Etikett: ”Kul-Janne”

Lång-Janne vann

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 februari 2016 kl 10:38, Bli först att kommentera

Jag och mamma var upp på NUS igår, och hälsade på en släkting som ligger där. Han har historier och ett berättar sätt, som ingen annan har. Och egentligen är man ju dum, som inte spelar in då han pratar, för ingen kan berätta om, det han sagt, och få till det som han.

Bred bondska, egna uttryck och med ett finurligt sätt att se på saker och ting, men är man bara med från början, så är det inga problem att hänga med i snacket 😀

Sedan hem och börja förbereda för middagsgästerna. Det var Kerstin och Jan B, samt Ingegerd och Jan A, som kom över hit. Kvällen till ära hade jag bytt ut julgranskulorna i lyktan på bron, till detta:

Presenter hade dom med sig också, en fin blomma från Kerstin och hemkoke lingonsylten och blåbärssylten från Ingegerd, vad gott, med blåbärssylt och plättar 😀

Jag bjöd på ugnsstekt fläskytterfilé som legat i en marinad över natten, och potatisklyftor, som inte riktigt ville bli så där bra som dom ibland kan bli. Måste ju bero på potatis sorten, kan inte tänka mig nåt annat. Lite coleslaw till det och en bea.

Avrundade med en citronkladdkaka, toppad med rostad mandel och florsocker, samt Amaretto grädde till, och middagen var fulländad. Ja, förstås, vi testade ju lite ur det nya alkohol lagret också. Både en kallsup:

Och en likör till kaffet:

Och lite annat 😀

I övrigt var det bara trevligt, vi hade en liten tävling i vem som hade lägst blodsocker, jo, jag skojar inte 😀 Vinnaren blev Jan A, men där kan vi ju lätt säga att det beror på längden, jag menar, en lång människa, det tar tid för allt socker att cirkulera, så det var inte konstigt 😀

Visst är vi lustiga, hur kunde man komma på nåt sånt…och Åke utmärkte sig som ambulerande el doctore, fullt utrustad med nålar och annat som behövs. Han skulle kanske kunna byta yrkesinriktning och satsa på vård istället.

Sen pratades det om snytbaggar, och andra kryp med långa antenner. Utlandsresor, infravärmare, elräkningar, hus från förr, vilda diskussioner om vilket hus som låg där eller där. Tågresor och toaletter, framförallt toapapper 😀 Vad hette banken i det huset och att det är dags att gå hem, då det enda huset det lyser i, är här, på ettan.

Jag tog med Winstone och gick en bit med dom på hemvägen. Jättefint väder, ingen blåst, ingen snö eller kyla. När vi närmade oss huset, så kom det lite snö, himlen såg så fin och annorlunda ut. Vit, just ovanför huset och mörk mörk blå, bakom.

Jag släppte in Winstone, sprang efter kameran, och kom ut enbart för att mötas av detta:

Jämn vit himmel, inget blått och fränt där, inte. Men så, 5 minuter senare, så hade det slutat och himlen var bitvis blå igen…weird. Tyvärr, så visar inte kameran, det jag fick se med mina egna ögon, men ni fattar 😀

Önskar er alla en trevlig, Alla Hjärtans Dag!

Plumpar i protokollet

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 december 2015 kl 10:15, Bli först att kommentera

Jag träffade Tina i foajén på hotellet igår, så gick vi till Saga gallerian där vi tog oss en kaffe på Nisses. Passade bra då jag skulle in på den där hemslöjdsbutiken dom har där. Där var det full aktivitet, inte så konstigt kanske, så här före jul 😀

Tydligen har affären, Handelsgården, blivit nominerad till Handelsgalan, där dom delar ut nio priser till de främsta inom Umeås handel! Och det är DU som bestämmer vem som vinner. Här kan ni gå in och rösta HANDELSYRAN, och jag vet redan vem som får min röst 😀 Det får bli Handelsgården.

På kvällen var det planerad glögg provning härhemma. Jan A och Ingegerd kom hit och dom hade minsann med sig en flaska, dom med. Och här är glöggarna vi testade:

Jag tycker att alla var god, men godast var nog den ekologiska vinglöggen som dom hade med sig. Sen föll jag nog mer för Blossa Rom över den andra, men valet är svårt. Alkoholmässigt var den med rom, starkast, med 21%, sedan den vita, 15 Blossa, med 15% och sist vinglöggen med sina 12%.

VI testade också ett spel, Vett & Etikett, något krångligt var det, och spelplanen begrep vi oss inte på, och inte berodde det på glöggen, det vet jag.

Så vi plockade fram kortleken och körde en Chicago och Jan A fick åter bevisa att han är lite av en kung att ta kulen, därav hans smeknamn som ibland poppar upp, ”Kul-Janne”. Och efter det körde vi en sedvanlig plump, 2 gånger, från 10, till 1 och sedan 1-10, Jodå!

Lite räktapas på kvällskvisten och rostad salami, så var kvällen över och jag och Nicco vakade in Lucia här i soffan, fast vi firade inte in den, som man gjorde då man gick i skolan, det var då det. Önskar er alla en trevlig tredje Advent! Och Tina och Christian, önskar vi en trevlig resa ner till varmare breddgrader.

Lååånga ledningar, överallt

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 oktober 2015 kl 08:11, Bli först att kommentera

Idag blir det spännande, jag är inte helt hundra men det kan tänkas att jag ska opereras klockan 11. Mm, så här är det då man får tider kors och tvärs och sms påminnelser men andra direktiv. Jag pratade nämligen med operationsplaneraren förra veckan, hon sa: Du har en tid inplanerad torsdag den 29, men ingen tid är utskickad, för dom vet ju inte än. Men hon ville att jag skulle ringa till henne igår.

Vilket jag gjorde och hon sa att hon skulle kolla runt och höra vad dom kommit fram till och sedan sa hon, jag ringer upp dig så får du veta. Hon ringde aldrig, men jag fick ett sms att jag ska dit idag, hm…

Hur ska jag nu veta om påminnelsen är från förra veckan då tiden var inbokad eller om det är den faktiska tiden som hon skulle ringa om? Ja, jag får ju lov att ringa och dubbelchecka då dom öppnar telefonlinjen.

Internet problemet kvarstår, jag fick ett nummer för att kunna prata med en faktisk levande person, Åke fick ringa, dom skulle felsöka och ringa upp… det gjorde dom aldrig. Det verkar vara mycket på ett järnspett.

Grannen Mattias var hit 2 gånger och det verkar som om den första boxen, som ska vara för inkommande grejer, är kaputt, ja vi får se.

Jan A alias ”Kul-Janne”, tyckte att det var mycket som jäklades nu. Jo, svarade jag, måndagsexemplaren har allihop hamnat på Blomstervägen, eller så kanske det är jag som är född på en måndag. Han återkom en stund senare, jomen visst är det så. Jag är ett måndagsbarn med allt det kan innebära 😀

Fast googlar man på det så har det inte med olycksamma saker att göra, läs detta:

Familjehögtider.se och 9månader.se tipsar om mer djuplodande varianter och sammanställt så berättar de så här om hur vi är:

Måndagsbarn: Har sinne för poesi, är mild, vänlig, godhjärtad och hänsynsfull. Måndagsbarn är ögonfröjd, snällt och rart. Den som är född på en måndag är oftast svärmiskt lagd.

Tisdagsbarn: Är stark och handlingskraftig, men är ofta krigisk och går anfallsvis till väga. Ett tisdagsbarn är älskvärt och gör allt med fart.

Onsdagsbarn: Är intelligent och läraktig, men även för snäll för sitt eget bästa. Onsdagsbarn får lida ont. Den som är född på en onsdag har i regel snabb uppfattningsförmåga, men kan ofta vara självsvåldig.

Torsdagsbarn: Sliter hårt och satsar på karriären. Ett torsdagsbarn är energiskt och snabbt i vändningarna, men kan ofta förivra sig och handla oöverlagt.

Fredagsbarn: Är god och givmild, kärleksfull och trofast. Har även tur med kärlek. Fredagsbarn gör gärna gott och förstår att skapa ett lyckligt hem.

Lördagsbarn: Sliter hårt. Har otur i kärlek, men tur i spel och bra ekonomi. Lördagsbarn får arbeta för födan.

Söndagsbarn: Det har alltid ansetts för lyckligt att vara söndagsbarn. Söndagsbarnet kan se in i framtiden, nästan allting lyckas och det har livlig fantasi. Söndagsbarn är sött och snällt.

Här få ni en länk där man kan skriva in födelsedatum och se vilken dag man är född: Veckodag

Önskar er alla en toppen dag!

Så ser det ut

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 juli 2015 kl 08:19, Bli först att kommentera

Vi träffade Roger Persson i Fällfors, han var där som ”huvudmekaniker” eller kanske ”tittasåinget blirfel” ansvarig, med Jeppe 😀 Och vi stod och pratade en stund. Han sa som många andra, varför ska dom krångla till det så mycket, varför inte bara, först över mållinjen, som det var förr.

Jo, visst hade det varit enklare, men då hade alla haft gatbilar, om det ens skulle vara lönt att tävla. Eller bilar som var något sånär lik varandra, prestandamässigt. Mycket sitter i pengar, vad du har råd att kosta på. Dom större klasserna har datorer, och andra saker i bilarna, så dom kan hålla koll på väder, fuktighet, temperaturer, ja allt ni kan tänka er, och då börjar det på dra iväg i kostnader.

Kontra våran lilla Camaro, som vi inte gjort så mycket åt, bytt ut och satt dit en mindre turbin. Men å andra sidan, så har vi inte behövt se över något efter kör rundorna, vi lyfte inte av huven en enda gång i Fällfors, det var bara att tuta och köra.

Sen skulle dom kunna ändra reglerna lite, man kunde ju fortfarande få kvala in, för att se vad bilen kan komma upp i för hastigheter, sedan kör man med handikapp, och då spelar det ju ingen roll, vilken bil du får möta, alla har lika goda chanser, och då kunde det vara först över mållinjen, som vann.

Och dom stora klasserna, som vill glänsa och som har pengar och sponsorer, dom kunde fortsätta tävla eller visa upp sig, som dom gjort hittills. Men å andra sidan, det är nog många som kör, som vill ha det precis som det är och har varit, svårt att blidka alla 😀

Nicco har i alla fall tagit en del bilder och filmat, både utifrån och inne i bilen, då jag kör, och så här ser det ut:

Hon är duktig hon, att ta bilder och få ihop det 😀

Jan A (”Kul-Janne”) och Ingegerd bjöd på fika igår efter lunchen, vi satt ute, Kerstin och Jan B, var också där. Roligt att få sol, så där oförberett. Det har varit alldeles för lite av den varan i sommar. Vi hade ju dessutom oturen att aldrig få känna på den där Spanien hettan som det var här i Umeå, vi hade bara regn. Men igår så, och idag ser det bara bra ut, också, härligt! Javisst ja, Fällfors bjöd ju på fin väder med, inte att förglömma 😀

Idag är det back to routines, Åke är redan på jobbet och jag börjar klockan två. Semestern är slut, men, inget jag deppar över, vi har haft våra 4 veckor, och det är väl varken mer eller mindre än vad flertalet har, så dom som går på nu, har ju fått jobba istället, och nu är det vår tur att dra strået till stacken. Önskar er alla en toppen dag, vad ni än må göra!

Det är inte lätt alla gånger

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 maj 2015 kl 08:57, Bli först att kommentera

Vi, det vill säga jag, Åke, Jan B och Kerstin, var ju bjudna till Jan A och Ingegerd igår, det blev en mycket trevlig kväll, och god mat, som vanligt. Efterrätten var en pannacotta som fått nougatsmak av såsen som var ripplad ovanpå, supergod, så bilden ger den ingen rättvisa:

Jan A, alias ”Kul-Janne”, plockade fram whisky alternativt likör, till kaffet, den här flaskan har jag aldrig sett förut:

Och längst ner står det: The famouse moose, haha, ja det stämmer ju, Hälge är ju en kändis.

Mycket skratt och prat, Jan A visade att han har en polare i mobilen, som heter Iris. Han talar in i mobilen vad han vill att ”hon” ska plocka fram, typ…vad blir det för väder imorgon, frågade Janne med stadig röst. Och Iris svarade: Jag är ditt väder i övermorgon!

Hahaa…han fick ta i lite extra och då…mina vänner, funkade det och vädret visades på displayen. Sen avslutade han med ett: Hej då Iris! Och då kom det fram en text, jag hittar ingen Iris i dina kontakter, ja, jag säger det, skratta får man då, och man kan också undra vart det ska sluta, kommer det någon gång att finnas allt så ingen kan uppfinna och utveckla vidare?

Kommer osökt att tänka på då man ringer till en myndighet och man ska tala in, vad ärendet gäller. Man är inte förberedd på frågan, och får hjärnsläpp då frågan kommer, ehhh…vad tusan heter det, tänker man, och inom några sekunder så upprepas frågan, och man får verkligen tänka efter, så hugger man till med nåt, dom upprepar vad man svarat och frågar om det kan stämma…ja, det ska inte vara enkelt, alla gånger.

Jag fick med en lite present av Ingegerd, hemkokad svartvinbärs gelé, perfekt, då vet jag vad vi kan tänkas äta för middag, i veckan, älgskav och potatis med gelé, finns ju inget godare, tack Ingegerd!

Nu ska jag gå ut och joina Åke på altanen, ha det gott, alla mina vänner, läsare och best buddies!

Det är några år nu!

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 mars 2015 kl 09:33, Bli först att kommentera

Det var en trevlig tillställning hemma hos Kerstin igår. God mat, efterrätt och en del flytande till mat, kaffe och eftersnacket 😀

Vi pratade om takplåt…arbeten som utförs och eventuella garantier. Sedan övergick vi till prat om sjukvård, och jag tänkte, varför lämnas det inte garantier på hälsoundersökningar? Javisst, om dom missar nåt som sedan upptäcks ett halvår senare, men det händer inte så mycket för det. Läkaren kan få en prick…men sen då? Man måste ju lita på att läkarna du går till, vet vad dom gör.

Du kan inte få ett besked att du har en elakartad cancer, men som sedan visar sig att det inte stämmer, och läkaren som sagt det, sedan flyttar. Jo, det har hänt. Och jag känner henne som utsattes för detta. Man kan ju bli upprörd för mindre!

Om det infördes någon typ av garanti, kanske dom gjorde undersökningar, mer grundligt. Men jag vet inte, vart drar man gränserna, vissa saker är ju svåra att upptäcka, andra är sällsynta och läkare kan ju inte vara påläst om allt, som finns.

Ja, det var inte bara detta vi snackade om, nä, det handlade också om resväskor, möbler, slalompjäxor och annonser på blocket och diverse hemsidor, födelsedagar, ålder, och hur längesedan var det, då vi började umgås. Och därom tvista de lärda.

Nu, den 2/4, så har vi bott här i huset i hela 4 år…känns nästan overkligt, hur fort har inte den tiden gått. Jag kollar lite i arkivet och 26/4-2009 skrev jag följande:
”Nästan klarblå himmel var det igår, varmt var det då i alla fall och vi satt ett helt gäng bakom väggen. Kerstin, Janne, Fred, Birgitta, Laila, Ingrid, Ingrids särbo, Åke och jag. Kerstin bjöd på kaffe och Birgitta o Fred hade fixat fikabröd. Mycket prat (som vanligt) och planering inför sommaren. Det lät som om det var 2 par som skulle komma ut och kolla in då jag kör premiär tävlingen i slutet av Maj. Det kan bli spännande. Ja tävling och tävling, det är väl inte riktigt bestämt än hur dom ska lägga upp det här. Det blir väl som en ”test inför säsongen tävling” , kanske”

Och nu bläddrade jag ner en bit och den 22/4-2009 skrev jag:

”Vi satt bakom väggen i förrgår, några grannar och jag. Det har blivit en liten vana att göra det. Allting började egentligen för 2 år sedan eller 3 vårar tillbaka. Jag hade gått ut för att sitta på gården och läsa en bok, i värmen, och det går bara en liten stund så kommer en kvinna fram och frågar om hon och hennes väninna får sätta sig bredvid mig i gräset. Mjo, sa jag, det går väl bra. Sen kom en till granne ut och en tredje och det blev bestämt att vi skulle dricka kaffe på eftermiddagen. Sen har det fortsatt av bara farten. Ifjol satt vi nog som mest därute, 15-16 personer. När man kom hem från jobbet så tjoade det därborta vid utemöblerna, Hallå, det är kaffe klockan 2. Man vinkade tillbaka för att ge tecken om att man hört vad dom sa och gick upp för att byta om och ta med sig en kaffekopp”.

Så där fick vi svaret på det, sedan 2007, har vi umgåtts ute, sedan tog det väl ett tag innan vi började bjuda hem varandra och göra andra utflykter tillsammans…trevligt har vi då haft, och fler tillfällen kommer det att bli, garanterat!

Önskar er alla en skön söndag!

Vi fick ett svar

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 mars 2015 kl 08:12, 4 kommentarer

Så fick vi då svaret på vad denna skulptur var för något, inte en blomställning som var Åkes gissning, och inte hade den med någon fläkt att göra, även om den faktiskt liknade en, och inte heller en fälg, som dök upp då ”Kul-Janne” googlade på bilden, näpp, det är en talgbollshängare:

Den kan man bland annat hitta här: Odla nu

Och då är det väl bara att fixa dit nåt till upphängingen så kan vi mata fåglarna om inte någon nu saknar sin talgbollsmatare, och läser min blogg, i så fall kanske du vill ha tillbaka den 😀

Gissar ju skarpt på att den kommit nedflygandes från nåt hus på Västerslätt, alternativt Rödäng, i dessa stormar som varit är det lätt att den hoppat lös och rullat iväg. Och var den fylld med talgbollar så kunde den vid det tillfället kallas för talgbollskastare och fåglarna fick käka buffé vid ett långbord.

Och där gjorde jag ett kort avbrott i mitt skrivande, skulle skjutsa ner Nicco till tåget, då jag kom tillbaka så noterade jag detta:

Kan det vara min käre man Åke, som hittat några talgbollar och tänkte att vi skulle fylla hållaren 😀

Jag läste ett blogginlägg igår, som handlade om bytet av sockar, vi gjorde i fredags, och jag citerar en del av den:

Så fint, så bra, så klokt, så rätt.

I fredags var det massor av människor som tog på sig olikfärgade strumpor och sedan publicerade detta på Facebook.

Min första känsla var glädje över denna uppmärksamhet för en kategori människor i samhället.

Men min spontana glädje förbyttes sedan snabbt till en mer djupare och allvarligare tanke.

Vad händer nu?

När detta skrivs är det söndag. Hur många av de tusentals människor som med glädje bytte strumpor i fredags tänker på detta budskap i dag?

När ni läser detta är det måndag. Hur många, som i fredags hade olikfärgade strumpor, tänker på att nu är det en ny vardag? En vardag där alltför många anhöriga till utvecklingsstörda och funktionshindrade känner oro och ångest för att de inte får det stöd de har rätt till enligt LSS-lagen.

Jag kanske låter som en bitter gammal man. Men jag vill faktiskt kraftfullt signalera att det är lika viktigt att både ta på sig olikfärgade strumpor och sedan vara medveten om att i Sverige har det blivit hårdare att inte vara som alla andra.

I fredags såg jag flera politiker som hurtigt hade olika strumpor – och i vissa fall också skor…

Nu undrar jag hur många av dessa politiker som också uppvaktar sina kollegor i kommuner och riksdag för att se till att LSS-lagen verkligen följs? Hur många av dessa politiker är beredda att verkligen sätta press på Försäkringskassan i dessa frågor. Slutcitat

Visst har han rätt i det han skriver, och jag med många andra, tog ju med glädje på oss dessa sockor, men jag tänkte nog inte heller på det, dagen efter. Så nu fick man sig en tankeställare!

Hel blogginlägget hittar här: Anders Hansson – De olikfärgade strumpornas vardag

En ledig dag i dag med, inte så pjåkigt, igår var jag bara hemmavid, städade lite och tvättade, tog hand om djuren och lite telefonarbete, sånt där man skjuter upp och plötsligt kommer ihåg att man ogjort. Önskar er alla en fin dag, jag ska njuta min dag tillsammans med Tina, i alla fall en del av den.

Nu är det investerat och installerat

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 februari 2015 kl 08:39, 2 kommentarer

Vi gjorde en investering igår…en ny spis. Den vi hade gick det troll i, slog man igång 1 platta så blev alla 4 plattor varm, och inte så lite heller. Nu blev det en med varmluftsugn, som man då kan stänga av om man vill, och en avlång platta för grytor. Och ett utrymme i lådan därnere, där man kan sticka fast plåtarna, perfa!

Och sen fick vi återigen förundras över kakelsättarens små fuffens han hade för sig, då han var här och kaklade, för 4 år sedan. Jag sa specifikt till honom, att kaklet skulle sitta där det gamla satt, inga konstigheter, och det betydde också att inget kakel skulle sitta bakom själva spisen, och så här blev resultatet av min önskning:

Ser det kakelfritt ut där? Nä, och dessutom, påpekade Nicco igår, varför har han sparat den där gamla listen, längst ner till höger, ja, det undrar jag med, där sparade han in en platta, fult ser det ut också. Vi behövde då inte betala för den där kvadratmetern, jag såg ju nämligen vad han gjort och jag sa att det är bara att ta igen det, men se, det gjorde han ju inte, för det hade blivit ett jäkla jobb för honom, att ta ner kakel är inte så lätt.

Och när vi ändå är inne på ämnet…han sa, kakelsättaren alltså, att det var bättre att sätta kaklet ända upp under överskåpet i köket, då skulle han slippa kapa av kaklet, mm, bra sa jag, du vet ju hur det bäst ska göras, och sedan lämnade jag över till honom. Kolla in nu, att han satt kaklet ända upp, men han var ju tvungen att kapa alla plattor???

Och här, högra sidan, där kaklet går upp en bit:

Och på den vänstra sidan, där han plötsligt, inte alls lät kaklet gå upp:

Oj, nu fick jag ont i huvudet, ska sluta fundera på varför han gjorde så där, och återigen, då man har ett yrke varför sätter man inte sin stolthet i det, och gör ett bra jobb ifrån sig så man får gotta sig i beröm, efterfrågan, och man kan gå hem och känna att man gjort allt så bra man kunnat?

Nå, här är vår nya spis i alla fall, och den blev invigd igår 😀

Avslutar dagens inlägg med en artikel som ”Kul-Janne” hade på sin FB sida, ja här är det ord och inga visor, är det fettisdag så är det på den dagen och ingen annan dag *punkt slut*.

Önskar er alla en trevlig söndag!

Vi tar inget på allvar

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 februari 2015 kl 09:18, Bli först att kommentera

När jag var ute med Winstone i förrgår, så fick jag ett sms från Åke, gick och fipplade med den för att svara, Winstone får syn på nåt kul därute i snön och gör ett litet ryck och *tjopp* så försvann mobilen ner i snön.

Jag ringde upp Tina medan mobilen fungerade, tänkte att nu skulle den nog vara körd, jag hörde knappt vad hon sa, men den torkade upp och nu är den sitt gamla vanliga igen….otroligt!

Något som är mer otroligt är att vi på vår bärbara dator, har varsin användare, jag har min och Åke sin. På min sida fungerar inte Internet Explorer, så jag använder Google chrome eller Mozilla Firefox, beroende på vad jag ska göra…och Åke kör med Explorer, på hans sida funkar det, men…vi sitter ju vid samma dator, vad är problemet??? Ja, ”Kul-Janne”, jag vet…vi ska inte ta något i det här huset på allvar 😀

Mycket stökande igår, älgskaven skulle skäras:

Potatisen spritsas:

Efterrätten fixas:

Och Nicco skulle ha lax och till detta serverades ju en sallad också. Ljus tändes och lite mysfaktor så där:

Vi började med fördrinken, den där spanska saken. Mycket skum, mot lampan var färgen röd, men då jag fotade, se den lila ut:

Fast i det urdruckna glaset var den blå:

Jag tyckte den var helt ok, jag blandade med lite fruktsoda, och is. Ett glatt gäng var vi, och trevligt som vanligt. Jag tog Winstone med mig och följde dom en bit på vägen hem, där vid tolvsnåret…och då kan vi ju säga att det var en lätt bris…eller ska vi säga som det var…STORM!!! Winstone fick springa framåtböjd, han gled iväg i blåsten vid Ullas, det var halkigt just där, ja, man skulle haft sparken och en tygbit 😀

Fick ett gäng fina tulpaner också, av middagsgästerna, jättefina!

Och idag, får vi göra sten, sax, påse, och se vem som tar Winstone och vem som diskar 😀

Hoppas på en trevlig söndag, för er allihop!

Lite helgbestyr, sådär!

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 februari 2015 kl 09:22, Bli först att kommentera

Blir lite pyssel idag, ska fixa middag till ikväll och med besök av ”gammgrannarna”, Jan B, Kerstin, ”Kul-Janne” och Ingegerd så tarvar det en efterrätt också, tycker jag, tror dock att jag ska köra med ett säkert kort där, Toblerone mousse. Ja, vi får se!

Jag tänker också ha en fördrink, den här flaskan köpte jag i Spanien:

Och igår använde jag google översätt för att försöka förstå vad det stod på den, och jag citerar: Mash olika bär och frukter bland vilka dominerar tranbär, i en utsökt och smidig vodka. Att ta för sig eller i kombination och alltid mycket kallt. Slutcitat

Förhörde mig även med Tina om vad hon trodde och man kan nog göra vilket som, blanda eller dricka som det är. Mja, då tror jag att jag ska bland med lite sockerdricka eller fruktsoda och is, och hej…riktigt nyttigt också, tranbär, jo man tackar 😀

Man kanske skulle göra en väldig enkel middagsbjudning också och köra lite Norrländskt, vad tror ni om denna med lite dipp vid sidan om:

Med tanke på allt prat om den nya semmelwrapen 😀

Avslutar med en kort serie som Tina skickade till mig, haha, ja så kan man också se på det, önskar er alla en toppen lördag!

Etikett: ”Kul-Janne”

Lång-Janne vann

Plumpar i protokollet

Lååånga ledningar, överallt

Så ser det ut

Det är inte lätt alla gånger

Det är några år nu!

Vi fick ett svar

Vi tar inget på allvar

Lite helgbestyr, sådär!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten