Etikett: Haga

Trodde det var ett skämt men…

Av , , Bli först att kommentera 10

Trodde det var ett skämt som passerade i FB flödet, titta på…malpudel fjärilen från Venezuela

Den venezuelanska pudelfjärilen är en unik och intressant insektsart som upptäcktes i Venezuela 2009. Känd för sitt fluffiga utseende och slående likhet med en liten, lurvig hund, har denna mal uppmärksammats av både entomologer och hobbyister. av insekter över hela världen. Med sin vita, fluffiga kropp och distinkta antenner är den venezuelanska pudelfjärilen ett fascinerande tillskott till den rika väven av naturens underverk.

Under bilden fanns en kommentar med bild. Här skulle jag vilja påstå att det är precis så här, jag ser på dom flesta fjärilar 🥶 (fast sanningen är nog att just den bilden är fejk).

Jag ska nu försöka vara källkritisk och googlade lite. Det visar sig nämligen som så att fjärilen finns än så länge enbart på bild.

Så forskare har i en detaljerad analys av det tillgängliga materialet, det vill säga bilder, kommit fram till några slutsatser. De bestämde sig för att den venezuelanska pudelmoten tillhör lepidopterafamiljen. I denna studie stoppades bilderna i väntan på minst en levande, ”naturlig” insekt.

En Venezuelansk pudelmoth, vars bild inte ger en komplett och objektiv zoologisk bild och förblev en känsla och ett mysterium..

Personligen är jag glad om jag slipper se en i verkligheten, men den var lite gullig ändå 😁

Igår fick jag en sån där liten, space artad upplevelse, där jag inte alls visste vart jag var. Skjutsade Theresé till tåget, hon ville gå till spåret från Haga sidan. Jag visste inte ens att man kunde komma till spåret den vägen 🤷‍♀️

Å andra sidan, varför skulle jag veta det? Hur ofta har jag åkt tåg överhuvudtaget och från den stationen…jo 1 gång, innan dom ens gjort om alltihop. Nå, det var ju inte alls så svårt att hitta dit. Sväng av Hissjövägen och kör ner till spåret, och kör upp igen. I mitt huvud tänkte jag då att kvarteret är en fyrkant, så jag fortsätter rakt fram, svänger upp och hamnar på Hissjövägen igen. Hur svårt ska det va, liksom

Jättesvårt…jag kör enligt min fyrkantsversion, kommer fram till en korsning där jag inte alls känner igen husen mitt emot. Jag skrattar lite för mig själv och tänker att det är för att jag aldrig tittat in på den vägen förut. ”Men det måste ju vara, typ vägen innan infarten till Hagaskolan” (sitter jag och tänker).

Kommer ut och tror att jag är i en annan stad. Den väg jag tror jag kommer ut på, ser inte alls ut så där. Jösses!! Där får jag den där känslan av twilight zone. Someone beamed me up and dropped me off in an other city

                                                                          👽 🛸

 

Fast jag finner mig rätt snabbt ändå. Kolla hur jag körde. Jag kom för tusan ut på Östra Kyrkogatan

Oj så lätt det hade varit att bara ta första vänster och leta mig uppåt eller backa en liten bit och vända om samma väg

Men jag förstår vart jag misstog mig. Kvarteret är inte kvadratiskt, det har ju en helt annan form. Min hjärna också…uppenbarligen

Måndag och det blir uppdrag idag, solen skiner och det känns betydligt roligare än gårdagens regnande. Ha en fin dag, allihop!

Sprid ut riskerna!

Av , , Bli först att kommentera 14

Ok, såg att en del studenter, valde att fira lite igår, uppe på Haga:


Vet inte vad jag ska säga om det, undrar hur man själv hade gjort, i den åldern. Då, back in the days, var man ju odödlig, på nåt sätt.

Undrar dock vart dom fått sin information ifrån, om denna pandemi? För vet inte alla idag, att man inte behöver vara sjuk, för att smitta? Det hjälper inte att man säger att man stannar hemma om man är sjuk, tyvärr.

Hör lite varstans att folk släpper mer och mer på restriktionerna, man tillåter sig själv att vara mer släpphänt. Tror inte att man ska ta ner garden, än… men man behöver inte heller låsa in sig.

Jag tror själv, att vi människor, då vi får direktiv att efterleva, så gör vi det ett tag, sen kommer den dagen då du ska göra nåt för att överträda restriktionerna lite. Och se, det gick ju bra, inget hände.

Så vart är då stoppknappen, nästa dag? För det gick ju fint dagen innan. Det är här vi gör fel. Varför inte fortsätta minimera riskerna, och sprida ut våra förehavanden. Tro inte att det du gjorde idag, kan du upprepa imorgon och då nästa dag, för till slut sitter du kanske där, med lång näsa.

Och NEJ, det hjälper inte att du säger att DU inte är rädd för att bli smittad.

Vi måste allihop tänka på dom vi INTE ska smitta, dom som riskerar att bli fruktansvärt dåliga.

Nå, nog om detta, som jag tror att dom flesta vet men som man ändå kanske inte tänker på.

Var det sommar igår eller var det sommar. Det blev fort, vildvuxet på kortsidan huset.

Jisses, nu är vi snart där då man säger att det nästan blev liiite för varmt. Jag gick ut och satt mig vid bordet, då Åke gick sista svängen med Winstone, strax efter 22, och man kunde sitta där utan att hurvas. Det är sommar, det!

Vi hade besök uppe på vår bro för några dagar sedan, jag hann fota genom fönstret, en bengal katt:

Dom är ju så läckra. Åke tycktes då veta att den bor längre ner på Blomstervägen, så det är en…frigående katt.

Jag brukar dock försöka fota alla viltspringandes katter, för ibland kan dom ju komma upp som bortsprungna. Och då kan man ju kanske vara behjälplig om signalementet stämmer.

Hoppas på en fin dag , för er alla!

Det går framåt…

Av , , 4 kommentarer 11

Mitt första möte eller handhavande med en dator, hade jag då jag var 15 år och gjorde min pryo på Rune Johanssons marknad, på Haga. Där blev jag snabbt insatt i hur man lade in kunder som hyrde filmer och hur man sedan tog bort filmerna som återlämnades. Min SO lärare (minns inte namnet just nu) kom förbi och imponerades av mitt hanterande av datorn, som om jag aldrig gjort något annat.

Men…det var nog inte så jädrans svårt som man kunde tro. Och hur snabbt har inte tekniken gått framåt. Internet skulle dröja x antal år till, innan jag ens hörde talas. Jag gjorde också en praktik på gamla Lantmännen (numer Granngården), och dom hade hela sitt lagersaldo inne på datorn. Där fick man också kika in, om det var något man sökte. Till exempel priser, eller om varor fanns på andra ställen, att kunna ta hem.

Sen fick vi då internet, hemma, och Theresé fick sin första dator och kunde surfa ut på nätet. Helt otroligt, jag var lite rädd för det där. Trodde att datorn, typ kunde explodera eller ställa till med ett elände värre än döden. Fast sakta men säkert vande man sig med än det ena och än det andra. Nu sitter man här och knappar, söker info, anmäler sig till saker, betalar räkningar och allt vad det kan vara, helt otroligt.

Men man är ändå bara och rör i ytan på allt man säkert skulle kunna göra. Så världsvan är man ju inte…än. Detta hände sig för bara 3 veckor sedan.

Jag skrev ju in Pinterest.com, en kul hemsida med tips på roliga och annorlunda saker man kan göra. Så fick jag ett mejl från Theresé, i ämnesraden stod det, gå med mig i pinterest. Jag svarade henne snabbt, och precis då jag klickar på skicka, ser jag att det är Pinterest som avsändare, inte Theresé.

Men det hade redan gått iväg, trots att jag försökte klicka på alla knappar jag hann med. 2 nanosekunder senare, får jag ett mejl från Pinterest, i ämnesraden: Behöver du hjälp?  Haha, ja se där, vad trodde jag nu skulle hända, egentligen, varför försökte jag stoppa mejlet, skulle datorn ha fått eget liv och jag skulle hädanefter vara styrd av alla kommandon den skulle ge mig…njaeee, skulle inte tro det va. Hoppas på en fin lördag, för er alla!

019 021

En bräda! Är det inte en bräda???

Av , , 2 kommentarer 6

 

Igår blev det snack, om den lille (snus)förnuftiga killen som stod och gav Åke ”sluta röka tips”, i förrgår. Han var ju bara för kul… killen alltså. Men Åke kan, han med 🙂
När vi satt vid middagsbordet så kom jag helt plötsligt ihåg då Nicco hade ett litet projekt i skolan, rörande Fairtrade. Detta är nu säkert en 2-3 år sedan, och en av uppgifterna var att intervjua några människor för att få veta hur många som visste vad detta var för något.
Åke blev ett av intervju offren, han satt ute på balkongen och gissa vad han gjorde där… han rökte förstås. Nicco gick ut och frågade om hon fick ställa några frågor. Nicco: Vet du vad Fairtrade är? Åke: En bräda. Nicco: Så du vet inte vad Fairtrade är för något? Åke: Så det är ingen bräda?
Nu vet vi inte riktigt vad han menade med bräda, låter som en skateboard, och vem vet, det kanske finns en skateboard som är rättvisemärkt, (varför inte) eller menade han en bräda som i en träbit? Det lär vi nu aldrig få veta, för han har nämligen glömt bort denna lilla episod.
Hahaa… nåja, till hans försvar och givetvis till alla andra som inte vet eller visste vad det var, om man inte handlar mer än någon gång varannan månad så är det inte lätt att hänga med i svängarna, då får man vara glad att man hittar igen mjölken, och det blir rätt mejeri man köper från.
*Fairtrade är alltså en rättvisemärkt produkt, som är till för att skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer för att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.
Idag ska jag träffa sjukgymnasten för att få veta hur jag ska ta hand om mina golfarmbågar samt inflammationen i benen, det har blivit bättre i benen men inte helt bra, och aningens bättre i armbågarna men långt ifrån bra.
Sedan ska jag bränna upp på Ålidhem och träffa… bloggollegan (som Helena kallar oss bloggare) och träffa, just Helena över en kopp kaffe, trevligt. Efter det blir det en tur på Hagaskolan där vi har ett möte klockan fyra och sen… tar jag ledigt för dagen. HA, trodde jag ja, då är det middagsdags och gissningsvis är det jag som fixar den 🙂 Önskar er alla en fin tisdag!

Jag visste det…I knew it!!!

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Jag bara visste det, kan det vara för att jag är jag, som detta alltid händer, eller? När jag bokade tiden på vårdcentralen så skrev jag under övrigt att jag provat salva för vaglarna, en gång på en receptfri salva och två gånger på recept. Jag undrade om det verkligen inte fanns något annat man kunde ta för jag har vid alla tillfällen fått vaglar i det ”friska” ögat.
 
Nu skrevs det ut en salva jag aldrig provat förut, den ska inte in i själva ögat utan ska läggas på ögonlocks kanten. Jag fick lära mig av läkaren uppe på ögon, hur jag skulle göra, varje dag i början och sedan några gånger i veckan. Först lägga varmt papper över ögonen sedan använda en topz för att gnida runt vid ögonfransarna, och slutligen lägga dit salvan.
 
Nu har jag följt detta efter konstens alla regler, samt varit jätte noga med att inte använda samma saker till bägge ögonen, och vips, nu imorse så har jag en vagel i det andra ögat. Så är det att heta Maria och bo på 22:an, så de så.
 
Inte känner jag mig nå friskare heller, oj, det gör så ont att hosta, och det är bara torrhosta, lite irriterande. Speciellt hemskt är det när man vaknar av en hostattack på natten, fy, hoppas att helgen bjuder på något mirakel och man är fräsch till måndagen.
 
Vilken måne vi hade imorse, stor som den största osten och lysande som solen, rätt in i tv rummet, man blev nästan bländad av den. Och nu, en timme senare så är den försvunnen, nedstigen bakom huset mitt emot.
 
Nicco har språk på Haga, nu på morgonen och då gäller det att hinna med bussen, den går från skolan 7,50, och missar dom den så får dom cykla. Dom började att läsa tyska i fem veckor, nu är det franska och sist får dom prova på spanska. Tydligen är trenden idag spanska, så därför får dom prova på, så dom inte tar ett språk bara för att, och sedan ledsnar efter ett tag, det kan ju vara ganska bra.
 
Själv läste jag tyska…i två år, sedan hoppade jag av och tog maskinskrivning, tyskan har jag ingen som helst användning av idag, kan säga vad jag heter och vart jag bor, men sedan är det nog ingen som begriper vad jag säger. Möjligtvis har man kvar lite av maskinskrivningen, man hittar tangenterna lite fortare och använder sig av bägge händerna då man skriver. Nu har man dessutom några timmar vid datorn så det hjälper ju en hel del.
 
Nu önskar jag er en bra fredag och kom ihåg, gör inget som jag inte skulle ha gjort.
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten