Etikett: Monika

Det ena ger det andra, ger det tredje

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 januari 2015 kl 08:32, 2 kommentarer

Igår firade bastugänget, Laila, som passat på att fylla jämnt i december. Det vankades smörgåstårta hemma hos Monika och vi avslutade hela kvällen med triss skrap och se, igår blev det vinst på 3 lotter av 6, men ihop räknat, med 270 spänn i vinstpotten, minus inköp och delat på 6, blev det inte så mycket att hurra över, även om vi gjorde det. Bara glädjen att skrapa fram 3 lika, räcker långt 😀

På FB är jag med i en grupp som lägger ut bilder på ”gamla” Umeå. Och man skriver sina minnen, kommer på frågor och får oftast svar. Igår handlade det till en början om restaurang Alexis, nuvarande Great Eastern, och för längesedan, Teriabaren.

Ämnet övergick från glada dagar där, till Sara, som försvann efter en kväll på Alexis, och sedan förflyttades samtalet över till Diligensen, och sedermera Wells Fargo, innan huset revs och nu står ju busstationen där, med Sibylla på hörnet.

Jag kan inte framkalla en bild på hur det såg ut, den låga byggnaden som inrymde Diligensen så jag och Åke började leta efter böcker som kunde tänkas innehålla gamla kort, men vi gick bet på det. Däremot hittade jag detta lilla sånghäfte, utgivet av VK, kan ni tänka:

Bläddrade lite och hittade en visa, jojo…intressant text 😀

Sen hittade jag ett album med gamla bilder, tagna, gissningsvis då Theresé var 3-4 år, och vi hade vår lilla folkabuss:

Haha, och då kom jag osökt ihåg då vi bodde i lägenheten, Nicco var väl några år gammal och det passerade just en folkabuss ute på vägen, jag pekade och sa, titta, en sån där buss hade vi då Theresé var liten. Nicco tittade…gapflabbade och sa med lätt sarkastisk ton, en buss, haha, vilken löjlig buss! Hon tyckte inte att det gick under buss, jämfört med vad vi hade då och har än idag, jo, det är lite storleks skillnad 😀

Och även detta inlägg avslutar jag med ännu en bild att gnugga geniknölarna till, vad tänkte dom på, som satte upp denna skylt? Hoppas på en fin torsdag, för er alla!

Bild lånad från Tinas FB sida

Som kulan i ett roulettespel…

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 oktober 2013 kl 09:31, Bli först att kommentera

Kan inte påstå att det var ett perfekt hundpromenadsväder igår, men hundväder kan man ju kalla det, däremot tyckte nog inte hundarna att det spelade någon roll. Vi parkerade nere vid sidan av badstranden och gick till dödmansudde, där dom gjorde upp en liten eld.

Winstone som inte har så jättestor vana av andra hundar, såg lite förskräckt ut i början men mjuknade upp då han fick dra upp fjädern på dom andra och rusade runt som en galning.

In i grillstugan, runt grillen i 120, några varv, han såg ut som kulan i ett roulettespel som precis fått upp en riktig spinn, och lika snabbt var han ute igen… och järnet, hela tiden.

Lite godis för att få dom att posera… stilla satt dom, i några få sekunder och sedan var det på, igen. Han förvandlades på en väldigt kort stund från en vit hund till en grådassig, grillkols färgad hund som fick ställa sig i duschen då vi kom hem, men han hade nog en bra stund i alla fall.

Jag har funderat om han har fjädrar i frambenen, som han studsar upp och ner hela tiden, så gör han hemma också, då han vill ha uppmärksamhet eller då han är uppspelt av annat, jag förstår då varför hundrasen passar till agility, dom gillar fart och fläkt.

Vid sjutiden dök Ingegerd och ”Kul-Janne” in och en stund efter dom kom Monika och Björn. Vi testade kaffedrinken och den var det inget fel på, fast vi från början upplevde den som stark, men då isen började smälta fick den perfekt smak, den ska jag dricka fler gånger 🙂

Presenter hade dom med sig också, en orangeblomma som jag tycker ser så cool ut att jag redan hade hunnit köpa en själv, men vad gör väl det, två är det inte fel att ha, och Monika och Björn hade med sig en vinflaska… hon hade en vag aning om att vi inte drack vin men var inte säker, men det gör då ingenting, vi kan ju få främmande som vill smaka eller så kommer det att bli ett vällagrat vin 🙂

Nu ska jag ta och diska upp så jag får en fri diskbänk att kunna fixa frukost vid, önskar er alla en fin söndag!

Bör finnas i var mans hem…

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 oktober 2013 kl 09:30, Bli först att kommentera

Nu ska alla pepparkaks älskare få sig ett tips:

Dessa skorpor bör finnas i var mans hem…. Jättegoda, hårda, pepparkakssmakande skorpor som man inte bara kan bjuda på i brist på annat, man kan ta en själv, till kvällskaffet, jag lovar 🙂

Vi fick faktiskt oväntat besök igår och vilken tur att hemma hos oss har det alltid funnits och finns än idag, Gevalia i kaffeburken. Det var Monika och Björn, från ”gammgården” som susade förbi och Åke råkade vara ute just då så han bjöd in dom på kaffe.

Och en högpoängare till… jag hade ju en påse med dessa skorpor hemma så dom slapp en slät kopp kaffe, dom fick något till.

Jag var ut en sväng och handlade annars var det bara Winstone jag rastade med jämna mellanrum. Kallt så det räckte till men blåsten lugnade då ner sig till kvällen.

Nicco och en kompis till henne tog moppen och åkte upp på Umedalen till en annan kompis, när dom sedan skulle hem, så startade inte moppen, kul, kul… samma sak var det i fredags då hon skulle hem från skolan. Batteriet måste ju vara slut, och kylan suger ut det där sista i batteriet.

Hon kör ju dessutom inte så långa sträckor åt gången så den hinner väl aldrig laddas upp ordentligt. Jaja, vi får se, jag vet inte om hon tänkt köra moppe hela vintern eller om den ska ställas undan och hon börjar ta bussen istället, det jobbiga där är att härifrån går den bara en gång i timmen, obra om man missar en buss då. Fast om man går en bit så finns det andra bussar att åka med, även om dom oftast är fullproppade.

Nåja, nu är det väl bara att ta sig an den här dagen och se vad den har att bjuda på, önskar er alla en toppen söndag!

Den ena historien efter den andra

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 juni 2013 kl 08:49, Bli först att kommentera

Det blev en mycket trevlig kväll igår med mycket skratt och prat. Inte nog med att vi åt världens godaste oxfilé planka (jag & Åke) utan sedan ville Monika och Björn, bjuda hem oss allihop på en kaffe med tillhörande likör.

Vi var ett gäng, Kerstin, Jan B, Ingegerd, ”Kul-Janne”, Laila, Ove, Monika, Björn, Fred, Birgitta, jag och Åke.

Det lät ju rätt så blygsamt men väl där så kom både whiskeyflaskor, likör, och vodka pavor fram på bordet, det såg ju verkligen ut att urarta då Monika var in och hämtad en flarra i medicinskåpet också, men det var inte så allvarligt som det kunde tas för, Björn bjöd nämligen på en Koskenkorva lakrits och den luktade som den där hostmedicinen man fick som barn… som var så god. Och hon skulle se om det var en sån hon hade 🙂

Sedan avbyttes den ena roliga historien efter den andra, Kerstin tyckte att ”Ful-Janne” (ja det var Janne B själv, som sa det) skulle försöka hålla tyst en stund men det ville sig inte riktigt och alla hennes försök att få honom tystad var lika roligt som allt det andra, hahaa…

Vi snackade Helikoptern, ja ni vet, inte den där saken som svävar i luften, utan den som vissa grabbar/gubbar/killar, kan göra, då kom jag ju osökt ihåg då vi bodde där på Näckrosvägen, både jag och Åke stod på balkongen och ser plötsligt några tjejer som springer och fnittrar och gömmer sig bakom bilarna därnere.

Från ingenstans kommer en naken, skateboard åkande kille och Åke kan ju inte låta bli, han ropar: -HELIKOPTERN!!! Killen tvärnitar, tittar upp, lätt skärrad och ropar: -VA, KOMMER POLISEN???

Hahaa… att han ens stannade var ju lustigt, detta måste ju ha handlat om en vadhållning eller liknande, eftersom det stod strategiskt utplacerade ungdomar därnere.

”Ful-Janne” berättade om en arbetskompis han haft som höll vad, med en annan kille om att han kunde bita sig i ögat. Jo tjenare, svarade den andre killen. Då plockar han ut sitt porslins öga och sätter det mot munnen.

Mjo, haha… jag kan också hålla vad om att jag kan bita mig i det andra ögat, det tror den andre killen förstås inte på, men han blir överbevisad då han plockar ut sina löständer och biter sig i ögat med dom… moahaha…

Ja, ni hör ju själva hur det kan låta på våra sammankomster, det var inte en enda tyst minut, kan jag säga.

Men vi är då uppe ur sängarna idag, pigga och alerta, jag har redan varit ut med Winstone och kokat kaffe som jag nu ska spilla upp i termosen. Önskar er alla en toppen dag.

Så var det klart!

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 februari 2013 kl 06:15, 6 kommentarer

När jag kom hem igår så var tapetseringen klar, härligt, fast han hade glömt lim, skräp och annat härinne så jag skickade iväg ett sms och på en kvart så var grejerna hämtade, återstod att dammsuga och torka golven så var det färdigt.

Efter middagen var det återigen dags för bastukväll, två veckor sedan sista gången, vi hade tre vinster, Kerstins lott genererade 60:-, min 30 och Monikas 30, så några större summor har vi inte sett röken av… än, men det hade vi väl kanske inte förväntat oss heller, man vet ju aldrig.

Då jag kom hem därifrån, så fortsatte jag med att göra en tavla till, hehee… med tapet som blev kvar härnerifrån, den pryder nu sin plats vid toadörren och botten är faktiskt den där tavlan på solnedgången som jag undrade om någon ville köpa, så den kom till användning i alla fall.

Jag hjälpte sedan till att ordna till köket uppe hos Nicco, som sett ut som ett bombnedslag sedan i onsdags och nu håller det på att se rätt så trivsamt ut, lite överallt här hemma. Nicco hall blev otroligt bra, synd att den inte gör sig lika bra på bild, men ni ska få se hur det ser ändå, så ni får bilda er en uppfattning om den.

Niccos hall från lite olika vinklar och vår hall som numer så ut så här:

Och vår hall:

Idag ska jag plocka upp kusin Anna, då jag åker från jobbet, hon ska få se hur vi bor, och jag ska efter jobbet njuta av 3 dagars ledighet, härligt, då jag kanske får tid att ringa en del samtal som skulle ha varit gjort men som alltid faller bort för det är annat på gång. Önskar er alla en fin tisdag

Det är hårt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 november 2011 kl 06:05, 6 kommentarer

Det blev ingen bastu i den rätta meningen, Kerstin är borta och så även Laila, och därför ställdes själva bastun in, men vi, dom resterande, träffades hemma hos Monika istället. Nog så trevligt, faktiskt.

På dessa träffar så avhandlas det alltid en massa saker, vad som hänt sedan sist, vad nyheterna handlar om i dagsläget, och mycket om hur det var förr. Alla har vi olika tankar och idéer men en sak som vi alla håller med om, är att samhället blivit hårt, och ingen vet riktigt varför.

Tänk er dom här gängen som nära på, och ibland, dräper en annan människa för en mobiltelefon, och det är ju inte ens alla gånger det handlar om en sak, det kan komma som en blixt från klarblå himmel. Det är skrämmande, man behöver bara befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt och då är det kört.

Varför tänker dom inte heller på sig själva, vilket liv får en 15-16 åring, efter att ha misshandlat eller tagit livet av en annan människa? Dom har inte bara förstört för andra, utan även för sig själv.

Än värre är kanske också dessa, oftast tjejer, som dras till dom här killarna som gjort detta straffbara… man förstår inte själv, hur eller vad dom tänker med. Tror dom att dom ska kunna hjälpa och förändra livet hos förövaren, eller vad är det frågan om? Kanhända att många av förövarna är manipulativa och därför ger sken av att kunna råda på bot och bättring. Ja, jag har då inget svar och jag är lika vis, som många andra.

Det var en liten avhandling så här på tisdags morgonen, som förövrigt inte känns riktigt hundra. Det är inte ofta min väckare ringer och jag tycker att det är jobbigt som sjutton att stiga upp, men den här morgonen var det så, usch! Men jag vet också att dagen kommer att gå och sedan kommer jag att sitta här ikväll med kaffe i koppen och tänka att dagen gick i alla fall, konstigt nog.

Jag önskar er alla en fin tisdag, jag ska själv försöka få till en bra dag, jag med, även om jag kanske måste jobba lite på det 🙂

Farligt med kaffe

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 maj 2011 kl 09:41, 2 kommentarer

Vi blev bjudna på kaffe nerei bastun, i måndags. Monika hade fyllt år och kände sig manad, fast egentligen skulle ju vi ha bjudit henne istället, nå.

Det blev prat om kaffekoppars vara och inte vara, och att till exempel min farfar alltid drack på fat. En liten sockerbit i mitten av fatet och sedan kaffe på det, sen balanserades hela anrättningen mellan alla fem fingrarna medan det sörplades kaffe.

Birigitta berättade om en väninnan som varit bjuden på ett finare kalas. Där serverades givetvis kaffet i små fina koppar, ni vet, dom där kopparna med öron så små att inte ens lillfingret går in. Hon lyckades i alla fall klämma dit sitt finger, men sen satt koppen där den satt.

Hon fick inte lös den men klarade av att hålla sin belägenhet hemlig, under hela fikat, sen smög hon ut med koppen gömd i nåt, till toaletten och där var hon tvungen att krossa den för att ta sig loss, haha, måste ha varit en syn för gudarna.

Kontenta, kaffe är inget att leka med, speciellt inte kopparna, går inte fingret in, försök inte klämma dit det ändå, går det inte så går det inte. Men med såna koppar finns ändock en viss risk att hela alltet tippar ut om man inte är tillräckligt stark i nyporna.

Och stark i nyporna är inte jag nå längre. Jag skulle ta fram korven ur kylskåpet, tjopp så flög den över golvet, inte lyckades jag hålla den mellan tummen och pekfingret, inte kunde jag plocka ut stekpannan ur ugnen heller, det fick Åke göra, ja, vad månde bliva av detta, den som lever får se. Ha det fint!

En cider/öl för mycket

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 november 2010 kl 08:40, Bli först att kommentera

Min start sida är vk.se, och när jag går in där så skummar jag oftast bara igenom dom översta, sista händelserna innan jag klickar på bloggar. Imorse föll ögonen över en rubrik som jag var tvungen att gå tillbaka till, det stämde som inte.

Avmaskade fångar med cannabis. Hu, inte konstigt att man reagerade, nu var det inte fångar utan fåglar. Dom fick tydligen käka cannabis för att klara sig från mask i magen, uppfödaren själv, tog också del av cannabisen, inte genom att käka den utan han tände på den istället.

Kerstin och Janne kom upp hit igår kväll, dom ville bara kolla om vi skulle med ner till lokalen, så vi gick dit tillsammans. Mycket folk, och vi hade bara tur som fick ett bord att sitta vid. Nog blev det någon öl och cider, säkert en för mycket då jag fick starta morgonen med en Ipren, men det kan det ju få vara värt. Och ja, Kerstin, Åke har nu lagat spisen, eller ugnen, och jag fick premiär testa den igår, den funkade alldeles utmärkt, och vi blev 500:- fattigare 🙂

Monika och hennes kille Björn, följde med oss upp efter den lilla pubaftonen och vi satt och poppade lite lp skivor och pratade om händelser, livet i allmänhet och om olika musik artister. Det var en trevlig avslutning på kvällen.

Idag ska vi åka upp på Mediamarkt, Nicco ska köpa sig en systemkamera, hon har fått sig lite pengar av sin farfar och sedan ska vi köpa en tvättmaskin till honom också, som vi kollat ut. Men innan dess ska Åke gå över till kylarverkstaden, det ska tydligen ha anlänt en container från staterna och den ska lossas. Sedan var det ju det här med middagen och bion som hägrar, så det blir absolut fullt upp. Och ja, mitt paket från Theresé, kom ju igår, men då hade jag inte tid att hämta det så jag ska på Sigge boy och plocka ut det så fort jag käkat frukost och justerat till utseendet lite 🙂 Ha en fin lördag, det ska vi ha!

Etikett: Monika

Det ena ger det andra, ger det tredje

Som kulan i ett roulettespel…

Bör finnas i var mans hem…

Den ena historien efter den andra

Så var det klart!

Det är hårt…

Farligt med kaffe

En cider/öl för mycket

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten