Etikett: stenåldern

Inga hyresgäster dök upp, snopet :O

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 september 2019 kl 10:09, Bli först att kommentera

Det blir inga hyresgäster…den här veckan, utan jag borde nog ha semester istället, jag som har så fullt upp med att göra iordning lägenheten att jag har noll koll på att det är nästa vecka dom kommer :O

Och det ser jag då först 21.30 igår kväll, då jag börjar bläddra i konversationen jag haft mellan läraren på den skolan dom kommer ifrån och mig själv då, förstås.
Jaja, det gör ju ingenting, då har jag en vecka till på mig, att hitta på nya projekt och sen kommer förmodligen veckoslutet att se likadant ut, som detta veckoslut, och det känns som om jag gör saker i sista minuten…(människan lär sig aldrig).

Talade om för Nicco att det kommit ett endaste blåbär på den andra busken, och det är bauta stort. Skulle fota det, härom dagen och här är bollen:

Det godaste blåbäret hittills, och yeah, jag fann flera, dom hade gömt sig, fast det blir inte alls lika många som på den andra, nåja, då finns det då hopp om att det kan bli fler till nästa år, kanske.

Sally ringde mig igår och undrade när vi skulle komma ner till dom igen…eller när hon skulle komma upp hit, hon saknade mig, sa hon. Fast sa jag, jag tror ju inte att vi åker ner nåt mer nu utan det blir kanske du som kommer hit, men det måste du ta med dina föräldrar. Jo, hon skulle göra det.

Hon berättade att dom höll på med stenåldern på skolan och idag tar hon med ett kort på en kniv, som min farfar Johan Lundström, hittade i Lainejaur då han hjälpte till att göra vägen, kniven är uppskattningsvis, 25000 år gammal. Och, sa jag till Sally, den kan man se här på Gammlia friluftsmuseum, den ligger där i tryggt förvar.

Men, sa jag till henne, hur vet dom att det är en kniv, på riktigt? Jag tror nämligen att det kan vara en tandpetare för mammutar, och det kan du berätta på skolan. Fast hon fnissade bara åt mig och sa att det tänkte hon nog inte alls berätta…(då kan ju nån tro att hon har en något knäpp mormor, tro och tro, tänker jag, det kanske hon har, på riktigt).

Idag blir det besök hos mamma, hon ville ut på nåt ärende och ikväll ska jag kaffedejta en väninnan till Tina, jo, fast vi har träffats en gång förut, tillsammans med Tina, men hon är själv, lite väl långt bort för att kunna haka på ikväll.

Hoppas ni har lika mycket sol som vi har här på slätten och att eran dag blir så bra den bara kan. See yaa!

Gjorde man så på stenåldern?

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 april 2016 kl 07:33, Bli först att kommentera

Vi satt då ute en stund igår, och kokade kaffe. Hade varit riktigt skönt om man sluppit blåsten. Men björkveds doften var värt vinden, det luktar ju så gott.

Vi hade Norsjö främmen här i förrgår, en tjej som jag umgicks mycket med, som liten, dom hade stuga på Udden. Och vi fortsatte umgås upp i åldern, på somrarna, och då det passade sig. Ja, hon är Malåbo från början, men numer Norsjöbo, tillsammans med hennes sambo 😀

Många minnen har vi tillsammans, och jag hamnade plötsligt x antal bakåt i tiden, och moppen var ett av alla sätt att ta sig fram på. Nu var jag bara 12 år och fick väl egentligen inte, köra den, men…

Ibland satt vi 3 stycken på den, då gick det inte så fort, men kul hade vi 😀 Hjälmlös och trimmat, jojo. Inget jag rekommenderar idag, men på nåt sätt tycker man att allt var så oskyldigt förut, fast var det verkligen, seriöst så? Njae…

Vi brukar ju se på roliga klipp, det har jag skrivit förut, och jag kan aldrig låta bli att fundera, om vi människor faktiskt är så jäkla dum, som vi framstår? Alltså, hur kom dom på att testa det där, vad tänkte dom nu, ser dom inte vad som ska hända, varför kastar man sig nerför ett stup, frågorna blir otaliga.

Så undrar jag, vi skrattar, dom som spelar in klippet, skrattar, och även dom som halvt slår ihjäl sig, men hur var det på stenåldern? Gjorde dom såna där dumma saker och garvade åt det sedan? Tog sats och sprang in i klippväggen och vrålade av skratt. Hängde i en gren, fem meter upp i luften och släppte sedan taget för att hamna på en gren under…med skrevet i kläm, och garvade ännu högre. Hm…jag har som svårt att föreställa mig det.

Varför söker vi alltid spänning, svar, saker att roa oss med, utmaningar, och ibland då, såna där idioti grejer? Ja, det lär jag väl inte få svar på heller, det är väl som det är 😀

Önskar i alla fall att ni hade fått se hur Winstone såg ut igår, då jag och han kom in från promenaden och Åke stod och diskade, jag skulle ha filmat honom, men 2 kort fick jag:

Typ…vad håller han på med! Winstone stod länge och kollade in diskandet 😀

Önskar er alla en trevlig måndag, snöandet till trots.

Man märker det inte

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 september 2014 kl 06:02, 2 kommentarer

Konstigt att man som aldrig ser, hur det blir höst, utan plötsligt konstaterar man att löven blivit gul/röd/orange och det är mörkt då man stiger upp, och lika mörkt på kvällarna. Då känns det också ännu konstigare att vi än, inte gjort vår sista resa med bussen, för i år.

Inte nu till helgen men nästa, så är ju våra planer att åka ner till Uppsala, mitten av oktober, brrr…känns lite gruvsamt att ligga i en buss då, men det finns faktiskt värme i den, och kan egentligen vara ännu skönare att sova i den, den här årstiden än en varm sommarkväll.

Nå, det är ju några dagar kvar till dess, så jag ska inte fundera så mycket på den, nu.

Däremot undrar jag om jag har tappat mobilen i golvet, en gång för mycket. Helt plötsligt, ett år efter att jag köpt den, så talar den om för mig, varje gång jag slår av eller på datorn, att det nu är gjort. Ja, jag vet, det är blåtanden som vill göra sig hörd, det roliga är väl att den aldrig någonsin, gjort så förut.

Eller så var det meningen att den ska göra det, och nu har den fått tillräckligt med däng för att förstå det…ja, jag vet inte, lite överkurs är det dock 😀

Det kanske är som Nicco försökt tala om för mig länge, att min mobil tillhör stenåldern, och det vet man ju, hur man fixade dålig bild på tv:n, förut, man smällde till den, så var myrornas krig över. Tänk om det nu skulle funka lika bra på vår spis.

Den är verkligen ut funktion, eller tvärtom, den funkar för bra. Slå i gång en platta och du får nästa platta att bli lika het. Förstå då vilken värmekälla det blir då alla plattor måste användas och kanske ugnen på det…hot hot hot!!!

Ja, det kanske snart är dags att investera i en ny spis…verkar onekligen som det.

Jobbdag idag, därav den tidiga timmen, snart ut med Winstone en liten pinksväng, han följer ju alltid med Åke då jag jobbar förmiddag, och sedan få upp Nicco ur sängen innan jag ska bege mig av mot dagens äventyr. Hoppas på en fin måndag, för er alla! Avslutar med en bild på Enya, det ser verkligen ut som om hon inte vill ha kameran i ansiktet längre 😀

Ett sätt att kommunicera

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 november 2010 kl 06:02, Bli först att kommentera

Varför skulle det alltid vara skönare om man fått sova några timmar till, när man inte kan, och när man är ledig, så är det inga problem med att vakna så tidigt på morgonen som bara är möjligt? Undrar hur dom gjorde på stenåldern om dom vaknade jätte tidigt, vände dom bara på stenen och kröp djupare ner under vad det nu kunde vara dom sov under, eller studsade dom upp och ut, för nya äventyr? För dom var det förmodligen ett äventyr att bara fixa frukosten.

Jojo, jag vet, det kan vara äventyr här också…ibland varje dag och i annat fall varannan. Idag ska jag, förutom att åka på jobbet, vara på utvecklingssamtal med Niccolina. Dom har ju numer ändrat sitt sätt att komma fram till nya mål. Tidigare fick man ett papper hem, med några frågor som skulle besvaras. Nu ska man skapa en användare på något som heter unikum, sedan ska man sitta där och kommentera vad som skrivits, Nicco ska fylla i hur hon tycker att det är, läraren kan gå in och skriva sina utvärderingar, det kan kommenteras osv.

Jag höll på bli knäpp, först, innan jag fattade vad det ens skulle gå ut på. Nu är det gjort, men om det blev rätt och riktigt, får vi väl höra idag. Vi kan inte vara dom enda som kanske tyckte att det var krångligt, i början är nog många saker det, alltså krångliga. Sen är det säkert ett bra sätt för både elever och lärare, att kunna kommunicera, även då dom är hemma, och allt blir samlat och förhoppningsvis sparat, vilket dom här papperna man fyllde i, inte blev, alla gånger.

Imorgon är det den årliga pubaftonen här i kvarterslokalen. Vi ha anmält oss dit för att ta en öl/cider, eller två. Ganska så trevligt med en liten lokal pub, så här nära hemmet, skulle få vara en permanent grej…eller, nja, det kanske blev för dyrt i längden 🙂 Lagom är bäst, som man brukar säga.

Nu ska jag surfa vidare, strax dags för frukost och sedan avfärd. Ha en fin torsdag!

1140 samtal

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 januari 2010 kl 09:27, 2 kommentarer

En människa gör i snitt 1140 telefonsamtal per år.

Det är alltså lite drygt, 3 samtal/dag, undrar just hur dom klarade sig innan det ens fanns telefon? Knackade på i hyddan brevid och slängde några ord, kanske?

Men visst är det ganska fantastiskt ändå, att idag, kan man resa till en annan världsdel, man kan prata med någon i ett annat land, man kan arbeta och göra sig förstådd med människor från andra länder. Tänk om man skulle kunna plocka en människa från stenåldern eller ja, bara ta en från 1700 talet, och placera den människan här och nu, dom fick nog stora darren då. Att ens kunna ta in och fatta, vad man kan göra idag jämfört med då. Skrämmande eller fascinerande.

Etikett: stenåldern

Inga hyresgäster dök upp, snopet :O

Gjorde man så på stenåldern?

Man märker det inte

Ett sätt att kommunicera

1140 samtal

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten