Etikett: blogginlägg

Jag kan ha rätt ✅…eller fel ❌

Annika Collén tyckte att jag skulle testa att låta AI göra om ett blogginlägg för att man skulle få se skillnaden på mina skrivna ord och hur den skulle tycka att det skulle se ut. Jag vet inte vad man ska använda sig av för program, men jag googlade och hittade ett verktyg.

Det tråkiga var, precis som vanligt, vill man ha det gratis så får du inte ta del av det som man egentligen velat prova. Nä, då ska du prenumerera på det och betala en summa pengar varje månad, sen ska du komma ihåg att säga upp det då du inte använder det längre.

Så nej, det tänker jag inte göra men jag gjorde en tvärtest i gratis programmet, jag blev inte impad

 

Min text från ett gammalt inlägg:

”På dagis tappade hon sin första tand. Nicco satt i rutschkanan och längst ner satt en liten kille och filosoferade, akta dig, sa Nicco! Nej sa han, åk du, det gör ingenting. Så åkte hon, och när resan tog slut och hon stötte emot honom i ryggen, så flög tanden ut.”

Omskrivningsverktyget:

”På dagis tappade hon sin första tand Nikko Nikko satt på rutschkanan, och en liten man satt framför henne, filosoferande. Var försiktig, sa Nikko!

 Nej, sa han, du går, det spelar ingen roll. Så hon gick, och när resan var över och hon petade honom i ryggen, flög tänderna ut.”

Ja, lite mer dramatiskt blev det ju, hahaa…den lille mannen vart kom han ifrån och hur blev en tand, tänderna? Här lät det som om mannens tänder flög ut då hon ”petade” honom i ryggen

Detta påminner mer om Google Translate. Bra på många sätt och vis. Men har du inte grunderna i det språk du översätter till så kan man känna sig tämligen blåst.

Engelska kan man väl rätt ok, jag översätter ofta, men lusläser svaren för att se om det låter rätt. Ofta får jag byta ordning på orden i meningarna, för att det ska få rätt flyt i engelskan. Jo tack, jag vet också att en del av felen sitter i hur jag skriver. Är inte alla gånger jag använder korrekt grammatik, så…

Skrev ju lite om boken, ”Jag kan ha fel”, igår. Bland annat det där om att släppa saker. Slår igång ljudboken i morse då jag och Winstone trippar iväg på morgonpromenaden. 5 minuter efter vi lämnat huset, så kom det…”det absolut bästa man kan göra är att lära sig att säga, jag kan ha fel, och att släppa saker och gå vidare. Även om du vet, att du har rätt.”

Detta är precis det jag skrev om, och mitt tips till er som inte provat, snälla, testa. Man behöver inte ens säga det, man kan tänka tanken och gå vidare med nåt annat. Att hamna i diskussioner som inte leder till annat än upprördhet, vinner ingen på. Fast kolla det här, haha…

Jag visade bilden till Åke, och här är ju förväntningarna att det ska bli en dundersmäll, men den uteblir. Fast jag tolkar det som om hon fick sista ordet i alla fall, haha. Vem som hade rätt eller fel, får vi aldrig veta. Det som känns rätt för dig kanske är helt fel, för nån annan. Så vem äger rätten att bestämma. Det som var rätt, kanske blir fel, sett från en annan synvinkel, eller i en annan situation.

Ska jobba några timmar idag, blir kul med variation i tillvaron. Imorgon får jag äntligen veta hur mitt kommande schema kommer att se ut. Härligt, då har man något att gå efter. Idag får man mest säga att jag vet inte, vi får se…ingen aning om hur jag kommer att jobba eller inte…semester, kan inte säga…midsommar, hm…

Visst vet ni vilken dag det är idag, jo, Ostkrokens dag. Nej, inte bågar, här hemma säger vi krokar, så de så (fast jag kan ha fel). Ha en fin tisdag, allihop!

4 snabbaste sakerna i världen

Av , , Bli först att kommentera 16

Sist jag skrev att jag hoppades att solen skulle skina på era huvuden så hann jag ju bara lägga ut inlägget, så drog dom grå molnen in och sen såg man ingen sol den dagen.

Tänkte aldrig mer skriva på det viset och det, mina vänner, kan vara anledningen till det fina vädret igår

Jag hade ställt larmet på 5.00 eftersom jag lovat Tina en kopp kaffe innan skjutsen till tåget. Den tiden på morgonen kan det vara lurigt. Det var våt vägbana och faktiskt svårt att se ifall det var halkigt. Jag kände i alla fall inte av nåt men vi är väl snart där.

Fast det fina vädret och tankeställaren om vad som är på gång, gjorde att jag tog Camaron upp till mamma. Måste ju få testköra lite innan det är för sent för i år 😎

Efter kaffe hos henne tog jag sikte på Stor Coop Tomtebo. Där är en fin påfart där du ska upp i 100 på E4an eller om man i folkmun säger Kolbäcksvägen. Tryckte i ordentligt och det är helt klart, stor skillnad. Bilen är på hugget och kändes pigg…och snabb

Fjuppe är nog killen vi får tacka den här gången. Som både varit här rent fysiskt samt kommit med tips på vad och hur man åtgärdar felet, och hjälpte till med tändningen. Och Åke förstås, han har ju också tillbringat tid och jobbat på med bilen. Bild från förr

Vet ni apropå snabb, vilka 4 saker som är snabbast i världen?

 

Idag ska jag till Osteopaten, ska bli kul att höra och känna om hon kan hjälpa mig. Är sjuuukt less på mina dagliga, fruktansvärda onda, muskelkramper eller om det är sendrag. Vet inte riktigt vad skillnaden är, om det är det onda eller om det är stället det sitter på, som avgör. Under hotell vistelsen fick jag kramp i vänster lår, aningens åt insidan. Om inte jag dog lite där så vet jag inte. Tina hotade att ringa efter ambulansen. Jag såg värsta skräckscenariot inför mina ögon. Jisses, hur skulle jag ens kunna sätta eller lägga mig ner…aldrig i livet!!

Nu är det inte av den anledningen Osteopaten är inskriven i min almanacka, men man brukar ju säga att mycket sitter ihop. Vem vet, det kan väl sitta nåt i rygg och nacke som vill jävlas lite överallt på mig. Kan säga med en gång att nej, det är ingen magnesiumbrist för min del. Tydligen är det rätt ovanligt fast det oftast sägs att Magnesium, det är lösningen på alla kramper.

Kan tillägga att jag redan testat att knapra Magnesium, utan resultat. Och provsvaren visade ingen sådan brist heller, förra gången jag tog ett sånt prov.

Bjöd Åke på en tur i Audin. Ville att han skulle få samma upplevelse som jag då jag kör skitbilen. Men det går troll i bilen. Eller kanske i jag 😶 Man börjar ju fundera skarpt, eftersom jag har problem med olika saker men så fort hjälp är på plats så finns inga problem. Bilar som inte startar, går igång fint då nån annan testar. Lite som felsökningar! Om felet inte är där precis då det görs. Så kan man inte hitta felet. Även om dom ligger där, lite latent, i väntan på…

Nicco ringde då vi kom tillbaka, hon var på gymmet och undrade om jag skulle komma. In och snörde på mig träningskläder, pratade i mobil med kundansvarig, hittade ingen parkering så jag fick snurra runt, men tog mig dit till slut. Körde enbart armar, tordes inte ta benen då jag fortfarande har ont där krampen satt.

Sitter i soffan, klockan visar på 20.20 och jag känner mig helt färdig. Så, jag gör mig klar för sängen, släcker lampan och sover…1 timme, vaknar med hjärtklappning och känner mig helt knäpp. Lågt blodsocker, såklart. Upp och fixade det, tillbaka till sängen och jag tror jag varit mer eller mindre borta, hela natten. Skönt fast oskönt. Det bästa är väl att jag normalt somnar vid 01 på natten, så nu fick jag väl 3-4 timmar mer sömn än normalt. Oskönt med blodsockret och att jag trots natten, vaknade och det kändes som om jag nyss somnat.

Well well, jag är på benen, hunden är rastad, frukost intagen och kaffe, inte att förglömma. Redo för ny dag och gläder mig åt att det snart är helg…igen, haha. Jo, den kommer lite fortare för min del, jag har bara en 2 dagars arbetsvecka, underbart!

Ha en fin onsdag, allesammans!

Sävarrundan 1969

Av , , Bli först att kommentera 11

Verkligen knepigt 🤓 Det sista jag gjorde igår kväll var att läsa en kommentar Ulla skrev på fejjan, där jag länkade till gårdagens inlägg. Det handlade ju om minnen, halsband, mina första örhängen och The Ducks.

Jag har för en tid sedan förlagt ett av mina halsband, som jag letat efter, lite random så där. Står i hallen, drar ut översta lådan i den lilla byrån, ser 2 kassettband som jag absolut bara behöver se sidan på, för att höra musiken i huvudet, haha. Eddie Meduza bandet spelades frekvent ett tag där i början på 90 😁

Så lyfter jag upp dom och där, inne i hörnet på lådan ligger ett av det omskrivna örhänges paret som jag bloggade om. Snopet 😄 Fast nåt har hänt, antingen med mitt minne eller med färgen på strassrondellen.

Själv är jag, hundra säker på att den var blå, men vem vet. Det kan väl dock vara så att det var en färg runt kanten på strassrondellen, som var blå och gjorde att strassen såg blå ut. Och som efter 46 år, nötts bort…i dont know. Nu får jag fundera på vart det andra örhänget försvunnit 🤭

I lådan låg även detta.

Svärfar Nicke, är garanterat den som lagt tävlingshäftet i sparhögen. Han var med i den klubben ett tag, innan han gick över till Umeå Veteranbilssällskap. Lite roligt att bläddra i den och kolla in upplägget. Det var Sävarrundan som skulle köras med start och målgång på Gammlia.

Laddade ner en app till min mobil i förrgår. Den hittade jag i play butiken och det är Svenska Röda Korset som har den. Kanske inte rolig att behöva titta runt i, men…garanterat nyttigt att ha med i fickan, just in case. Klickar man på appen så kan du redan där, bara trycka så ringer den upp 112.


Sen kan du klicka vidare för att hitta hjälp att hjälpa, om du av nån anledning, stöter på nån som varit med om en olycka eller på annat sätt, kämpar för sitt liv. I väntan på ambulans finns det saker man kan göra.


Här har du ju även chansen att läsa på innan, så man har lite förkunskaper. Som sagt, man vet aldrig vad man kan få vara med om.


Idag är det lunchdejt med bloggar Helena på Crosta, minsann. Sen blir det kaffedejt med mamma. Passar väl bra en regnig dag som denna. Våffeldagen är det också, så man får väl kånka upp våffeljärnet så det står på plats då jag är tillbaka. Eller så äter vi det till lunch imorgon…våfflor känns inte riktigt som en middag, faktiskt.


Hoppas ni alla får en fin fredag!

Mitt mellannamn är Typiskt

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag hittade ett gammalt inlägg från januari 2013, i sökandet efter en bild av Capricen, och detta inlägg, beskriver mina dagar så bra att jag inte kan låta bli att sätta ut den igen, även fast jag ser ut att ha berättat delar av den, ännu tidigare. Alltså, googlar man ordet typiskt, så borde det sitta en bild på mig där, eller som man ibland säger, mitt mellan namn kunde har varit detsamma. Maria Typiskt Hällsten

Framsida2Bild lånad HÄR

”Kommer ni ihåg våran gamla Chevrolet Caprice, den som alltid hade något fuffens för sig, bland annat så ville ju dörrarna, under vintertid, inte gå igen, utan hade det varit plusgrader och sedan blev det minus så studsade dörren bara upp igen.

Jag vet att jag berättat om den där julaftonen när vi packat bilen, Nicco hade placerat sig i baksätet och vi skulle bege oss 21 mil norrut, upp till Malå, där vi skulle fira jul, för oss själva.

Allt gick ju som på räls tills vi skulle stänga Niccos dörr, den ville icket, Åke tog dörren och stod och slog den fram och tillbaka mot dörrkarmen, men inte hände något för det. Då tog han olja och annan smet och hällde ner i låsanordningen och överallt han kom åt.

Sen tipsade Maria (Maria Typiskt Hällsten) om att han kanske skulle testa att elda lite med tändaren, på den där grunkan som inte ville funka, och det gjorde han, med den följden att bildörren började brinna, invändigt och plötsligt var det rena cirkusen därinne på gården.

Nicco som hade spänt fast sig fick ju panik och ville ut, om nu någon granne stått och sett på hela scenariot så måste dom ha undrat vad tusan vi höll på med… döda bilen, eller vad? Först smäller man i dörren som om man ville ha ihjäl någon och sen ledsnar man och tuttar eld på den istället.

Nu var det ju inte mer dramatiskt än så, det som brann slutade ju att brinna och se… sen funkade dörren som vanligt igen och vi kunde ge oss av för ett helt normalt julfirande. När vi pratade om det igår, vid middagen, så tyckte Nicco synd om sig själv och sin tuffa uppväxt och hon undrade också hur sjutton pappas lastbil egentligen kan rulla, den borde ju vara lika misshandlad som bilen hade blivit, mja, sa jag, nu var det ju inte pappas idé, att tutta eld på dörren, det var ju egentligen min… moahaha!!!

Varför vi ens kom in på den berättelsen var att samma fenomen inträffade igår, då jag och Nicco hade bråttom till en läkartid vi hade att passa. Förardörren på Jeepen, ville först inte gå upp, jag bankade på knappen och plopp så lossnade isen och den gick att trycka in, men sen… ja då ville den inte stängas.

Ringde in till Åke som kom ut och provade både det ena och det andra, men det ville sig inte, till slut höll han bara in dörren och jag låste, så då satt då dörren fast i alla fall så vi kunde åka. Samma sak då vi kom fram och jag skulle låsa, dörren studsade så jag höll emot och låste.

Fick be om ursäkt att vi var sena, men sa jag, bildörren gick inte att stänga så det tog sin lilla tid. Nu till en något bisarr upplevelse därinne. Nicco skulle undersökas och när vi sedan pratade så skulle läkaren skriva ut medicin, han vände sig till mig och frågade om vi var fattiga? Ehhh, nä sa jag, det är vi inte. Är det säkert, sa han, hur ser det ut i plånboken? Det är lugnt sa jag, vi har pengar.

Han sa att medicinen han ville skriva ut, var dyrare än andra mediciner, den kommer att kosta ungefär 150:-, kommer inte det att kännas av, frågade han återigen. Nä, sa jag för tredje gången, det är INGA problem.

När vi sedan åkte hem skrattade vi då vi satt i bilen och Nicco undrade hur han ens kunde ställa en sån fråga, man borde väl kanske rimligtvis ha ställt frågan på ett annorlunda sätt, kanske frågat om man hade något emot en lite dyrare medicin, eller nåt sånt.

Nu berättade dock Nicco, att eftersom hon hade haft så bråttom då vi skulle iväg så hade hon inte haft tid att sätta på sig sockar så hon gick alltså barfota med sina Converse skor, och när han skulle kolla hennes längd fick hon ju ta av sig skorna så han hade ju sett hennes bara fötter. Jaha du, inte så konstigt då att han trodde att vi var fattiga, sa jag.

Först får han höra att vi har en skitbil där dörrarna inte gå att stänga och sedan ser han att du går barfota i ett par tunna tygskor mitt i vintern. Så vad skulle den stackaren tro… jaja, nu vet vi ju det i alla fall 🙂

16708538_10154980840331585_5559933414539730045_nTur också att man är vig, jag fick hoppa in och ut genom passagerare dörren, två gånger, men sen så funkade dörren, får se hur illa det är idag, då vi ska på begravningen, ser ju inte så seriöst ut att måsta ta sig in på den sidan av bilen.”

Önskar er alla en fin dag!
 

100 år gammal…

Av , , 4 kommentarer 14

Jag tycker det är fantastiskt med blommor (ibland), den 29/12, la jag ut en bild på den orkidée jag fick av Jan B och Kerstin, då hade den skjutit iväg en blomstängel och det förunderliga är, att den fortfarande står sig. Jag fattar ingenting? Hur länge kan den stå, utan att skrumpna ihop?

30127713_10156195899426585_1785169067426971648_nDå vi bodde i lägenheten hade vi en orkidée, som jag antingen köpt eller fått av någon, den blommade konstant i flera års tid, helt otroligt, vilken livsvilja, tyvärr tyckte den inte om flytten till huset, utan då gav den upp. Jag hade hört, att just den modellen, skulle man aldrig plocka bort blomstängeln på, då den blommat ut, utan den sköt iväg nya blommor från den stängeln, och det stämde.

Vet inte hur det går med Theresé orkidéer, men i somras levde dom gott, i enbart vatten. Jodå, hon hade läst att dom kan klara sig bättre utan jord, det svåra är kanske att balansera upp den i en vattenskål.

Nu ska jag kolla intresset här i bloggen, av kaffekvarnar från Kuorbevare. Jag har ju en själv, så här ser den ut:

028(2)Och här lite info som Theresé skrev då jag la ut den för 5 år sedan och jag citerar: ”1905 tillverkade Gustaf Oscar ”Slekafot” Bergström, morfars och faktiskt mormors släkting, den första Kuorbevarekvarnen till sin fru Gustafva. Just denna tillverkades nog av Oscars barnbarn, Per Martin Bergström, son till Viktor Manfred Bergström.
För att få lite perspektiv på hur det hänger ihop, så var Oscar bror till gammelfarfar Johans morfar Per Johan Bergström född 1846.

Oscar och Johans farfar och farmor, Per Andersson Bergström och Eva Andersdotter, fick åtminstone 12 barn, varav tre kan härledas nedåt till oss. Två av dessa blev mammor på mormors sida. (Per och Eva var nämligen morföräldrar till den första Hällsten som råkade vara gift med sin kusin där så klart Per och Eva också var morföräldrar.)

Jag ska rita upp det någon gång så du ser lite lättare… Denna kvarns tillverkare dog dock mellan jul och nyår 1998.” Slutcitat

Och det är apropå det inlägget som jag nu tar upp det igen. Jag fick nämligen en kommentar igår, på inlägget, en kille som har just en sådan kvarn, fast 30 år äldre, alltså 100 år gammal. Och den hade han nu tänkt avyttra. Här är en bild på den:

kvarnOm ni är intresserade så kan ni mejla mig på [email protected] så skickar jag det vidare till säljaren.

Jag var en sväng till mamma igår och passerade cyklarna som jag fotade för 15 dagar sedan, tycker att det går långsamt med snösmältningen, den undre bilden togs igår:

29792853_10156195163116585_1942114435212509184_nIkväll ska vi ha lite party i huset, så dagen kommer nog att gå åt till att städa, fundera ut vad jag kan bjuda på för tilltugg, göra i ordning nån liten shoppinglista, ja, sånt där som hör till. Så det är väl lika bra att man börjar någonstans, tänker jag. Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Tips på viner…

Av , , Bli först att kommentera 14

Igår, började vi klura på vad vi ska ha för efterrätt, här i huset, på nyårsafton. Och med det ämnet så gled vi in på julsmaker, vad vi hade ätit ifjol, vad bjöd vi på då vi hade glögg provning och när var det.

Eftersom alla mina blogginlägg sparas i arkiv, på den här sidan, så gick jag in i det och letade fram vad vi hade haft, och när.

I letandet, ramlade jag över det här som jag lagt ut för ett år sedan och jag kan lätt påstå att detta fortfarande, är högst aktuellt, i alla fall då det gäller jag och min (icke) passion för vin 😀

Till helgen

Jag kan ge lite tips på viner, kunnig som jag är, inom området.

Först och främst skiljer man mellan röda och vita viner.

Lättast skiljer man dessa båda vintyper från varandra om man skvalpar ut en skvätt på en vit bordsduk. Det vin som lämnar en lila fläck efter sig, är ett rödvin.

Riktiga kännare kan på bara smaken avgöra, om vinet är vitt eller rött. De vita vinerna smakar i regel ättika, medan de röda smakar stämpelfärg.

Man kan alltså genom att suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan jämföra smaken med ett vin, konstatera om detta är rött, eller inte.

Till fiskrätter, såsom fiskbullar och matjessill föredrar de flesta vitt vin, medan man till kötträtter såsom falukorv och sylta, bör ta ett rött vin.

Portvin är ett vin som man serverar i porten. Har man inte någon port, kan man bjuda i trappuppgång eller hiss.

Serveras det av torra viner, bör det inte finns tvärdrag eller att någon av gästerna råkar nysa. I sådana fall dammar vinet omkring, i bostaden. När ett torrt vin serveras, är det lämpligt att ha en dammsugare, i beredskap.

Om man själv ska bära hem sina flaskor från systembolaget, gör man klokt i att köpa ett lättvin så man inte får för mycket att kånka på.

Till vilt bör man välja något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött, serverar brännvin.

Renstek sköljer man ner med renat!

SKÅL!!!

Och se, vin kännare som jag är, det finns faktiskt lite av den varan i det här huset, men jag vet inte om det är drickbart…tror inte att det är lager viner, hm…och en gammal oöppnad vinglögg av det starkare slaget, säkert 4 år:

26114315_10155919036491585_1878615885654890049_oTill kvälls fika igår, la jag fram lite bröd och kokade oss en kopp te. Jag bredde mig en macka från den här påsen:

26116251_10155919025501585_92081114565350644_oOch då Åke var redo, greppade han samma påse, och frågade om det var nån specialmacka. Vadå special, frågade jag…du kan ju läsa. Han kollade in påsen och tog sedan ut ett bröd och gjorde  i ordning den. Jag frågade om han läst vad som stod på påsen. Mjaaa, sa han, nåt grönt…

Hahaa…skrattade jag, du har alltså inte läst på påsen, konstaterade jag utan en blink, och sedan läste jag högt för honom, sockerfri bönkaka, med vita kidneybönor och palsternacka! Han höjde ögonbrynen, lite lätt överraskad, och jag sa, att jag vet att du inte läst, för hade du gjort det, så hade du ALDRIG tagit det där brödet. Jojo, efter 33 år tillsammans, så vet man en hel del 😀

Nu åt han upp mackan, och sa, precis som jag, att den smakade inte alls nåt konstigt, däremot tog han inte en till 😀

Önskar er alla en fin torsdag!

26055715_10155919031041585_7613530611034151673_n

Kanske jag vet vad jag pratar om…

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag blev kontaktad via en blogg kommentar igår, från en som skriver hälso reportage i Allers veckotidning. Hon hade googlat och hittat nåt inlägg som jag skrivit tidgigare i år. Hon undrade om jag var villig att berätta om min B12 brist. Japp, ok, det går fint, sa jag idag, då vi pratades vid på telefon. Om min berättelse kan hjälpa nån annan eller vara av intresse, så, varför inte.

Lite roligt med google, jag har ju blivit kontaktad tidigare, om både det ena och andra. Då människor googlat på sånt dom ville ha svar på, och hittade nåt inlägg på min blogg, haha, fast då ska alla också ta i beaktning, att jag är ingen allvetare, mycket av det jag skriver, har jag också hittat på nätet.

72139006dd0b5a628d87bdc1a0010f1bMen givetvis, mycket är även självupplevt, och det är väl dom bästa historierna, tänker jag. Då vet man ju vad man talar om 😀

bc031b4b6b783dac0537389caabbcf3cDen enda som nu kan vara ett aber, då hon ska göra intervjun, är om jag kommer att komma ihåg hur det faktiskt var. Jag sa att en av biverkningar av denna brist, är just minnet. Hon skrattade lätt och sa, att det visste hon, så…jaja, vi får se hur det går.

Kallt ute idag, och ännu kallare för mig, som hade stoppat in vinterjackan i tvättmaskinen igår kväll, och sedan in i torktumlaren, men den kändes inte alls torr, så den var inget alternativ att ta på, när vi nu gick ut, hunden och jag. Jag hade min höstjacka på mig, brrr…men den var bättre än ingen alls.

24067862_10155839795831585_4520419669216755173_nAnnars på Västerslätts fronten intet nytt. Jag ska iväg och handla lite på Kvantum, och betala räkningar, fixa middag till Åke och fara på jobbet, innan jag gör helg igen. Ska bara vänta på att jackan blir varm och klar! Hoppas på en bra dag, för er alla!

Att blidka en hel värld!

Av , , Bli först att kommentera 13

Sista semesterdagen för den här gången…men det är då inget att oroa sig över. Jag har ju lyx schemat ändå, och den kommande veckan jobbar jag ”bara” måndag och tisdag, jodå 😀

Sen hjälps det inte, rutinerna är väl det man kan sakna i slutet av en längre ledighet. Kanske inte alla är så, men jag tillhör nog den kategoring, till viss del…

Jag skrev igår att det inte var en parkering borta vid hundtoan, fast det ska jag dementera, det stod visst bilar där, på ena sidan, lustigt att dom inte lagt ut det då man googlar på parkering Nolia.

20690025_10155528095316585_4761935108192348895_oOch sen…skämtet…JAS som skulle flyga här över, inte kom dom inte. Läste via en tipsgrupp på FB, att dom ställt in, men alltså…

Vi gjorde då en liten utflykt till Rödå Antik och köpte en födelsedags present till Theresé, nämligen denna lilla sak:

20637824_10155528449626585_6907036032282063340_nJa, hon har själv varit där och sett den och sagt att hon ville ha, just den där…för att kunna sy i läder och skinn. Och ja, vi tyckte det var bäst att tala om det för henne så hon inte köper en egen, därnere i Uppsala innan vi hinner leverera den, så jag avslöjar inget som hon inte redan vet.

Nicco och Adam fortsätter mer små utflykter, igår besökte dom gruvan i Kiruna, hon skickade lite bilder som jag nu stjäl…Adam ser lätt oroad ut 😀

20631596_1478334098922107_578786383_n 20643952_1478338155588368_853409918_n 20667906_1478334238922093_1843899266_n 20667970_1478337615588422_1109550214_nOch idag skulle dom till Abisko…ja vädermässigt så går dom då inte miste om nåt, överhuvudtaget. Jag kommenterade nyss Helenas blogginlägg och skrev att det ändå är lustigt, att så många klagar över vädret, fast just vädret, är det ingen som rår över.

Men det är som om vi tror, att det ska bli bättre, om vi överklagar dagens regn, för då kommer det att upphöra…jomenvisst, serru. Och om det inte gör det så är det väl nån annans fel, det finns säkert dom som tycker att regn är bra…hur ska man kunna blidka en hel värld?

Önskar er alla en fin söndag och avrundar med en bild jag tog vid kosand, i början på vår lilla stugudde i Malå.
20604545_10155529518276585_3603017661934852474_n

Krispigt värre!

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag hade sparat den här bilden på datorn och egentligen skulle den ha passat bättre i gårdagens inlägg eller för all del, då jag skrev om dom där grejerna som ska kollas upp, på mitt ben, men då, glömde jag bort den, men nu så 😀

7b192bda0db1587a0484fafac158e322Krispig verkar ju vara ett ord som är på tapeten, rätt så ofta, allt från krispig cider till krispig luft och inte att förglömma…Chips! Och nu, vi som håller på ha några år på vår krispiga nacke.

Jag och Helena började gårdagens dejt med en fika på Finas, och nu kunde jag ju inte låta denna prinsessemla gå mig förbi:

16700326_10154960858666585_1933398955129089612_oGod…ja, söt…oja, lite too much, jag gillade nog semmel wrapen, mer, den som jag och Tina testade på Mekka för precis 2 år sedan, idag (jag fick en 2 års påminnelse på FB, på just den här bilden).

10407329_10153086140346585_1135444414007240736_nEfter fikat så gick vi några varv (ja, vi villade bort oss en kort sekund och kunde inte hitta butiken vi sökte efter, men det var inte så konstigt, dom hade lagt ner). Strosade på och tittade på saker, jag hittade en present som snart ska komma till användning, och avslutade med lite handling inne på mataffären. Avion är bra på många sätt, tycker jag 😀

Igår presenterade vk.se lite nya glassar, gissa om jag ska testa den här:

minioner-700x700-544x544Jag diggar ju minioner 😀 Fanns lite nyheter på Magnum fronten också, och jag känner mig inte alls oäven att prova.

Önskar er en mycket trevlig lördag, det planerar jag att ha!

Tack tack, det var snällt!

Av , , Bli först att kommentera 12

Det blev prat om min blogg då vi var ute och åt i lördags, Ingvar frågade hur många inlägg jag gjort under åren. Jag visste inte på rak arm, men jag började i slutet av mars, 2009, och med ett inlägg om dagen, borde man landa på, runt 2800 inlägg.


Jag kollade nu, jag har skrivit 4506 stycken, jojo, det blir den hel del, det 😀
Det är som kul att ta ett år, och en månad, lite random så där, i arkivet, många saker man skrivit känns om igår.

2016-03-22 09.14.24Apropå igår! Under alla 3 år som Winstone varit hos oss, har han aldrig, under dessa år, varit så smutsig under buken, som igår, efter morgonpromenaden, fy tusan. All sand och grus frös fast, det gick inte torka bort med handduken, med den följden att det tinade då han kom in och droppade under honom, vart han än gick.

Jag la upp en handduk på djur filten och uppmanade honom att lägga sig där, och det gjorde han, under en minut, vi var tvungna att lämna allt därhän och dra, för att hinna till alla tider vi hade att passa.

Kul att komma hem för att upptäcka att Enya lagt beslag på den dyngiga handduken, tack tack för det, Televerket!

2016-03-21 14.02.52 2016-03-21 14.02.57Nicco tog ut Winstone en andra sväng, Theresé hade telefonmöte och jag och Sally drog iväg till Strömpilen. Vi skulle göra dom där godisklubborna jag köpt formar till, och hade kommit fram till att snabbast och enklast var att smälta choklad, men för att göra dom lite roligare, fick Sally välja sitt favvo godis, som blev lakrits, så vi köpte det, hackade ner lakritsen och voila, choklad/lakrits klubbor som föll henne i smaken.

Fram med snabeldraken och sedan var det bara att påbörja middagen. Mamma och Bosse, samt Emma och Johan kom hit och åt med oss. Sally äter inte kycklingsallad så det fanns en västerbottenspaj att välja på, också.

NU har jag hunnit träna, käka frukost och gissa vem som vill ut…Winstone. Tur att det varit kallt i natt, så vi borde klara oss från grus/sand smutsen. Ha en fin dag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten