Etikett: gymnastik

Så många frågor❓ Så lite svar…🤔

Av , , Bli först att kommentera 15

Kommer ni ihåg skon jag skrev om, mina skor som jag nu saknar 1 av. Jag har fortfarande inte fått veta vem jag bytt med. Ingen av mina kollegor i alla fall. Eller min brukare, h*n har bägge sina skor, intakta, hemma hos sig. Jag var ju så tvärsäker att det var där, jag gjort ett byte.

Och det gör fallet, mer svårlöst. Jag vet nämligen inte vart jag har varit annars, där jag tagit av mig mina skor🤔

Vi har heller inte haft besök och jag kan tyvärr inte, säga när, det faktiska bytet, skedde. Det är ju nämligen 2 likadana modeller.

Vad som skiljer sig åt, är att min sko, har mera foder, samt 1 dragkedja på sidan, och ett litet annorlunda mönster under sulan. Medan den felande skon, har 2 dragkedjor.
Detta är väldigt mystiskt…har jag gått i sömn Har vi haft en intruder här, som ville ha en sko Jag blir galen…jag vill ha tillbaka MIN sko, ju 🥴

När jag pratade med mamma igår så kom vi i alla fall fram till att det är tur att det är min storlek, alltså samma på bägge två. Själv hade hon varit på nån typ av gymnastik för 2-3 år sedan och då hon skulle hem blev hon förvånad över att skorna var så stor.

Hon gick där och funderade på hur hennes fötter hade kunnat krympa under den lilla stunden. Men väcks ur hennes tankar då en kvinna ropar och frågar om det är nån som möjligtvis fått med sig hennes skor. Jodå, skillnaden där var att hon inte fick på sig sina, och det är ju snäppet värre.

Nåja, där skiljde det nog inte mer än en storlek. Värre var det med historien jag fick höra igår, av en annan släkting. Hon har precis som jag, 38 i storlek, men hon fick med sig ett par 42:or, haha, Hon undrade om detta nu kan vara ett släktdrag.


Nåt som verkar vara genomgående för oss i vår familj, är att det ständigt och jämt ska hända saker. Bara för att det kan.

I måndags var det Nicco som blev offer för en händelse. Hon och Georgo skulle iväg och handla, så hon startar upp sin bil, medan hon gå runt och skrapar rutor och sopar bilen.
Georgo kommer ut och ska hoppa in då han plötsligt säger att det luktar brand och det ryker från hennes säte. Det är sätesvärmare som börjat brinna. Och detta slutar med att dom skär upp ryggstödet för att vara säkra på att det slutat brinna.

Då hon ringer mig för att berätta om händelsen, så börjar jag skratta, och det är ju förmodligen för att det är så dråpligt. Men sen säger jag att det var ju en jäkla tur att det hände där det hände.

Obra att ligga i 110 efter E4an, med enkelfil och mitträcke, och sätet tar eld. Det går fort att det börjar brinna, dessutom kanske det hade tagit nån minut innan man fattat att det faktiskt brinner 🔥

Nej, nu ska hon plocka bort bägge värmarna. Det satt en felaktig säkring där, så det är förmodligen den, som är boven i dramat.

Tog en bild igår, borta vid Tvärån, förstås. Och vill nu visa vad man kan få till om man redigerar. Den första har jag bara poppat lite, för att få fram mera konturer, en skarpare bild. Fin tycker jag, jag gillar det skarpa 🧡

 


Och den här, hoppla, nu fick man färg och en annan typ av bild, lite mer magisk.


Detta är ju verkligen på gott eller ont. Det är ju jättekul om man får till en superbra bild. Men lite tråkigt om man faktiskt kan redigera bilderna till max. Originalet försvinner ju på ett sätt. Och dom där gamla fotograferna som tagit fenomenala bilder på djur och natur, ter sig inte längre som proffs, fast dom ju är det…på riktigt.

Vart jag vill komma är väl att allt INTE är vad det ser ut som. Vissa saker är mindre dramatiska än det verkar. Fast…inte om man snackar om min försvunna sko, hahaa…

Här kommer nu det bittra slutet för fultomtarna, vem hade kunnat ana, att det skulle sluta på detta sätt? Varför fattade dom inte vad som skulle hända? Är dom borta för alltid eller kommer dom att återuppstå, nästa jul? Så många frågor, och så lite svar.


Hoppas på en fin trettondag, för er alla. Själv ska jag iväg och göra rätt för mig, på jobbet.

Ingen ny företeelse, det har hänt förut, tyvärr.

Av , , Bli först att kommentera 12

Det blev som Birgitta Adolfsson sa, det ordnade sig för Nicco, som hann gå på Apoteket på Arlanda och hämta ut medicin och kan då påbörja behandlingen. Hon och Olivia tog sig iväg till Budapest och njuter förmodligen, i fulla drag.

Någon kommenterade på FB och skrev, att tyvärr, det är så där det ser ut idag, inom vården. Ja, tänkte jag först, det har man ju både hört och upplevt, men det är nog ingen ny, företeelse, kom jag på.

Jag var ung, (ja, jag tycker inte jag är lastgammal nu heller, men…) 16 år och hade jätte problem med min rygg. Fick ta kortison sprutor, då jag fick muskelknutor vid skulderbladen på grund av snedbelastningen som kom av det onda. Jag sökte hjälp, hos en sjukgymnast…

Denne professionella sjukgymnast (kan man ju tycka att den skulle ha varit, i alla fall), föreslog att jag skulle gå ner på Bräntbergsskolan (skolan jag gått ut ifrån, ett år tidigare), och delta på gymnastiktimmarna. Döhh!!!

Säga det till en 16 åring, som dessutom hatade alla lektioner där man får betyg, efter hur bra du kan prestera, men där man inte utgår ifrån, vad du har för förutsättningar innan. Såsom bild, musik, slöjd och gymnastik.

Hon avslutade med att fnysa åt mig och säga: -Du kommer i alla fall aldrig att kunna få några barn!!!

Japp, det var ju ännu ett professionellt uttalande, som inte stämde så väl, ehh, vi har ju 2 barn, och vad jag vet är jag dessutom mamma, till bägge två.

Däremot satte hon förmodligen ribban, jag söker inte hjälp, även om jag säkert borde, ibland. Nej, jag får ju skylla mig själv, det är ju vad jag har fått höra. Numer, efter att ha varit rökfri i snart 10 år, så kan dom i alla fall inte skylla allt på rökningen, längre, inte heller så mycket, på min vikt.

Tänker mest på deras sätt att agera, vad i deras bemötande, gör att du vill höra av dig till dom igen…av vilken anledning ska du ringa dit, om du tror att det du får höra är att du är inte tillräckligt sjuk, du kan allt vänta några dagar till…jamen, då gör du ju det, utan att ringa först, för att få det rådet, eller?

Nog om detta nu, det gick ju bra, den här gången, men jag tänker inte tacka sjukvårdsupplysningen för det, inte heller akutsköterskan på Capio hälsocentral, sådeså!

f7f07433754799abea323abfd9948562Vi hade en trevlig middag igår, jag och mina kollegor, vi käkade middags buffé på Droskan, det var absolut gott och kan rekommenderas varmt. Idag har jag en oplanerad dag, nämeh, fast jag tror inte att jag kommer att sitta inne ändå, nej, Winstone lär ju vilja komma sig ut, så det är bara att göra som han vill.

2016-08-16 14.11.34-1Önskar er alla en trevlig onsdag!

Varenda människa kan väl det?

Av , , 2 kommentarer 9

Vi fyllde arbetsdagen igår med, utan att behöva fundera på vad som skulle göras. Chefen hade en bokad tid på lasarettet så vi tog en promenad dit och efteråt så gick vi bort på centrum där jag bjöd henne på lussefika, dagen till ära.

Det blev flåtkusar och kaffe, dock inte morsans flåtkusar, dom går nog inte att jämföra. Nu pratar jag om anisbröd doppad i socker, och detta bröd har säkert många namn. Flåt, kommer ju från flottet dom är friterade i, och kusar… antagligen för att dom urspungliga hade 4 ben och skulle väl föreställa en häst… min teori 🙂

Inga lucior såg vi dock, det är nog helt ute att vara och lussa, det är flera år sedan någon plingade på dörren och bjöd på någon skönsång.

Apropå sång, så kommer jag nu att osökt komma in på… just sång, och skola, och betygsättning. Vet att när jag gick i skolan så ingick det i provet på musiken, att sjunga. Det gör det än idag, och läraren vill höra att man KAN sjunga, hm… undrar vad dom menar med det egentligen?

Varenda människa i världen, förutom en som är stum, kan väl sjunga, om det däremot låter bra är väl en annan femma. Men alla är ju inte födda med takt och att kunna hålla en stämma, ska dom då få ett sämre betyg, än alla dom som sjunger ”vackert”?

Samma sak gäller ämnet bild, slöjd och gymnastik. En viss tumme med sakerna bör man ha för at klara det snyggt, men jag tycker att så länge viljan att lära, finns, så ska även det räknas med i ett betyg. Det ska säkert vara så också, men tillåt mig tvivla på att det alltid efterföljs.

Nåja, jag är glad att jag numer slipper skolan och får hädanefter, istället för betyg, tillgodoräkna mig livserfarenheter, och det är alla gånger värt, minst lika mycket, om inte mer, för här snackar vi verkliga livet, och inget man läser om i en bok eller på nätet 🙂

Nog nu om detta, nu ska jag koka några ägg så vi kan få oss frukost, innan jag knallar ut i minusgraderna med Winstone. Önskar er alla en fin lördag!

 

Ett streck i protokollet/betyget

Av , , 6 kommentarer 5

 

Jag och Nicco var på grubbeskolan igår kväll, det var indelning av klasserna och en liten rundvisning, till klassrum, matsal och samlingsrum. Grubbeskolan var klart mycket större än jag hade trott och så här långt ser väl allt bra ut.
 
Apropå skola och sånt där så satt vi sedan ute och drack kaffe, jag och min man, jag berättade tvärt om besöket på grubbe och kom sedan ihåg när jag och Nicco, gick igenom den där pärmen med lite av mina skolarbeten. Där satt ju även mina betyg, hm…
 
Jag var rätt så motsträvig, under min skoltid, jag ville göra saker på mitt sätt, och ingen annans. Dessutom räknades det ju snabbt ut att man inte behövde satsa på allting heller, då man enligt den betygssättningen som vi hade då, fick räkna bort två ämnen för att få fram ett snitt. Så två ämnen kunde man som strunta i att ge allt för. Det gjorde jag också, det var gymnastiken, nummer ett, som fick stryka på foten, och sedan gav jag nog inte allt i slöjden.
 
Ja, jag ska väl också påpeka att det var ju inte vilka ämnen som helst, som man fick räkna bort, men gympan var då en av dom. Nå, jag fick ett streck, givetvis och detta ville ju läraren få bort så någon smartskalle kom på idén, att jag skulle få en etta i betyg om jag varje lektion, kom in i gympasalen, slog igång en klocka och sedan gick ut på promenad. När jag kom tillbaka skulle klockan stängas av.
 
Så blev det också, men det där med promenad vart det sämre med. Inti sjutton brydde jag väl mig om sånt där, jag slog igång klockan, gick runt hörnet och satt där och rökte cigaretter i godan ro, när timmen var slut masade jag mig dit igen för att slå av den. Lätt som plätt! Sedan kom smartskaftet på att jag skulle ta tid på hur länge min runda tog, och sedan se om jag kunde förbättra tiden, ja det var ju jättesvårt, det var ju bara att komma dit lite tidigare. Man startade upp 50 meter innan man framme och låtsade komma in genom dörren, flåsandes som om man spurtat runt i 45 minuter och jag vet inte jag, vad dom trodde, visste eller tänkte, men in etta i gympa, fick jag i alla fall.
 
Kan väl inte påstå att jag är stolt över mina betyg, speciellt inte den där ettan, för jag gjorde ju faktiskt ingenting för att få den, men det där med slöjd, gymnastik, teckning, musik och alla ämnen som dock kräver ett visst handlag, tycker jag är fel, att dom ens ska betygsätta. Man kan inte hjälpa om man har tummen mitt i handen. En som inte har öga för att rita och måla, kunde i alla fall inte då, få högsta betyg, inte heller dom som inte klarade av alla prover i gymnastik, och det är inte alla som gör det, hur mycket dom än försöker. Nä, där skulle det bedömas på ett helt annat sätt, på hur mycket man försöker och inte hur mycket man kan. Sedan kunde det skrivas i text och inte i siffror. Idag vet jag inte riktigt hur det kommer att se ut, MVG, VG, G och IG kommer i alla fall att försvinna och som jag förstått det så blir det en betygssättning från 1-6, rätta mig om jag har fel.
 
Jaja, nog om detta, nu önskar jag er alla en fin onsdag!
6 kommentarer
Etiketter: , , , , ,