Etikett: pizza

Nu är det bara…”oh noo” eller…

Av , , Bli först att kommentera 12

Finlands självständighetsdag 🇫🇮 idag och Radio P4 i Västerbotten efterlyste det bästa minnet av Finland. Jag har ett, som etsat sig fast. Har garanterat skrivit om det förut men…

Min pappa hyrde rum på Hotell Waskia under en helg, och tog med oss över dit. Min mamma, jag och min storebror Sivert (är osäker om min lillebror Lars följde med). Jag gissar att jag var runt 9-10 år, så det borde ha varit -76 eller -77. Min farbror Matts, skjutsade oss till Finlandsbåten och skämtsamt frågade han mig om jag nu kunde finska, för det var något man borde kunna om man skulle dit. Jag satt och var orolig över att bli hemskickad eftersom jag bara kunde ett yksi och ett kaksi.

Nå, jag flög under den radarn eller så kan det ha varit för att han bara skojade, fast jag fattade inte det just då.

Vi spenderade sedan en hel dag nere i Vasa. Gick i butiker, åt Pizza och jag hittade den största kammen jag någonsin skådat. Ungefär 30cm lång och 8cm höga piggar. Jag fick köpa den och var överlycklig. Tänkte säkert att det skulle bli nåt att skryta över till mina kompisar, då vi kom hem.

Kvällen kom och pappa hade bokat så vi skulle få ha en pool, alldeles för oss själva. Förberedelser inför detta på Hotell rummet, jag studerade kammen och fick för mig att jag skulle testa den på mitt, på den tiden, långa och tjocka hår. Drog kammen längst ner på hår topparna och rullade sedan upp kammen, hela vägen. Gissa om jag ångrade mig bitter. Den satt fast…super hårt och tight mot hårbotten.

Mamma, försökte få loss den, pappa försökte ta ut den, kommer inte ihåg vad min bror gjorde, förmodligen var han irriterad över att vi skulle missa tid i poolen. Nä, sa pappa till slut, nu får du välja, antingen klipper vi av håret eller så bryter jag av kammen.

Ja, det var inte ett roligt val, men håret kunde knappast klippas av så långt in på skalpen så han bröt av den. Och resten av resan gick jag runt och sörjde den där kammen, så blev i två delar. Sedermera ihop limmad men den hade förlorat sin charm.

Vet inte om det platsar in som bästa minnet över en lycklig dag, men definitivt ett minne jag aldrig kommer att glömma, inte heller kunna sluta le åt, då jag tänker på det idag. Det är väl det, minnen är till för, haha.

Fick en bild av den där canvas tavlan jag skrev att en man frågat mig om han fick göra av min bild från Vänortsparken.

Den blev ju jättefin, och jag tycker det är så roligt att nån vill ha en tavla av en bild jag fångat, ”in the moment” 🧡

Vi tog en isande kall promenad över till Nailheads igår kväll. Det var fika kväll, mycket folk kylan till trots. Jag tog några få bilder och sa sedan till Åke, att det där är ju nåt dom skulle kunna göra som en kul grej. Fota detaljer, sätta upp dom på tavlan och sedan får dom som kommer, leta rätt på vart i lokalerna, detaljerna finns. Nånting för eventuellt medföljande barn kanske.

Mats P Karlssons bil kan man knappast ha med som detalj, den syns alltför bra

Här kommer fortsättningen på min spekulation, angående dom saknade Trisslotterna

Vad tror vi, är det så här det har gått till, månntro Eländes eländiga Fultomtar. Kolla bara, hur ful får man bli

Önskar er alla en fin dag, och hoppas på lite mer värme än dom -17 det är just nu.

Mäster skräddaren ni vet, ta den i omvänd ordning

Av , , Bli först att kommentera 14

Det kändes som om gårdagen blev lång och händelserik. Allt mellan ”oh no” 😳, ”my lord”🥶, ”my guard” 😬, ”men hur” 😲, lite creepy 😱 och skratt 😅 på det.

Fick dricka mitt kaffe och äta min frukost på altanen igår. Snacka om att det var efterlängtat. Värmen kröp ända in i benmärgen.

Nicco har fått lite idéer på hur hon ska bygga en vindskyddad plätt där det ska stå ett bord. Det var från början. Ni vet ju hur historien om ”Mäster skräddaren”

 

Ta den historien fast i omvänd ordning.

Det började med några plattor och nån form av byggnation, liknande en pergola. Nu är det ett inbyggt badkar, med lock man kan använda som bänk, eventuell strand dusch, trä istället för sten, segel åt höger och vänster. Jaja, vi får se vart detta slutar.

Det startade i alla fall med att hon hittat ett badkar utanför Norsjö, för en hundring. Jag skulle med henne dit. Men dessförinnan körde jag en tvättmaskin, laddar nästa och då far jag och Åke in till Malå och uträttar några ärenden.

Kommer tillbaka för att äta lunch och koka kaffe, då finns inget vatten i kranen. Felsökning…pumpen har slagit av. Fungerar varje gång man slår igång den, men stänger av efter 10 minuter. Det är inte heller så att pumpen är nere hos oss. Utan varje gång ska man trava upp till storstugan, upp med golvluckan och klättra ner för en brant trapp till en gammal potatiskällare. Där finns på och av grejen.

Nåväl, detta resulterar i att det blir handtvätt av det blöta som låg i maskinen. Hann få ihop lite vatten till kaffet. och värmde en stor gryta till kläderna, men då jag häller ner det vattnet i hinken (inne i köket) så är det hål i den. Gissa vem som sprang och försökte hålla djur ur vägen och hålla för en hand där det kokheta vattnet sipprar ut…

Jaja, äntligen kom vi oss iväg. Får ett meddelande på messenger

 

 

Jösses, dom kommer säkert att ringa då vi är mitt uppe i badkarsköp, sa jag. Bara så där, för att. Träffade på renar, och en massa bärplockare efter vägen.


Kör upp på en enslig, ödegård, ingen är hemma och inget svar på messenger eller mobil. Vi drar fram badkaret från höggräset, och plötsligt ringer säljaren tillbaka. Hon säger att det är fritt att gå in i huset och kolla runt. Allt ska säljas. Dörren är dock låst så vi travar runt på gård och in i ladugården. Fast nä, inget som lockade, fast hade det rymts i bilen och bara varit att pula in, så vet man aldrig….


Den här var ju as cool


Fast användningsområdet är ju väldigt sparsamt. Kanske om man satt upp den i nån tall hemma 😁Eller så får det bli som vi skämtat om förut. Jag och Åke flyttar upp på övervåningen. Trappan spärras, men då kan vi använda den där korgen ner, då vi ska ut.
Hahaa…

Så kom dom, och då ringde Kvällspasset, told you!! Men dom skulle bara stämma av och ringa upp på 10 minuter igen. Fick en snabb visning på nedre plan. Inget som lockade, man har ju redan det mesta. Nä, vi tackade för oss och gasade hemåt. Fick stanna efter en liten stund då var det dags för radioprat.

In på snabbhandling på Ica, Sivert och Ewa hade kommit upp och Sivert skulle bjuda på sin special pizza till middag. Jag hade lovat att göra en pizzasallad till den. Det blev en sen middag, efter en lång dag med oplanerade händelser som drog ut på tiden.

Skönt att komma hit igen. Pizzan var underbar


Sen kom Camilla och Joel hit, tjopp tjopp så satt man på flotten 

På ena sidan vanlig kvällshimmel

På andra sidan, solnedgång med underbara färgskiftningar


Joel och Sivert stod och fiskade. Först fick Joel upp en gädda av mindre vikt. Den slängdes tillbaka. Efter en kvart högg det igen och nu fick Nicco äran att försöka ta upp vad det nu var som nappat.

Det, mina vänner, var en gädda på 6,5 kilo. Jisses!! För min egna del hade den gärna fått stanna där den var. Men nån ville ha den, sååå…

Tillbaka i bussen vid 1 tiden. Slocknade lika snabbt som jag släckte lampan. Idag är det ingen sol som värmer. Inte just nu i alla fall, det störtregnar, men det kan ju komma.

Fick ett väldigt tråkigt och sorgligt besked på morgonen. En av våra gamla grannar som vi hängt mycket med förut, har gått ur tiden. Även om man vet, att en person kanske inte är på topp, och åldern är ju något vi alla har att dras med, så blir det ändå en chock och känns overkligt att man inte ska få träffas igen.

Inte i detta livet i alla fall. Fast jag är ju av den absoluta tron, att fortsättning följer. Inte för att jag kan säga att jag VET men man kan komma långt på tron, och detta är min tro. Hälsa Kerstin och vi ses, framöver!! 💕

Till er andra önskar jag en fin lördag!

Det undrar jag, minsann! Vet ni?

Av , , Bli först att kommentera 11

Det var 3 år, just idag, som våra orangea utemöbler stod färdigmålade. Dom är inte i samma skick som då, helt naturligt. Möbler och saker som används, nöts, obönhörligen, av användningen. Tur att kameran kan ljuga, eller så styr man lite över ljus och sånt 😁


Även vårt fula staket. Satt ute igår, på en stol, och målade balkskor (inte klar än heller), och sent igår kväll, flyttade jag stolen till stolparna och målade, även dom. Inte alla, men på den biten vi ska göra klart först. Framsidan!


Fick en bukett, sedvanliga liljekonvaljer, egenhändigt handplockade i Tavelsjö, av min käre make, Åke.


Han bjöd även jag och Nicco på pizzamiddag. Det behövs inte så mycket mer än så, faktiskt. Pizza som man inte behöver lägga ner sin själ och hjärta i, för det gör någon annan, passar utmärkt, dagar som den.

Nicco hade med sig en jättefin blomma…


Vet inte det svenska namnet men det stod Rose Lily, på lappen. Finns en uppsjö av olika färgkombinationer, men jag vet inte om det är nån skillnad på själva hanteringen av blomman? Och kan man plantera den i rabatten eller ska man plantera om den i krukan 🤔

Den luktar gott, och jag tog in den igår kväll. Visste inte om den skulle trivas ute i kylan, fast… nåja, nu blir det ju varmare vartefter, i alla fall.

Skickade et brev till Theresé och ett till Sally, för ett bra tag sedan. Men det började aldrig på att dyka upp. Jag svor på min heder och mitt rena samvete att bägge breven lagts på lådan, inga konstigheter. Så kom plötsligt breven fram…till slut. Ser dock ut som om dom gjort en resa till Ukraina först 🤪


Lika knäppt som då jag beställde returfraktsedel från Skruvat.se, då den där lambdasonden inte passade. Tyckte det dröjde extra länge. Så skriver min syster, som bor på Kvarnvägen, att jag fått ett brev i hennes låda, men alltså…snälla…jag har bott på Blomstervägen i 12 år, och haft mitt namn, Maria Hällsten, sedan födseln. Hur kan nån då få för sig att jag heter Emma och bor på Kvarnvägen??


Nä, man ska aldrig någonsin, upphöra att förvånas. Dom mest förunderliga saker och ting, sker, dagligen dags.

Apropå dag och dags. Idag ska äntligen, Winstone få sin päls genomgången på Dogman. Kvällen för olyckan, var ju regning och smutsig. Så där kan ni ju gissa att han blev smutsig som bara den. Och efter det, ville man inte stå och gnussa eller hålla på med sånt som eventuellt kunde göra honom illa.

Han vill inte heller, just gärna, ligga på rygg, så det är svårt att komma åt undersidan. Men nu lär det då bli skillnad, så underbart.

Den här påsen fick jag av Theresé, då jag fyllde 50.

Den innehöll förstås presenter. Men nu undrar jag vad man är då man passerat 50 år, med 6 år till. Hur länge kan man gå under vintage. Nåt att klura på, under dagen.

 

Ha en fin tisdag, allihop!

 

Gissa vart…😉

Underbar dag igår. Det är precis nu, allt händer. Och det gäller att titta ordentligt om du ska hinna med. För plötsligt är allt bara där, och man hann knappt med. Grönt och fint!


Satt och funderade på vårt fula, trasiga staket. Vitt är snyggt så länge det får vara, just vitt…nytt och fräscht. Men tyvärr, så håller det inte så länge. Så jag bestämde att det får bli vanligt impregnerat virke. Stolparna ska slipas och bli vit, om jag inte hinner hitta på nån annan färg förstås 🟢🟠⚫️🟤

Men nu är åtminstone staketprojekt i rullning. Vi började med att åka till Byggmax och införskaffade brädor till 10 sektioner. Nu ska jag hitta  balkskor som passar tjockleken, det var inte så lätt, det heller. Fast de finns ju några sidor på nätet att gå igenom 🫢

Tog en liten Camaro utflykt efter middagen. Gissa vart…


Nopp, jag köpte inget godis, däremot en dricka, som fortfarande står oöppnad, en liten påse lökringar, som var fantastiskt krispiga och goda, samt en sockerfri proteinbar.


Det var dietisten som föreslog, att jag kunde äta proteinbars ibland, just för sockerdippandets skull. Så jag tog en halv till kaffet. Sen gick jag ut på en kvällspromenad. Med några minuter kvar innan jag kom hem så domnade fingrarna av och jag VISSTE, vad som var på G.

Så nej, det blir ett intressant återbesök till dietisten nästa vecka. Jag känner mig absolut inte säker på att mitt intag är största boven till lågt socker. Har fått lågt vid 3 tillfällen nu, samt känning 2 gånger, utan att faktiskt ha ätit ”fel”.

Och nej, lökringarna åt jag inte före promenaden heller. Så den var inte den felande länken…*skakar på huvudet*

Idag för 6 år sedan, var vi nere i Järlåsa. Åkte iväg till Grillby och kikade på små grisar, hehe…och 1 fick följa med hem.

Sen fortsatte vi,  jag och Åke, till Tina i Kungsängen, där vi gick ut och åt en pizza. Thoose were the days!!

Finväder idag med, härligt! Åke tog ut Mr W nu, så jag tänker gå en promenad alldeles själv, och i min egna takt. Så det är bara att göra sig redo och he sig iväg så jag får äta frukost nån gång. Ha en fin lördag, allihop!

 

I min skalle och ovanpå…

Av , , Bli först att kommentera 14

Fick ett samtal igår förmiddag…


Det var en jätte förkyld Ina, som fick lov att omboka Ouzo kvällen. Tråkigt 😔 men det är lite man rår över. Det kommer andra kvällar och helger så vi tar det en annan gång.

Theresé arbetade ute på gården, hon tyckte det var dags att fixa en soffa därute i snön.


Jag vevade ihop en deg så jag kunde baka lite Gáhkkuo (det är den umesamiska stavningen, fick jag lära mig).


Sen blev det korvgrillning ute i snön. Fjällfeeling mitt i stan, är en lustig känsla. Men det var riktigt skönt därute.


Jag kände mig manad att ta mig runt hörnet på huset då jag ville se hur det såg ut närmast väggen.

Blev riktigt glad då jag fick se tulpanerna som är på väg upp. Dom lökarna som jag grävde upp och satte om i höstas. Dessa som Elsie, min svärmor, satt där i rabatten för säkert, 20 år sedan.


Efter lunch gled vi iväg till Holmsund, där Theresé och Anders ville se hur Mats Boström, företag IRS, ser ut i verkligenheten. Även dom var imponerade över vad han och hans fru Hafdis, åstadkommit.


Jag tittade även till vår buss, som står därute.


Och givetvis var jag imponerad över valet av hjälm på Gråben, som sitter på luftrenare i Mats, Plymouth Roadrunner.


Haha… denna dök upp i min skalle, och på min skalle, förstås 😂


Han blev ju top tio, most outstanding, med denna bil i Finland, september ifjol.


Väl hemma igen var det bara att börja med middagen. På vårt påskbord fanns det små Västerbottens pajer, och croissanter tillverkade av Theresé, älgstek, gubbröra, köttbullar, ägghalvor, läcker potatissallad och små surdegsbröds pizzor som Nicco hade knåpat ihop. Mycket gott och alldeles lagom.


Idag hoppas jag på lite utesittarhäng i snösoffan. Theresé, Anders och Sally åker hem till Järlåsa. Och inom nån vecka eller två, så sitter Theresé på flyg till Kina, en arbetsrelaterad resa. Spännande!

Ha en fin påskdag, mina vänner! Och kom ihåg följande…

Skratta på ni, jag tar det med jämnmod 😊😆

Av , , 2 kommentarer 15

Annelies man, Ulf, fick höra att jag fegade för vatten, hurven… och snäll som han är, skickade han med sina galonbrallor med inbyggda stövlar, som jag ska inviga idag, då jag ska ner i sjön och se om jag får upp nån sten till projektet.

Fast i ärlighetens namn, tror jag, att dom planerade detta för att sedan kunna få sig ett gott skratt. Jag kommer ju förmodligen att se ut som nåt kondomliknande föremål då dom kommer att gå upp, rätt så långt, hahaa… jaja, jag tar det med jämnmod, skratta på ni, jag bjuder på det..


Ska först se om jag ens kommer i dom…


Sightseeing turen gick upp till kallkällan, där Annelie fyllde sig ett glas med bergavattnet.


Vidare upp mot vindkraftverket, så stötte vi på en vit ren.


Sáráhkká, är är eldens gudinna, och bor under eldstaden i kåtans centrum. Hon blåser liv i allt som föds fram på jorden.

Sáráhkká bär också symbolen av renen på stjärnhimlen (karlavagnen) som visar vägen till himmelens centrum i den norra hemisfären, polstjärnan.

Hon vandrar också som den vita renen här på jorden. Enligt den gamla samiska tron kan en vit ren komma med ett budskap, som kan vara, både bra eller dåligt. Så i detta fall hoppas jag att den vita renen kom med ett bra budskap.

Vindkraftverken stod kvar. Vi kollade bara in, 2 av dom.

Efter en snabbtitt i Springliden, gasade vi ner till Malå. Annelie, i hopp om att hitta ett öppet fik, fast Malå, en lördag, njaee. Men hon bjussade oss på middag, vi shoppade loss pizza på Dungers Byblos, och åkte hem till Åke och käkade.


Det var ändå med viss sorg i hjärtat där vi stod inne och väntade på pizzan. Dungers, som det såg ut då man var ung, det är nog något man får ha som minne, det kommer förmodligen aldrig att bli sig likt. Men det är absolut inget fel på pizzorna, kan jag tillägga.

Liten prommis nedåt vägen, med Mattis och Torven.


Sen avslutade vi kvällen med en tur ute på sjön, på flotten. Sivert skötte rodret fast Ewa fick oss i land, haha…


Idag skiner solen och det känns riktigt härligt. Nu ska jag ut på altan och njuta av både kaffe och värme. Ha en fin dag, allihop!

Lite spännande blev det allt ändå, haha..

Tänk att jag vaknade upp i Nyköping ändå, lite otippat, haha…

Tina skrev att det såg halvmörkt ut, att hon skulle hinna byta tåg på Stockholms Central, tåget var nämligen lite försenat. Och skulle hon inte hinna, skulle jag åka ner till Stockholm, all alone. Jag förberedde mig mentalt, på det. La till lite scenarion, kom fram till att klocka tåget och sitta still ifall det stannade innan, Hann då få ett meddelande att hon hunnit med bytet, så det kändes lugnt.

Vi lämnade Järlåsa med gott om tid att hitta parkering. Utan Theresé, hade jag inte, och jag betonar INTE, hittat in till Uppsala centrum, en gång. Men hon hittar ju överallt och hon följde med upp till spåret där Tina skulle komma. Fick ju även en snabbguidning på hur jag skulle gå, när jag kommer tillbaka på tisdag. Och se, där kom tåget glidande in på station, på utsatt tid fast på annat spår.

Biljetter hade Tina redan köpt mellan Uppsala och Stockholm, så det var bara att ta plats och luta sig tillbaka. Det enda spännande som hände var att tåget rullade på i 10 minuter sedan stannade det. I knew it… ja sa jag till Tina, och här hade jag suttit still i 10 sekunder och sedan funderat på ifall jag skulle kliva av. Fast jag hann väl knappt öppna munnen och säga det så ropades det ut i högtalaren att dom hade problem på ett spår och var tvungna att vänta in ett mötande tåg. Sen rullade vi på igen.

Tina bjöd på kaffe och medhavd smörgås med både brie och päron. En nanosekund trodde hon att vi skulle bli utslängda eller ensam kvar i vagnen, då hon tyckte att osten luktade lite. Fast nädå, vi fick sitta kvar. Resan till Stockholm tog 40 minuter men kändes som 15. Inga problem!

Stockholm Central var för mig som att kliva in på Arlanda. Skyltar hit och dit, spår här och butiker där. Hissar och trappor kors och tvärs. Jodå, tänk, om jag hade haft all tid i världen utan nån specifik tid att passa, kanske till och med jag, hade hittat min väg dit jag skulle. Men jag hade aldrig klarat det med tidspress. Inte utan att ha tagit fel håll 10 gånger innan slutmål. Frågat 20 personer, ringt en vän, och hunnit bli efterlyst i högtalare med direktioner som jag ändå inte, hade förstått.

Nu blev det dock lite spännande. Skulle vi gå in på Vetekatten och köpa nåt gott till kaffet, eller skulle hon köpa nåt tilltugg att ha på tåget, inne på Konsum. Hon gick in på Konsum och sedan gick vi upp till tågspåret för att köpa biljetter. Vårt tåg skulle gå 17.00. Det verkade stå på rätt ställe men det var 20 minuter kvar innan avgång och man kunde inte gå in och sätta sig. Men enligt appen, gick inget tåg 17.00, utan 17.15. Där köpte hon biljetterna och ja, sa hon, hade vi vetat det, därnere, hade vi ju kunnat gå in och tagit en fika, eller nåt.

Vi stannade kvar, gick in i ett väntrum, noterade att numret på biljetten, inte heller stämde med tåget, och där satt vi och kastade dynga på appar som inte stämmer, information som vilseleder och så vidare.

Så ser jag att det plöstligtt blir rörelse därute, dörrarna på tågen står öppna och folk kliver ombord. Jamen, jaha, ok, men då gör väl vi det också, det kan ju inte komma ett annat tåg som vi ska åka med. Och ja, det är rätt tåg men varför stod det avgång 17.15 fast det här tåget rullade faktiskt iväg 17.00. Här målades det upp scenarion om vad som hänt om vi faktiskt gått på tiden som stått på biljetterna, då hade vi ju för f-n missat tåget…så DÅLIGT!!

Tina bjöd på stort…hehe, lite nötter till lite gott i muggen..

Sen kommer konduktören, eller heter det så, numer? Det kanske heter tågvärd.. Nåja, ni fattar. Ja och nu vill ju Tina ha en förklaring till varför tider och nummer inte stämmer, fast vi sitter på rätt tåg och på väg åt rätt håll…fast, gjorde vi verkligen det. HAHAAA…

 

Njae, han pekade på biljetten hon hade i mobilen, vår start station, var inte den rätta, inte heller slutdestination, kolla…

Jamen nämen, jodå, hon, eller jag borde nog säga vi, för jag skulle ju vara hennes ögon och hon skulle vara min guide. Hade köpt biljetter åt fel håll. Men det var då ingen fara på taket, vi fick åka på dom, vad spelade det för roll, vi hade ju knappast kunna kränga dom till nån annan. Inte på den korta tiden.

Fram kom vi, och efter en del prat, och presentöppning, (jösses vad jag fick fina saker, dom får ni se i annat inlägg) bestämde vi oss för att trava iväg, en bit bort, där dom har en kolgrills restaurang. Vi firade Valborg med goda grillspett och öl till maten.

Jag berättade för henne att jag vet vad jag och Åke gjorde, just Valborgsmässoafton, 1985. Då satt vi på Taormina, i Umeå och åt pizza. Vi hade fått veta, en vecka innan, att vi skulle bli föräldrar i augusti. Jojomensan! Tina smygfotade…

Kolla in huset man passerar på vägen dit, jag tänkte på vår smörask hemma i Umeå, visst finns vissa likheter, även om detta är större.

Vi traskade hem, mätta och belåtna, sen satt vi och nattpratade till tolvslaget. En mycket bra dag, tycker jag. Och i detta nu, ser det ut som vi får se solen idag, härligt. Det blir säkert en prommis i omgivningarna. Det verkar vara en fin, liten stad, med fina gamla hus, och lite kullerstenstrottoarer. Önskar er alla en fin 1:a maj! ps, Åke, klappa Winstone från mig, och ge honom en äppelbit också ds

10 år sedan…

Av , , 6 kommentarer 13

För 10 år sedan, hade vi 5 tallar på vår gård. Idag, bara 2 bauta träd, och det räcker. Min pappa fällde ju 2 av dom, april 2012.


Här bild som Theresé, tog. Hon och Sally var här då.

Gammelmormor fick roa henne medan trädfällningen utfördes.


Hade vi inte tagit bort dom så hade vi aldrig fått in bussen där vi brukar ha den på somrarna, på gott och ont.


Det goda är att ha den nära. Man behöver inte tömma den på alla saker då man gjort en liten utflykt. Inte heller betala nån annan för att ha den inhyrd nånstans, Det onda är den plats den tar och gräsmattan som aldrig blir en gräsmatta utan jord, mossa och annat tråkigt.

Det bästa med att ha tallarna borta är att man slipper kratta barr, som en tok. Däremot slipper man inte kratta, igår var det på börjande av att kratta gräsmattan för att få bort stenar från grusgången. Dom följer med upp då Åke skottar med lill traktorn.

Men gräsmattan får sig en genomgång och det brukar synas rätt snart att den mår bra av det. Det går snabbt att den får färg, efter en genomgång.

Satt ute efter att ha uträttat det jag skulle göra inne. Innan jag hämtade Bson gick jag in på Arken Zoo och införskaffade nytt sele till Winstone, syns knappt i all päls.


Och ett reservpack med sockor till honom. Dom är verkligen till hjälp, då man vill hålla lite av skiten, borta från pälsen. Dom fungerar nästan som stänkskydd. Så här vacker är dom efter promenad i omgivningarna, och nej, dom går inte bara att skölja av med vatten. Det krävs disk eller tvätt medel för att få dom ren. Det är livet i stan, med hund.


Slog på stort och beställde pizza till middag. Skönt att slippa köket, nån gång. Sen var det mest soffhäng, hela kvällen. Jag gissar på utehäng idag, solen säger det. Ha en fin dag, allihop!

Teorin är inte sanningen, tyvärr…

Av , , 2 kommentarer 15

Glömde ju bort att skriva Anders teori om skyltarna jag ville veta om ni kunde. Två skyltar, enligt honom då, lägger man ju ihop, så står det 90 på varsin sida, så blir det förstås 180…vad annars 😉

Notera att det inte är sanningen, utan hans…teori, haha. Och sorry, Anders, det blev ingen vinst till dig.

Vi kom oss iväg runt 13 tiden igår. Var tvungen att göra ett tidigt depåstopp på macken i Hemavan, för inköp och påfyllning av spolarvätska.

Nya vyer att insupa på hemvägen, då man plötsligt ser fjällen från en annan synvinkel.


Gjorde samma stopp som på ditvägen. Clementindags och lite rastning av Winstone, i Blåvikssjön.


Ispelaren i Lycksele, är verkligen mäktig, och är större än den ser ut, på bilderna.


I övrigt passerades Lycksele lika fort som man kör från Västerslätt ner på stan, tjopp tjopp så var man ute på storvägen igen.


Ett till snabbstopp på Tallbacken och sedan raka spåret till en förbeställd hämtpizza så var middagen plötsligt fixad och klar.

Och visst är det som man så vackert säger, borta bra men hemma bäst. Fast lite kul ändå, jag sa nämligen till Anders, att detta hade vi nog aldrig kommit på att göra själv. Skidor går ju fetbort och vad ska man då till en skidort att göra.

Men, vi pratade lite lätt på hemvägen, och dividerade ifall liftarna går, även på sommaren. Då kanske man åker upp dit igen, tar liften, och går sedan ner. Enbart för upplevelsen och dom majestätiska vyerna. Why not 🤘☺

Nu är vi i alla fall hemma, jag har ett jobbpass ikväll, så då lär jag få skicka ut Åke till Glassbilen. Jag råkade ju trycka på beställningsknappen, då jag såg att dom hade en glassbåt med semmelsmak, och lite annat gott.

Sally är säkert sugen på glass i helgen, och då må vi ju få lyxa till det. Inköp från glassbilen har jag inte gjort på åratal, så lite synd att den hittade på att komma den enda dagen i veckan som jag inte är på plats… eller…

Ha en fin torsdag allihop, regnet till trots!

 

Mönsterskyddad pizza 🍕

Av , , Bli först att kommentera 17

Sista dagen på årets längsta månad. Eller nä, jag tyckte nog det förut, att januari kändes lååång, kall och allmänt besvärlig. Fast det är länge sedan jag tyckte det.

Theresé ringde igår och sa att Anders ville boka en lägenhet/stuga i Hemavan  🏠 några dagar samma vecka som det är Rally VM.

Dom ska ju hit då, men roa sig med skidåkning innan dess. Och han skulle bjuda oss på boendet om vi kommer dit.

Mja…så klurar man på hur man jobbar, vem ska man ta det med, hur kan vi lösa logistiken överlag, hunden måste med, lalala. Så tänker man att det är ju ett tag kvar. Sen kollar man schemat…jösses, det är ju om 3 veckor 😮

För vår del, Åke, Winstone och jag, så blir det förmodligen ingen skidåkning, utan bara chill, promenader i andra omgivningar, att få se andra utsikter, och hänga med en del av familjen. Ska givetvis kolla in, då Sally åker utför, också ⛷

Jag gjorde pizza till lunch igår. Och denna gången knådade jag degen utav bara FAA…. och ja, det är nog så man ska göra. Den kändes smidig och seg. Fast jag är inte haj på att få till nån rund sak, haha. Nu önskar jag ju att jag tagit ett kort på formen.

Mja, man kan säga att jag kanske hade kunnat söka mönsterskydd på dom. Åkes hade en look, och min, en annan. Nånting åt det här hållet.


Men det sitter ju i smaken. Det är sen gammalt 😉

Idag har jag det där läkarsamtalet inbokat, där jag ska tala om, att dom glömt skriva läkarintyg, för några dagar i början av november. Så tänker jag på alla som råkar ut för sånt här, och som kanske till skillnad från mig, sitter i en sits där pengarna måste flyta på.

Det hade ju varit fruktansvärt, och det skulle till och med förbjudas, att nåt ska behöva ta sån här lång tid, att lösa. Eller så är detta bara ännu ett bevis på, att vi, ska ha koll på ALLT. Det kan läggas tillbaka på mig, som inte loggade in på FK varje dag, för att se hur intyg och övrigt såg ut.

Man ska aldrig ta för givet att andra gör det dom borde. Och där får ju jag vatten på min kvarn. Det kanske inte alltid är så dumt att tänka, att vill man att nåt ska bli som man själv önskar, är det bäst att inte lita på att andra ska göra det, åt en. Fast man vill ju gärna tro, att ensam inte är starkast, men ibland, och nu stryker jag under, ibland, kan det faktiskt vara bra att tänka så. Då vet man att man klarar det mesta.

Nu ska jag fjutta eld under stekpannan och grädda några plättar till n´Åke, så han har middag ikväll. Så jag önskar er alla en fin måndag!

Maria Lundmark Hällsten