Etikett: Norge

Hört talas om Streken? _______________________________

Av , , Bli först att kommentera 10

Mja, jag vet inte om jag ångrar det jag skrev igår: ” Att stiga upp mitt i natten kan jag göra, men att åka några mil för att stå mitt ute i nån terräng, mitt i vintern, nopp… skulle inte tro det. Jag har ju världens längsta startsträcka på morgonen. Så har jag en inbokad tid, vill jag stiga upp 2-3 timmar innan. Hon ska iväg vid 04.00 så för min del hade det inte ens varit lönt att gå i säng 😵‍💫🥱”

Jag släckte lampan typ 00.00 och vaknade 02.00. En timme låg jag och försökte somna sen klev jag upp. Fast jag tog med täcket och en kudde ut till soffan. Tog väl 2 timmar innan jag slocknade igen. Tänkte mest att det kan ha varit för att jag nämnde tiden i inlägget jag skrev, som min klocka ställde in sig och jag kör ju aldrig på snooze så…

Klockan 7 kom Winstone in tassande och tyckte att vi skulle säga God morgon! Klädde på mig och vi tog en promenad i omgivningen. Inte kallt alls, men kändes som om det låg lite flister i luften. Dom har lovat en hel del snö men jag hoppas att det kan hålla sig utanför kustlinjen, tack så mycket!!

Fick by the way nån bättre bild på Rallybilar igår. Dagsljus och position gör saken lite lättare

Att stå bakom ett fönster i skymningen och bara har ett litet hål mellan snövallarna att få en körande bil att fastna med skärpa, är svårt. Fick tips av både Ulla och Jan A med olika inställningar på mobilen. Jo jag vet att dom finns, jag testade lite av varje. Men vissa inställningar funkar inte alls om man tar bildserie eller vill ha ”anti skak” mode. Nå, det var ju inte så viktigt, i så fall hade jag nog gått ut och fotat istället

Hade en jättetrevlig lunchdejt med Helena Springare. Vi käkade på Victoria, gick upp på Marknadsplatsen och kollade runt i båsen. Vidare över till Röda Korset. Och ja, givetvis stod där en kolteckning gjord av Åkes farbror, Jean Ragnar. Den var ramlös, och jag kunde inte låta den stå kvar där. Vänta, jag går och fotar… hinner bara sätta ner den på golvet, fota

och BAAM, där kom modellen in, haha, han är ju för rolig 😁

Sa till Åke då jag kom hem att jag vet faktiskt inte varför jag köpte den. Och hade det varit du, som kommit hem med den, så vet du ju vad jag hade sagt… Jodå, han visste precis det. Vi har väl nånstans insett, att vi inte kan köpa alla hans tavlor som dyker upp. Vi har ingen plats för dom. Den här bilden föreställer stor hässjan bortanför Brännland…tror vi 🤔

Sen avrundade vi faktiskt vår lunchdejt med en kaffe inne på Mios lilla fik. Ett bra avslut på dagen. Helena la ut den här bilden på hennes story

Dom har ju goda vänner i Norge och fick veta att där kallas Linus antingen för La Linea som han heter på Italienska, eller Streken, haha. Det var ju klockrent. En kvalificerad gissning från mig är att Streken är ett ord för streck ______________________

Hann hem och koka kaffe, bre en macka och drog iväg på bokklubbs träffen. Tyckte himlen såg magisk ut därnere på Skeppsbron där jag parkerade bilen

Vi gick igenom boken vi hört eller läst och var rätt eniga om att det var svårt att komma in i handlingen, men då man fattade det så hade den absolut sina poäng. Är klart läsvärd men ett tips är att läsa nån recension innan, så man förstår upplägget.

Vi hade lite olika frågeställningar om hur man kan tolka historien. Så intressant att höra vad andra tyckte och att vi nånstans tyckte likadant. Ny bok blir denna

Fredag och helgen står för dörren. Önskar er alla en trevlig och förnöjsam helg oavsett vad ni pysslar på med. Ut och fota, vetja, men kolla vad ni fångat på bild innan ni lägger ut…kanske 😶😁

Fredags feeling på fel dag

Det tog jättelång tid för mig att lära mig mitt schema, utantill. Det är inte måndag till fredag, utan jag har 4 veckors schema, med olika dagar, 3 av dom 4 veckorna.
Kanske inte är så konstigt då, att när man plötsligt byter ett pass mot nåt annat så kommer man tveklöst att bli dagavill. Igår vart det fredags feeling, sen torsdag och idag vaknade jag upp i tron att det var måndag Ingen hejd!

P4 i Västerbotten efterlyser, dagen till ära, minnen från Norge. Jo jag har några, ett jag skrivit om förut men kan ta en gång till.

Tänker på stackars pappa, som köpte sin första husvagn, gissningsvis 1976 och jag var 9 år. Den var vi ute med, lite då och då. Första långturen med husvagnen, gick till Norge och där var det bråddjupa raviner, höga berg, tunnlar och annat läskigt. Jag var livrädd för tunnlarna, trodde att dom skulle rasa in, så jag satt och höll för öronen och blundade, varje gång vi skulle in i en.

Pappa hängde utanför staket och barriärer, för att få hiskeliga bilder på alla avgrunder, tyvärr upptäckte han, då vi kom hem, att det inte funnits någon filmrulle i kameran, ujuj, här snackar vi om att våga livet, för absolut ingenting 😀

Men Norge är storslaget med sina vackra vyer, det kan man inte sticka under stol med. Jag och Åke har varit in där och kört, vi med. Då höll jag inte för öronen i tunnlarna, den fobin försvann, nånstans på vägen upp i ålder. Byttes säkert ut till nåt annat 😏


Här en bild på den då, aktuella vagnen. Vi stod borta vid laxtrappan i Stor Norrfors. Jag ville att min hamster skulle vara med på bild. Det blev en snabb uppvisning, då det plötsligt dök upp en större rovfågel som seglade över våra huvuden.


Nämen lite frukost på det här. Avslutar med en teckning som lätt kan misstolkas, om man inte har lite bakgrund, haha. Ha en fin tisdag, allihop!

Här kan man grotta ner sig…

Priser stiger och det är inte bara bensinen som plötsligt svider lätt i plånboken. Även matkassen har ökat och det är ju dom där basvarorna som man alltid har hemma, som man märker av. Våran bas här hemma, kan skilja sig från eran, det beror på smaken, det.

Reflekterade över detta igår då jag bockat av när jag öppnade ett paket kaffe, för att se hur lång tid det tog innan det var dags för öppning av nytt paket. Det blir totalt 78 kilo kaffe på 1 år. Fast det är bara vår förbrukning. När vi har besök går givetvis konsumtionen upp. Så man får nog lägga på några kilon.


På sommaren går nog pannan på högvarv, både i stugan och här hemma.


Bensinpriset är nåt helt annat, jisses. Här vet man aldrig om den går upp kronor åt gången. Några ören hit eller dit känner du aldrig av men kronorna, blir märkbara.

Jag svängde in på Preem igår, efter jobbet, för att fylla det jag kunde. Duttade till på handtaget och BAMM, där var jag uppe i 25:- och liter mätaren hade knappt börjat snurra. Jag trodde en nanosekund, att den var trasig.

Det rymdes bara drygt 22 liter och det gick lös på 506:- Och här sitter jag och bloggar och samtidigt säger dom att priserna stigit ytterligare, nu på morgonen Åke får nog lov att bygga några Flinta bilar.
Eller så får det bli ett litet stall av såna här, mekaniska hästar. Hoppas bara att dom finns i modell större 🤔

Åke, som by the way, åkte över till Norge nån gång runt -78. Här hemma gick då bensinen på runt 1,50:-. I Norge hade dom drämt till med 2,49:-, rena rama ockerpriserna. Åke skulle bara tanka för en tia men med det priset så rymdes ju bara 4 liter och han skulle inte ens ha soppa i tanken för att ta sig över gränsen.

Det slutade med att han tankade i för mer än så, och till hans förtret, då han betalade fick han tillbaka en norsk tia. Han som tänkte lämna landet där bensinpriset var galet högt, och inte hade han planerat att komma tillbaka inom en snar framtid heller. Så han skulle då handla upp tian, men det fanns inte så mycket att välja på, haha. Det bidde en dekal till bilen, med en bil på samt texten… Hold avstand

Här kan man nu, om man känner sig hugad, grotta ner sig i vad man hade i månadslön, 1978, kontra bensinpriset då, samt våra månadslöner idag jämfört med dagens bensinpriser 🙃😏

Ha en fin onsdag, allihop!

Tur i oturen, eller otur i turen!

Av , , Bli först att kommentera 15

Såg lite roliga bilder igår, satiriska sådana, här är två av dom, sen kan ni klicka länken för att se flera av dom.

satirical-illustrations-gerhard-haderer-14-5ab38907bb804__700 satirical-illustrations-gerhard-haderer-70-5ab38995c755d__700Gerhard Haderer heter konstnären

Tycker att en selfie med hajen, talar ett tydligt språk 😀 Tänker på hur vi gör idag, och hur många vi är som vill fota vad vi gör i vardagen. Ja, inte alla, förstås, men jag tillhör nog den gruppen, jag tycker det är kul. Däremot skulle jag nog inte offra liv och lem, för den perfekta bilden.

Skulle jag göra det, så kan jag sätta en tusing på att jag dog och bilden blev så suddig att ingen fick veta vad jag fotat 😀

27331694_10156011442081585_296180127597482794_nOch då kommer jag ju ihåg den där semestertrippen med mamma och pappa. Jag gissar att jag var runt 9-10 år, och resan gick någonstans i Norge, uppe bland fjälltoppar, stup och branter. Vackert som tusan, det tyckte pappa också, som redan på den tiden, fick för sig att en selfie med han hängandes utanför ett broräcke med stupen nedanför, skulle bli den ultimata bilden.

Minns att mamma var skräckslagen och det var säkert vi barn, med, kanske lite mer den där skräckblandade förtjusningen att nåt kan hända, om man har otur.
Bilden hade förmodligen blivit en kanonbild, men han hade inte så tur… Då vi kom hem till Umeå igen och han skulle plocka ut filmen för att framkalla den, så inser han att han glömt sätta i en rulle…så…ja, vad säger man, det var tider det, skulle ju inte hända idag, att man glömmer filmen, däremot finns ju inga garantier ändå, att man fastnar där man ville, det gör det ju aldrig.

Lite påskpynt blev det igår, en duk, och ett påskägg…

29542282_10156175168006585_3493584307007216220_nJa jag smyckade 2 flaskor också, som jag senare på kvällen, provsmakade, dom var inte alls dum. Jag gillar den där Absolut lime.

26231167_10156175360351585_1405347443233083037_nAvrundar med ett klipp från youtube, kolla in tjejen, vilken fantastisk gymnast, och vilken stuns i benen, otroligt:

Ha en fortsatt Glad Påsk!

Det var läskigt!

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag kollade min mejl på morgonen och i skäpposten låg nåt där rubriken löd: Du har blivit beviljad 500 000 i kredit. Jo man tackar! Nu har jag inte ansökt om nåt sånt, så jag slängde skiten.

Men så tänkte jag…alltså, det vet man ju, ingen ärver någons skulder. Det är bra, så om jag nu fick veta, att jag lider av en obotlig sjukdom, och har inte så långt kvar. Då kan jag ju alltså ta den där krediten, så köper jag 3 fina amerikanare, skriver en på Åke, en på Nicco och en på Theresé, så…klappat och klart. Dom behöver inte betala utan min skuld är ju borta, eller?

Njae, så enkelt är det nog inte, då tar dom nog slantarna från nåt annat. Men om jag inte hade ägt något, så kunde inget hämtas heller.

Tänker på stackars pappa, som köpte sin första husvagn, en Kabe, och den var vi ute med, lite då och då. Så skulle han köpa en storlek större. Betalade vagnen,men då gick firman i konkurs, och han fick ingen husvagn. Däremot hittade dom bland annat en skogstraktor i firmans ägor så den fick han ta…inte så kul att campa med, dock 😀

Första långturen med husvagnen, gick till Norge och där var det bråddjupa raviner, höga berg, tunnlar och annat läskigt. Jag var livrädd för tunnlarna, trodde att dom skulle rasa in, så jag satt och höll för öronen och blundade, varje gång vi skulle in i en.

Pappa hängde utanför staket och barriärer, för att få hiskeliga bilder på alla avgrunder, tyvärr upptäckte han, då vi kom hem, att det inte funnits någon filmrulle i kameran, ujuj, här snackar vi om att våga livet, för absolut ingenting 😀

Apropå bilder, så kom vi in på ämnet igår. Jag och kusin Anna satt på Espresso house och avnjöt en kaffe, då Marja plötsligt passerade därutanför. Vi vinkade åt varandra så kom hon in en snabbis. Marja gillar ju att fota och är med i en massa fotoutmaningar, det var ju även jag, ett tag, men känner att tiden inte räckte till att få det så där bra, som man vill ha det. Bilderna får ju gärna representera något.

Vi pratade om instagram och haschtags, läste eller hörde någonstans om nån som trott att haschtag, förmodligen hade nåt med droger att göra, och det är klart, vem skulle inte kunna tro det, om man inte vet 😀

Det var i alla fall trevligt att träffas på, bara så där, och kaffedejten med kusinen, var lika så. Vi hann avhandla mycket, och eventuella framtids planer, och hur man skulle kunna lägga upp saker. Ibland är det lätt att säga, allt man ska göra, men sedan läggs det bara på hyllan, för framtida bruk, men det tas som aldrig fram, det får ligga där och damma igen. Kanske dags att plocka fram dom, och påbörja det man en gång tänkte, att man skulle ha gjort.

Som Anna sa, man behöver ju inte ge det, mer än en timme i veckan, och det har man alltid tid med, om man tänker efter. Eller tio minuter varje dag, ja, då har du plötsligt 70 minuter på en vecka 😀

timeBild lånad HÄR

Ha en fin lördag, allihop!

11355710_503753763107512_1540895835_n

Ja inte visste jag det, inte…

Det går ju hel del frågesports program på tv:n och jag anser mig själv vara något allmänbildad, kan lite om allt möjligt. Tyvärr, kanske mindre om det mesta, men ändock 🙂

Ibland hänger man på ”vem vill bli miljonär” en bit på vägen och svaren är givna, och ibland vet jag att om det hade varit jag som suttit där så hade jag förmodligen använt alla livlinor innan jag kommit upp i 5000:-.

Det är inte för att jag inte kan lära mig, utan jag gissar på, för min del, att det är ett stort bristande intresse, jag har inget större önskan att lära mig vissa saker, tycks inte ha så mycket användning av det. Däremot kan andra saker som poppar upp, vara så intressant att man tar reda på det man kan om det, stoppar in i det i skallen någonstans, sedan ligger det där lite latent och kan plockas fram någon gång då man vill skryta lite över sina kunskaper 🙂

Ta bara detta med NUS… vad är nu NUS för något? Det har varit en massa skriverier om detta, på sista tiden, och jag har förstått att det är lasarettet det handlar om, men jag har hela tiden trott att det varit en avdelning, och herreminje, vad mycket folk det varit som ska just på den där avdelningen, inte underligt att det inte finns resurser att ta hand om alla människor… har jag tänkt.

Tills en kväll, då dom visade ett reportage om NUS, och stod och filmade skylten samtidigt och Maria lade ihop ett plus ett, aha… N som i Norrlands, U som i Universitet och S som i Sjukhus, *suck* vad enkelt saker kan vara ibland. Och egentligen skulle jag väl inte avslöja just detta men hey, jag bjuder på mig själv, tycker till och med att det var lite småroligt 🙂

Just nu sitter vi och värmer upp oss med dagens första kaffekopp, sedan ska vi ju göra oss klara för träffen utanför maskinkylare för vidare färd till Rödåsel, så det lär väl komma några bilder på det sedan.

Brälla, Lena och Hanna var här på middag igår, det var riktigt trevligt och som vanligt, då man har det bra så susar tiden förbi. Nu önskar jag er alla en trevlig kristi himmelsfärdsdag och till er i eller från Norge, en trevlig nationaldag.
..

Vilka jädrans smällar

 

Jag var utslut igår kväll och gick i säng vid elva tiden…somnade man klockan två så var det ju bra. Det var som att ligga i en bastu härinne men nu vet vi också vad värmen kom ifrån. Nu har någon öppnat himlen och det formligen vräker ner regn, några åskknallar har vi också hört. Det enda positiva med åska i denna värme är väl att det förmodligen blir kallare efteråt. Hoppas nu bara att det ger sig någon gång och inte öser ner hela dagen.
Brällas kom hit igår vid femtiden, dom står nu mitt emot oss. Håkansson hade investerat i ett nytt objektiv som han var sugen på att testa igår, han tog någon bild och gick in för att kolla hur den blev…den blev inte alls, han hade glömt minneskortet hemma.
Då kom jag ju osökt att tänka på min pappa när vi var på husvagns semester i Norge. Jag var väl runt en åtta-nio år, då det begav sig. Som ni vet har ju Norge en storslagen natur med många raviner, stup, fjäll och branter. Pappa gjorde sitt absolut bästa för att ta dom mest spektakulära bilderna och hängde, snudd på, knäveck utöver stupen, stod på yttersta tåspetsarna, klängde över avspärrningar och höll på göra morsan galen. Väl hemma igen så skulle ju korten framkallas och det kan ni nu säkert gissa att i kameran fanns ingen filmrulle.
Nu är kaffet kokat och vi kan gå ut och sätta oss under markisen och njuta av dagens första kopp och se om vi ser någon blixt. Ni får ha en fin dag, allihop!
Maria Lundmark Hällsten