Etikett: kredit

Okokt ris…ingen ros…

Av , , 10 kommentarer 11

Jag har skrivit förut, att jag absolut INTE, gillar att ha tider som ska passas, telefon grejer, att jag ska måsta ringa upp nån…kanske sitta i kö, vänta…nä, jag föredrar mejl, så är det bara.

Jag gjorde en beställning från Cellbes, för låt oss säga, ett halvår sedan, kommer till betalsidan, och väljer faktura/konto, enbart för att slippa vissa avgifter, som annars kan tillkomma.

Där blir det tvärnit, jag får inte välja nåt annat än kontant betalning eller betala då jag hämtar ut paketet. Redan här känner jag ett visst irritationsmoment…vad är deras problem?

Jag slänger iväg ett mejl, där jag skriver att jag vill veta deras kriterier för att få betala på annat sätt, jag bor i en villa utan lån, vi har flera bilar, sommarstuga, inga skulder, fast anställning sedan 6 år tillbaka, av vilken anledning, blir jag nekad att betala via faktura/konto?

Jag blir hjälpt utan ett enda samtal, killen som svarade på mejlet, fixade detta, jag fick brev om att kreditbedömning blivit gjord blablabla, grejerna kom och detta skulle väl då vara the end of the story…men inte.

I söndags fick jag erbjudande på 30%, om beställningen gjordes, just i söndags. Jag skickar då efter tre, klädesplagg, på betalsidan kommer samma sak upp, jag får inte betala annat än kontant eller vid leverans. Och där rann mitt sinne över!

Jag mejlar dom följande och jag direkt citerar: ”Hej! Samma problem som sist då jag skulle beställa. Jag blir inte godkänd att betala med konto fast jag har ett konto hos er. Kan inte logga in heller då sidan laggar. Jag bifogar en prt sc där min beställning syns. Jag har lagt till en rabattkod för 30% också. Kan ni inte fixa den så kan i plocka bort mig som kund…ids inte hålla på så här varje gång jag vill köpa nåt från er.
Med vänliga hälsningar
etcetcetc” Slutcitat

Jag gav dom 2 alternativ, i mejlet, inte så svåra att förstå, tycker jag. Fixa problemet, eller plocka bort mig som kund…lätt va? Uppenbarligen inte, då jag på måndagen, fick ett svar och citerar igen: ”Hej, Tack för ditt mail! Jag rekommenderar att du ringer in din order till oss över telefon. Jag vågar inte svara på varför de fungerar att lägga det mot konto/faktura då men det har fungerat för våra andra kunder. Kontakta oss gärna igen om du har fler funderingar!” Slutcitat

Hm…nej jag ger mig inte, seriöst, sånt där får mig bara att bli än värre. Så jag svarar…igen: ”Jag tänker inte ringa er, isf får ni ringa upp mig. Jag sitter inte i nån telefonkö, felet ligger ju inte hos mig. Jag skrev också om ni inte kan lösa detta så plockar ni bort mig som kund, jag ville inte ha till svar att jag ska ringa upp er.
Kundnr XXXXXXX, jag antar att ni kan se, även där, vad jag lagt in, eftersom ni kan mejla, efter en timme och skriver följande: ”
Vi vill passa på att tacka för ditt senaste besök på cellbes och hoppas att du hittade det du sökte! Vi lade Märke till att du var intresserad av varorna nedan och sparade därför tillfälligt din varukorg.”
Med vänliga hälsningar
Mitt namn och telefonnummer”

När jag är ute med Winstone, en halvtimme innan jag ska iväg på jobbet, så ringer dom. Och tänk, även fast jag säger att jag är ute med hunden, så tror hon att jag har beställningen med artikelnummer i huvudet. Jag säger att jag printat sidan, dom kan gå in där och titta, men nej, det kan dom inte.
Inget hon säger, blir jag hjälpt av, jag förklarar att jag blir förbannad, jag strular inte, det är ju dom som gör det. Nja, svarar hon, det är hemsidan som kan vara så här ibland. Ja, fortfarande, det är väl inte mitt fel eller mina problem…

Jag fräser fram att jag får se om jag hinner mejla dom, jag jobbar, och jag slutar då dom stänger. Jag fick mejla, det räckte inte, in igen och leta artikelnummer, och nu tjänade jag en slant på det, för jag plockade bort en vara…jag orkade inte. Sedan har dom mage att skriva att dom lägger till rabatten på 30% (och det lät som om jag skulle tacka och buga för det), fast jag egentligen krävde det, då dom faktiskt kan se att jag försökt beställa under söndagen och att jag mejlade dom, samma dag.

Nu vet jag, precis som andra gånger, att den man pratar med, oftast är den som får ta kängan, och det skrev jag också, med en önskan om att dom kunde vidarebefordra detta till högre instanser…men tillåt mig tvivla. Jag får väl vara glad om jag nu får dom där sakerna innan jul, dom kan ju strula nu, bara för att…det vet jag också folk som har gjort. Fast den här gången, blir den sista jag köper nåt av Cellbes…sorry! Jag vill att det ska vara lätt och smidigt, och det gäller då uppenbarligen inte mig, och deras hemsidebeställningar.

Så där ja…det var dagens ris…okokt dessutom 😀

Skärmklipp 2016-11-29 07.29.48Önskar er alla en trevlig tisdag!

Det var läskigt!

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag kollade min mejl på morgonen och i skäpposten låg nåt där rubriken löd: Du har blivit beviljad 500 000 i kredit. Jo man tackar! Nu har jag inte ansökt om nåt sånt, så jag slängde skiten.

Men så tänkte jag…alltså, det vet man ju, ingen ärver någons skulder. Det är bra, så om jag nu fick veta, att jag lider av en obotlig sjukdom, och har inte så långt kvar. Då kan jag ju alltså ta den där krediten, så köper jag 3 fina amerikanare, skriver en på Åke, en på Nicco och en på Theresé, så…klappat och klart. Dom behöver inte betala utan min skuld är ju borta, eller?

Njae, så enkelt är det nog inte, då tar dom nog slantarna från nåt annat. Men om jag inte hade ägt något, så kunde inget hämtas heller.

Tänker på stackars pappa, som köpte sin första husvagn, en Kabe, och den var vi ute med, lite då och då. Så skulle han köpa en storlek större. Betalade vagnen,men då gick firman i konkurs, och han fick ingen husvagn. Däremot hittade dom bland annat en skogstraktor i firmans ägor så den fick han ta…inte så kul att campa med, dock 😀

Första långturen med husvagnen, gick till Norge och där var det bråddjupa raviner, höga berg, tunnlar och annat läskigt. Jag var livrädd för tunnlarna, trodde att dom skulle rasa in, så jag satt och höll för öronen och blundade, varje gång vi skulle in i en.

Pappa hängde utanför staket och barriärer, för att få hiskeliga bilder på alla avgrunder, tyvärr upptäckte han, då vi kom hem, att det inte funnits någon filmrulle i kameran, ujuj, här snackar vi om att våga livet, för absolut ingenting 😀

Apropå bilder, så kom vi in på ämnet igår. Jag och kusin Anna satt på Espresso house och avnjöt en kaffe, då Marja plötsligt passerade därutanför. Vi vinkade åt varandra så kom hon in en snabbis. Marja gillar ju att fota och är med i en massa fotoutmaningar, det var ju även jag, ett tag, men känner att tiden inte räckte till att få det så där bra, som man vill ha det. Bilderna får ju gärna representera något.

Vi pratade om instagram och haschtags, läste eller hörde någonstans om nån som trott att haschtag, förmodligen hade nåt med droger att göra, och det är klart, vem skulle inte kunna tro det, om man inte vet 😀

Det var i alla fall trevligt att träffas på, bara så där, och kaffedejten med kusinen, var lika så. Vi hann avhandla mycket, och eventuella framtids planer, och hur man skulle kunna lägga upp saker. Ibland är det lätt att säga, allt man ska göra, men sedan läggs det bara på hyllan, för framtida bruk, men det tas som aldrig fram, det får ligga där och damma igen. Kanske dags att plocka fram dom, och påbörja det man en gång tänkte, att man skulle ha gjort.

Som Anna sa, man behöver ju inte ge det, mer än en timme i veckan, och det har man alltid tid med, om man tänker efter. Eller tio minuter varje dag, ja, då har du plötsligt 70 minuter på en vecka 😀

timeBild lånad HÄR

Ha en fin lördag, allihop!

11355710_503753763107512_1540895835_n

Reklamera en flaska Absolut

Av , , Bli först att kommentera 11

Det var en trevlig utflykt igår. Vi köpte ingenting på slöjdarnas hus, men det är alltid kul att se vad som finns där. Mycket fina saker och påhittiga. Sedan tog vi en lunchmacka inne på caféet, innan vi fortsatte bort till returcentrumet i Vännäsby.

Där hittade jag en tavla (ja jag vet, precis som om det var det, vi behövde), den här var lite annorlunda, ni vet ju dom där tavlorna som var så populära förr i tiden, stående, med mörk bakgrund och kanske nån blomma i dov ton, ja, titta på den jag köpte så vet ni säkert vad jag menar:

005

Jag gillade motivet, Nicco sa då hon såg den att hon visste varför. Den påminde om dom 2 tavlorna jag tyckte var så fina, som Jean Ragnar målat, mm, dom påminner om varandra, faktiskt.

20151201_212649

Sen kunde jag inte låta bli, den här flaskan är väl definitivt annorlunda, eller vad tror ni?

IMG_20151216_164950

Undrar om man skulle kunna lämna in den på bolaget och säga att man vill reklamera den, man har råkat tappa den i backen och trampat på den 😀

Fast jag gillar ju annorlunda flaskor, har ju den här Coca-Cola flarran, bland annat. Den tillhör kategorin, ska inte öppnas, precis som den jag nu köpte, fast den är redan öppen och tom 😀

007

Idag ska jag ner på banken och se om dom kan reda ut detta om lån/krediten. Känns dock inte så kul att man ska stå där, mitt i lokalen och dividera om såna där saker. Tycker det är knepish att man inte ska kunna få träffa en handläggare, som förr i tiden.

Men man ska också komma ihåg, att ALLT, var inte bättre, och det vet vi väl 😀 Usch för lönedagarna, och man stod i en 20 meters kö på posten, för att betala räkningarna, sedan skulle det gula kvittot limmas fast på sedeln, så man visste att den var betald. Måste vara många postkassörskor som förstörde sina händer på allt det knappande dom var tvungna att utföra.

Min svärmor jobbade på Handelsbanken i över 25 år, hon förstörde sina tummar med att räknande av sedlar, arbetsskador man kanske inte tänker på, som kan bli, av att räkna pengar. Knappast vanligt idag, då man sällan använder sig av pengar i handen, utan har kort istället.

Nå, nog om detta, nu frukost innan morgonpromenaden, Winstone lär ju bli lycklig då han ser snön som kommit, inte mycket, men ändock. Önskar er alla en fin torsdag!

052 045

 

Maria Lundmark Hällsten