hade en loppis där på lucky eight klubben. Jag fick sitta och blunda hela resan dit, så fort jag öppnade ögonen så rann det tårar och gjorde ont. Jag kunde inte ens se med det ”friska” ögat. Jag kan heller inte läsa texten på tv med vänsterögat, inte ens med glasögonen på, då är det illa.
Jag får som en snedvriden syn. Vi körde upp bussen igår kväll, på bromsservice. Och jag körde naturligtvis bil och Åke bussen. I det mörkret och regnet så såg jag knappt var jag hade dikeskanten, det gick som bättre att sitta och blunda…med ett öga 🙂
Åke har ju besiktat bussen och den gick, trots allt beröm vi fått för den, inte igenom. Dåliga bromsar, och för att få det riktigt gjort så lämnar vi i den. Man kan ju bara gissa vilken tid det tar att ens få lös ett däck, och inte ha alla saker man behöver. Sen är det snart dags att köra bort den för vinterförvaring. Vi ska också få ställa dit Buicken, och det var ju bra.
Nicco har tagit hål i örat…igen. Nu kom hon ner och visade hur det såg ut och sa att hon tabbat sig lite, det blev ett för stort mellanrum, mellan hålen. Jag skrattade och sa, lilla du, näsan och öronen är det enda som fortsätter att växa hela livet, så när du är uppe i 50 års åldern, då kan du ta ett hål emellan dom där två 🙂 Ja, svarade hon, du har ju 8 hål och jag kan bara ha 5, alltså får jag vänta tills jag är lika gammal som du, då kan jag ha 10 hål.
Japp, så är det…eller åtminstone kunde man önska att det var så. Jag fattar inte varför hon ska ha så bråttom att ta hål, det finns också en viss risk att man ångrar sig.
Nåja, nu önskar jag er alla en fin dag!
 

Divigt!

Av , , 2 kommentarer 6

Tur att det finns solglasögon, fast jag ska villigt erkänna att man känner sig lite divig, då man sitter med såna på sig, inomhus… och inte bara på dagtid utan även klockan nio på kvällen. Men det är skönt för ögat då man dessutom, är väldigt ljuskänslig, och inte blev man mindre känslig för ljus med sk-ten man har i ögat. Nå, det är då på bättringsvägen.
Jag såg på secret millionaire, i tisdags. Där hade vi en kille i tjugotre års åldern som åkt på en ögonsjukdom som gjort honom blind, han var otrolig som människa, efter att ha försökt ta livet av sig, kom han på andra tankar, han läste på universitet, har svart bälte i karate osv. han motiverade även andra som också var blind. Han sa till denne hemliga miljonär, att om du erbjuder mig min syn tillbaka, så tackar jag nej.
Det kanske man inte förstår då man hör det, men att vara blind för honom, har säkert öppnat hans ögon för livet, på ett annat sätt. Jag hade tänkt börja med att beskriva honom som duktig, men kom på att det är precis en sån mening, som ingen handikappad vill höra.
Man anpassar sig efter sin livssituation, och gör det bästa man kan av den. Man är inte duktig, man är en överlevare, man kan göra mer än man tror, men det är inte alla förunnat att klara av svåra saker, men lyckligtvis så finns det ändå många som orkar, vågar och kan, kämpa vidare. Vi är alla duktiga på andra saker, på vårt eget sätt. Så därför ska jag inte sitta här och klaga över mitt onda öga, det kommer att bli bra.
Ikväll, efter middagen, så tar vi bussen och kör upp till stugan i Malå, det är begravning efter min moster, imorgon, så då är vi på plats. Sedan åker vi hem, direkt efteråt. Det känns inte som om det är så mycket att göra däruppe, nu. Dessutom, om ni inte har koll på det, så är det den årliga skogcruisingen som Nailheads anordnar, på lördag:
Den ska vi inte missa.
Önskar er alla en fin dag!

Igår, idag och…

Av , , 2 kommentarer 6

 

Nu kunde jag inte sjå mig längre, utan plockade upp åkerbären som jag hittat i frysen och det bidde lite sylt av den:
Inte så pjåkigt, faktiskt, vi käkade naturligtvis tunnpannkaka med sylten till, som middag.
Efter syltkokningen åkte jag på Expo och kollade in vad dom hade för roliga saker, införskaffade ett litet bord som jag har tänkt att vi ska få fast bredvid Åke, när han sitter i bussen, idag får han ha kaffekoppen på golvet. Och sedan gjordes en kuddinvestering, jag som har två kuddar under huvudet då jag ska sova. Den understa, är en gammal dunkudde som det ibland kommer ut fjädrar ifrån, den är så hårt packad att det är som att ligga på cement. Min övre kudde har jag haft i sisådär…27 år eller nåt.
Åke plockade upp den då vi skulle in med sängkläderna från bussen, han höll den mellan tummen och pekfingret och undrade om detta var min kudde, han lät lite lätt fundersam. Kudden är så mager, tunn och eländig, att det till och med är svårt att trä på kuddfodralen på den. Nå, nu köpte jag i alla fall den tunnaste kudden dom hade och lik förbenat, så pöste den upp rätt i ansiktet varje gång man skulle sno på sig eller lyfte huvudet litegrann…usch, men det får jag väl vänja mig med. Min skruttkudde har nog gjort sitt.
Sedan gick jag och plockade upp alla renätna kottar från vår gräsmatta igår, vi skulle köra en sväng till återvinningen och tömma släpvagnen. Jag har aldrig tittat närmare på dessa kottar men nu vet jag vad det är fåglarna är ute efter, kolla in nötterna som ligger inuti:
Det var gårdagen det, denna morgon började inte så bra, mamma ringde och talade om att moster Linnea, har dött. Ja, vad säger man, hon var inte frisk men detta kom ändå helt oväntat och just nu känns det som om somrarna framöver, inte kommer att bli sig lik, utan henne.
Hon var ju en del av Malå/stugan och allt däruppe. Och samtidigt, visst vet jag att med tiden så vänjer man sig med nuet, och hur det kommer att se ut, men det kan ta tid, och det får det väl lov att göra också. Hon kommer i alla fall alltid att finnas i vårt minne, med allt roligt och underfundigt, hon bidragit med.
Önskar er alla en fin onsdag!

Åheden i text och bild

Av , , 2 kommentarer 5

 

Åheden var det då, hm. Vi hämtade upp Jan A och Inge-Gerd strax efter halv tre på lördagen. Olivia, Niccos kompis hade då kommit till oss för vidare färd ut till havet. Janne har stugan längst ut efter en smal liten väg så det var tur att vi inte fick möte av plogbilen, det hade kunnat bli spännande.
Spännande var det också då han skulle parkera nere vid stugan, för det var inte bara rätt fram, utan han skulle också svänga 180 grader med stor bussen, men se, Åke fixar det mesta, och det tog inte lång stund så var vi installerad och klar, för en fika ute i det fria.
Nicco och Olivia började genast söka efter ett ställe där dom skulle sätta upp sitt nya lilla hem, tältet. Och givetvis skulle det vara så långt från oss som möjligt, ute vid stranden.
Efter kaffe, med tillhörande whiskey, alternativ likör så pratades det, en granne kom förbi och sa att hon träffat på två tjejer på stranden och hon hade frågat dom om dom var sugna på tårta, dom hade nämligen haft kalas så nu kom hon med tårta som räckte till oss allihop, fast vi sparade den till söndagen.
Sen var det plötsligt dags för middagen, det var en jättegod gryta med potatisgratäng till och sallad. Efter middagen förpassade vi oss utomhus igen, och där blev vi sittandes till mitt i natten. Det var mycket trevligt, här ser vi Jan, på en lätt censurerad bild:
Dagen efter gick lite mer i slow motion, solglasögon var tydligen ett måste 🙂
Janne plockade fram en båtmotor som han ville testa för att se att den funkar som den ska, sen ska han sälja den, hade han tänkt:
Frukost fick vi och lunch, snacka om att bli bortskämda, det är inte alltid man hälsar på folk och får helpension, inte tokigt alls. Janne plockade fram sin Brasilianska hängmatta och testade stunsen i den.
Sen var den helgen förbi och vi packade ihop våra pinaler, tackade för oss och begav oss hemåt. Kvar har jag nu en bukett från Kerstins alla blommor, ståendes på bordet.
och ja, jag och Kerstin fick ju en present var av Jan A och Inge-Gerd också, tre stycken solcells lampor. Jag diggar verkligen såna lampor, dom lyser upp rätt så bra nu på kvällarna, tack för dom!
Önskar er alla en fin dag!

Stora företags, olater, E90

Av , , 6 kommentarer 6

 

Ja nu har vi börjat se på Slas resa genom Sverige, och han är onekligen rätt så kul, med sina kommentarer. På svtplay.se hittar ni filmen eller följ länken som jag fick av Birgitta, http://blogg.vk.se/destinationumea, i mitt förra blogginlägg.
Mats ”Tigern” Boström, kom förbi på en kaffe igår kväll och som egen företagare berättade om större företags olater då det gäller fakturor, och man kan ju smälla av. Dom använder sig av något som så vackert kallas för E90, och E90 betyder att du som utför ett arbete åt det företaget får ligga ute med dina pengar, 1 betalningsfri månad samt…90 dagar. Alltså 4 månader totalt, och nu pratar vi om stora företag som förmodligen har pengar så det räcker och blir över.
Han har råkat på ett sånt företag, jag tänker inte nämna vilket, men han har sagt ifrån sig arbetet därifrån och se, vips så gick dom med på en månads frist istället, för jobbet kunde dom inte vara utan.
Idag blir det fest…gissar vi på 🙂 Vi, dvs jag, Åke, Nicco, Olivia (en kompis till Nicco, Jan A och Inge-Gerd, är bjudna ner till Jan B och Kerstins stuga i Åheden, och nu snackar vi övernattning. Vi tar bussen, Nicco och Olivia ska prova på att tälta och Jan A och Inge-Gerd ska få låna Jan B:s husvagn, själv sover dom i deras stuga, och vi sover ju förstås i bussen. Det ska bli trevligt och nu hoppas vi bara att vi har en tumme med vädret.
Avslutar dagens blogg med Birgitta J:n lilla utmaning, dom viktigaste sommarattiraljerna. För mig är detta sommar:
Mina tävlingsskor, tävla gör vi bara på sommaren 🙂
Uppvikta jeans, har jag haft snudd på varenda dag:
Och senaste fyra somrarna, mina egenhändigt gjorda vristlänkar. Det är mina sommarattiraljer det.
Önskar er alla en fin lördag!
 

Stöcksjö triangeln

Av , , 4 kommentarer 2

Vi har nyss varit i Hörnsjö och kollat in stället där vi bestämt oss för att vinterförvara bussen, det blir bra det. Kanske någon som vill hyra in sig bak i bussen???

På väg hem, passerade vi Stöcksjö och helt plötsligt dog bensinmätaren, från snudd på full tank till noll och den varnade för tom tank, sedan upp igen…så där höll den på in till Umeå, snacka om stöcksjö triangeln. Någonting magnetiskt som sätter allt elektroniskt ur spel 🙂

Självgående

Av , , 4 kommentarer 3

Noterade att det nu finns självgående dammsugare att köpa, att det fanns gräsklippare har jag redan blivit varse. Dom har jag nämligen sett med egna ögon.

Han vi köpte bussen av, uppe i Arvidsjaur, har en granne som investerat i en sådan. Vid första anblicken så trodde jag minsann att det var en muterad jätteskalbagge som gled runt där på gräsmattan, och K-G berättade att deras hund, Cilla (sankt Bernhard) inte gillade den där självgående saken, hon blev smått elak på den.
Inte vet jag om jag skulle vilja ha en dammsugare hemma som flängde runt mellan väggarna. Men kanske om dom klistrade fast nåt hårigt på den, och en svans samt små öron, då kunde det ju vara något för alla allergiker och den skulle ju dessutom göra lite nytta 🙂 Men katterna, gissar jag, skulle nog först vara väldigt försiktiga och kanske lätt uppjagade och sedan börja morra och fräsa åt den, så det skulle nog inte funka.
Visserligen har jag redan hunnit sitta ute en stund och avverkat två koppar kaffe, men nu ska jag ut igen, det är så kvavt härinne så man kan få dåndimpen. Önskar er alla en fin lördag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten