Etikett: vinden

Kände mig kränkt, nå se hemskt!

Det är nu det händer saker. Fotat nederst på vårt trappsteg, den 21 maj:


Och detta, 2 dagar efteråt:


Bästa tiden, framför oss!

Nicco röjde lite däruppe igår, och jag kände mig kränkt av vinden, heeela dagen. Såg så härligt ut i solen, men det gick ju fasen inte att sitta ute. Jo, vi drack eftermiddagskaffet där, men det var jussepass.

Kaffet kokades förövrigt i denna kaffepanna, som jag införskaffade nån timme innan fikatajm, på Rosendahls antik ute på Västerslätt. Jag och Nicco gjorde oss en tvärtur, dit ut.


Fick en sån här, med samma mönster, av mina föräldrar, deras gamla då, nån gång på slutet av 80 talet. Med medföljande spislock. Pannan följde med oss x antal år, men till slut, hade den gjort sitt och fick gå i graven.

Hittade en likadan fast en storlek mindre, och den har vi i bussen. Tyvärr håller även den på vara färdig för skroten, tror att användning på gasolplatta, nöter mer än en vanlig spisplatta, så det är inte så konstigt. Men nu är vi ju räddade, med ännu en till som vi kan nöta på.

Jag tycker personligen, att kaffet blir aningens godare i denna typ av panna!


Undrar om jag ska tillbringa lite tid nere i källaren idag, vädret säger i alla fall det. Och det vore ju bra att göra nåt, i alla fall, så man kan skönja ett ljus i slutet av tunneln.

Det värsta är att man måste göra plats för saker man tömmer ut från ett skåp, sedan komma fram till om det ska sparas och i så fall, vart. Och där man sedan vill ha det, finns det plats därinne eller måste man göra en till rockad.

Ommöbleringar eller ombyggnationer i alla ära, men vissa tar verkligen priset. Fick en bild skickad till mig från Anna Markström som hade denna bild i sina samlingar av foton, denna från Thailand:


Jag får huvudvärk då jag verkligen försöker fatta, hur det ser ut i huvudet på en hantverkare som gör nåt sånt här.

Är det dusch med inbyggt fotbad, för nog tusan får då fötterna sitt innan man kommer upp i nån nivå då det rinner ut, men hur tusan får man ut det andra vattnet:


Ja ett eller två, är då säkert, jag är superglad att det inte ser ut så där i våra duschar och man får då skratta åt eländet också:


Jerry from over there, la upp den här bilden på min tidslinje, apropå Åkes tandembygge, han undrade om detta kunde vara ett annat projekt till Åke:


Haha…ja, man kan aldrig så noga veta vad han kan hitta på.

Hoppas på en bra dag för er alla, ut och hoppa i nån vattenpöl, eller kryp ner i soffhörnet och läs en bok, planera för soliga dagar som komma skall eller gör absolut ingenting. Det kommer en ny dag imorgon med.

Handuppräckning!!!

Kan ju vara läge att sätta ut den bilden igen:

8de7764306b921d1e59275c595919decOch svar: JAAA! Handuppräckning! Jag var ute på gården 6.30 i morse och plockade upp locket från dynlådan som knäckts i vinden, samt tog rätt på 2 dynor på rymmen.
Sen har jag varit en sväng med Winstone, som fick följa med Åke i lastbilen idag. Och Oooja, det stormar hej vilt, några snedsteg på vägen, håret helt galet och bara ljudet från vinden, ujuj.

Blir förmodligen inget kaffe ute idag, om det inte lugnar ner sig, förstås:

34307662_10156337108171585_3934094304020004864_nJag får hit fönsterputsare idag, och det är av den anledningen, Winstone får vara ute på vift. Så slipper man hålla koll på honom, den lilla vaktisen.

Han fick duscha igår, och döm om min förvåning då han snällt och lydigt travade in i duschen, såg något skamsen eller ledsen ut, men han gick dit själv 😀

Och jag har bokat in en pälsklippning/trimning av en kompis, så det ska bli lite ordning på hans päls. Den är inte rolig, tänk er att reda ut svinto, ungefär så, ser det ut i baken, och under hans framben. Får se då hon har tid att komma och göra det, på honom, ska bli så skönt att få börja om från början.

Vi tvärgjorde oss en sväng till Byggmax innan stängning igår och införskaffade brädor till trappen, olja till altan och vit färg som ska målas på runt bron. Och vi kom oss en bra bit på väg igår.

34278641_10156336313361585_2307714412363907072_n34446795_10156336313736585_7901007363681812480_n34278594_10156336312951585_8415799652699340800_n34418519_10156337077501585_3031846065973231616_nJag gjorde altanen, ståendes på skallen…hade alltså ingen förlängning till penseln, men det gick hyfsat, känner dock av det i handleden idag, samt lite i magmusklerna, jojo, att man hade såna också 😀

Åke målade den övre delen på bron och gjorde 2 trappsteg, kvar är nu vitmålan, och resterande trappa, samt ett broräcke på högersidan, tror jag…

Nu längtar jag bara tills fönstren är klara, så härligt med utsikt igen! Ha en fin måndag, allihop!

Gjorde man så på stenåldern?

Av , , Bli först att kommentera 16

Vi satt då ute en stund igår, och kokade kaffe. Hade varit riktigt skönt om man sluppit blåsten. Men björkveds doften var värt vinden, det luktar ju så gott.

2016-04-24 14.02.56 2016-04-24 14.16.06Vi hade Norsjö främmen här i förrgår, en tjej som jag umgicks mycket med, som liten, dom hade stuga på Udden. Och vi fortsatte umgås upp i åldern, på somrarna, och då det passade sig. Ja, hon är Malåbo från början, men numer Norsjöbo, tillsammans med hennes sambo 😀

Många minnen har vi tillsammans, och jag hamnade plötsligt x antal bakåt i tiden, och moppen var ett av alla sätt att ta sig fram på. Nu var jag bara 12 år och fick väl egentligen inte, köra den, men…

Ibland satt vi 3 stycken på den, då gick det inte så fort, men kul hade vi 😀 Hjälmlös och trimmat, jojo. Inget jag rekommenderar idag, men på nåt sätt tycker man att allt var så oskyldigt förut, fast var det verkligen, seriöst så? Njae…

Vi brukar ju se på roliga klipp, det har jag skrivit förut, och jag kan aldrig låta bli att fundera, om vi människor faktiskt är så jäkla dum, som vi framstår? Alltså, hur kom dom på att testa det där, vad tänkte dom nu, ser dom inte vad som ska hända, varför kastar man sig nerför ett stup, frågorna blir otaliga.

Så undrar jag, vi skrattar, dom som spelar in klippet, skrattar, och även dom som halvt slår ihjäl sig, men hur var det på stenåldern? Gjorde dom såna där dumma saker och garvade åt det sedan? Tog sats och sprang in i klippväggen och vrålade av skratt. Hängde i en gren, fem meter upp i luften och släppte sedan taget för att hamna på en gren under…med skrevet i kläm, och garvade ännu högre. Hm…jag har som svårt att föreställa mig det.

Varför söker vi alltid spänning, svar, saker att roa oss med, utmaningar, och ibland då, såna där idioti grejer? Ja, det lär jag väl inte få svar på heller, det är väl som det är 😀

Önskar i alla fall att ni hade fått se hur Winstone såg ut igår, då jag och han kom in från promenaden och Åke stod och diskade, jag skulle ha filmat honom, men 2 kort fick jag:

IMG_0548 IMG_0549Typ…vad håller han på med! Winstone stod länge och kollade in diskandet 😀

Önskar er alla en trevlig måndag, snöandet till trots.

13051621_589582274533781_2291322189494390670_n

Jag fick en idé…apropå nåt helt annat :D

Av , , 5 kommentarer 10

Jag hade en lunchdejt med Anna igår och jag käkade den fantastiskt goda räksalladen:

Foto1836

Men dessförinnan fick vi tugga ur munnen från grus, ja det är sant, det blåste ju så ruskigt att sand flög in i munnen, så det knastrade i tänderna då vi kom in. Kul också att ha lite längre hår, för det var inte det lättaste att försöka reda ur tjorvarna då man kom hem från morgonpromenaden. Hårstråna hade slagit knut på sig själv.

Vi pratade om lite av varje och hur det nu kom sig, så berättade hon om missing people, som varit i närheten av där hon bor, och nu sitter en massa plastband i träden, oranga sådana.

Och när hon sa, plastband, så fick jag svaret på vad jag ska använda mig av, nästa påsk. Då fjädrar ska sättas fast på påskriset. Ja, visst låter detta lite långsökt, vad är jag nu ute efter, månntro, jo…hör här.

Jag läste fröken Krass inlägg, och där hade Häxanmexan kommenterat och lämnat denna länk: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/paskfjadrar-kan-komma-fran-plagade-faglar

Jag har aldrig ens tänkt tanken, att fjädrarna plockas från levande fåglar, men med den vetskapen, kommer jag inte att köpa fler, färgade fjädrar, ha dom uppe i en vecka för sedan kastas bort och nästkommande år köpa nya och bidra till att fåglar fortsätter att plågas.

Så, efter att jag läst detta, tänkte jag att jag skulle komma på nåt annat att hänga ute i syrenen, till nästa påsk, och det är alltså det jag nu kommit på 😀

Plastband, dom finns i alla färger, och kan säkert knytas ihop till färgbomber, dom fladdrar i vinden och blir säkert lika bra som fjädrar:

8200535g

Och dom kan man bland annat beställa här: Officedepot

Och jag hoppas att jag med det inlägget, kanske får någon av er läsare att tänka och göra likadant, det brukar ju oftast finnas alternativ till saker man använder sig av, och traditioner är väl till för att brytas…ehhh, ja, vissa i alla fall. Ha en fin dag, allihop!

 

 

 

Min… vår farmor

Av , , Bli först att kommentera 12

 

Läste Marjas kommentar, att hon tyckte historien om bordet och min farmor, var så underbar.  Och givetvis tänker man då på farmor och vilken kvinna hon var, egentligen. Hon fanns nog där, för alla som behövde henne.
Var det något man ville veta… innan internets tid, så ringde man till farmor, hon visste ALLT, och det hon inte kunde i huvudet, gick hon och slog upp i en av hennes alla böcker, det var sällan hon gick bet, på något.
När min pappa var ung, eller rent ut sagt rätt så liten, så hade han ju även en lillebror, förutom tre äldre syskon. Jag tror nog att det var lillebror och pappa som var vildast av hela högen. Och farmor har nog berättat att när julen var i faggorna och dom inte kunde varva ner, så hade hon ett knep för det med.
Hon satte tomtemasken på en käpp, travade runt huset i mörkret och riggade masken, varje gång dom nu blev lite väl uppspelta, så påpekade hon att tomten nog såg och hörde alltihop, dom gläntade på gardinen och fick se tomten där utanför och det gick hem… dom blev lugna som filbunkar, ett tag i alla fall.
När man var liten själv, så var farmor och farfars vind, en riktig skattgömma. Där kunde man gå in på kallvindan och rota i alla saker, alltid hittade man något intressant, tog med det ned och frågade vad det var för något och fick alltid frågan: Vill du ha den där… då får du den.
Och nere i källaren kastades det pil och smakades på diverse godsaker som hon förvarade därnere. Inne i kammaren, rummet före deras sovrum, där, på det höga skåpet, låg det alltid i december, chokladkartonger med knäck i, jojomensan, det fanns nog inga gömmor som vi inte hittade av, men vi blev alltid bjudna i alla fall, så att vi visste var det fanns, hade egentligen ingen betydelse. Hon var snäll, min… vår farmor, och visst saknar man henne, men då är det ju tur att man har många minnen av dom som fanns i våra liv, tidigare. Vi får leva på dom.
Önskar er alla en fin torsdag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten