Etikett: tenn

Vi kan inte leva i skyddad verkstad

Av , , Bli först att kommentera 8

En riktig fikardag blev det igår, då vi först gick lös hos Åkes moster, som hade 7 sorter och glasstårta med fruktsallad till det. Brälla ringde precis då vi kom innanför dörren där och då hade dom tänkt bjuda på en kaffe, så vi ändrade på dom planerna och dom kom hem till oss istället, på kvällen, och fikade. Men det får väl gå för den här gången, det är ju bara jul, en gång om året :)

Nyår infaller också, enbart en gång på året, och det är imorgon det (till er som missat det). För vår del blir det att fira in det nya året på Lundalogén, tillsammans med Brälla, Lena, Tord, Camilla, Ebba, Mats, Helena, Mats K, Jitte (antar jag) Theresé, Anders, Sally, jag, Åke och Nicco. Maten tas från It´s only rock ´n roll´ https://www.facebook.com/#!/itsonlyrockandroll och vi andra bidrar med lite av varje, som fördrink, förrätt, efterrätt och sallad.

Kvällen brukar avslutas utomhus med korvgrillning och att kika på raketer och annat som flyger omkring.

Som barn, firades det nya året in hemma hos farmor och farfar. Och där stöptes det nyårskronor. Undrar om just det momentet försvunnit helt eller om det fortfarande är dom som sitter och smälter tenn, för att sedan hälla över den i kallvatten och se vad det blir för figur? Sista gången vi gjorde det, var nog 1985, om jag ska gissa, och den nyårskronan ska finnas kvar i våra gömmor.

Jag tycks minnas att jag berättat vad som hände då jag var i 9 årsåldern, och det skulle stöpas kronor. Min farmor trodde inte att jag skulle få ner tennet i vattnet, tillräckligt snabbt, så hon tog tag i tennsmältaren och skulle hjälpa mig att hälla ner det glödheta tennet och vi var inte alls synkade, med den följden att en tennskvätt, stor som en 5 krona, hamnade på min barfota fot, och det fräste till, kan jag säga.

Farmor snabb som vessla, kastade sig över min fot och slet bort tennbiten med sina bara fingrar, skadan hade dock redan skett, men den blev ju givtevis mindre, tack vare hennes snabba agerande.  Ärret finn kvar, än idag, och minnet förstås :)

Vet att hon mådde dåligt över händelsen, att det var hennes fel, men det där är ju sånt som händer, till och med den bäste. Man kan aldrig förutspå allt som kan hända, och vi kan heller inte leva i skyddad verkstad. Mina minnen av min farmor, är enbart fina, precis som hon var.

Jag tänker inte avge några nyårslöften, varför skulle jag? Saker som jag vill genomföra, gör jag ändå, utan löften, det var längesedan jag slutade med såna saker. Tror jag fixar det lika bra, utan…

Nu är det snart dags för mig att väcka upp Winstone, ska ut med honom innan det bär iväg till tandläkaren, sen blir det nog en sväng ner på strömpilen, ska handla lite inför morgondagen. Önskar er alla en fin måndag, skrev Maria ”tennfoten” Hällsten.

121

Mjo….ehhh?!? 

Skräp eller bra saker?

Av , , 2 kommentarer 3

Nu håller det på dra ihop sig till öppningen av swap meet i klubblokalen på spårvägen. Åke kom precis upp, han har kört iväg ett lass och nu skulle han hämta en mc eller moped ram som stått nere i vår källare. Men nu råkade det vara en smart person som låst fast en spark i ramen…den smartingen heter Maria. Så det blev en liten nyckelsökning, men jag hittade den. Det hör ju inte till vanligheterna, att jag hittar igen saker.

Vad mycket skräp man har hemma egentligen, men man drar sig för att kasta, ge eller sälja dom, bara för att dom påminner om sånt som varit eller att man fått sakerna av en speciell person. Vi håller så smått på att rensa i Niccolinas rum och hon har saker, kan jag lova. Nu har hon gått med på att slänga iväg mycket, ja jag kommer inte att kasta bort det utan ge grejerna vidare till andra barn som kan ha nytta och glädje av dom. Men helst av allt, skulle jag vilja tömma hennes lådor direkt ner i sopsäckar så man slapp se eländet. Då visste man aldrig heller vad som åkte i soporna och rimligtvis borde man inte heller må dåligt över att man slängt iväg något, då man ändå inte visste vad det var för i lådorna.
 
Själv hade man inte så många saker då man var liten. Men man uppskattade nog hellre grejerna man fick. Min farfar hade snickrat ihop ett dockskåp som han tapetserat och gjort fint, ja, i mina ögon var det fint, men dom barn som fick nya Lundby dockskåp, var nog inte speciellt avundsjuka på mitt skåp. Men tiderna har ändrats och så även priser och löner., samt vad som roar barnen.
 
Min morfar snickrade ihop en pinne med propeller, pinnen hade hack i sig och drog man då en annan pinne på dom hacken så snurrade propellern. En sån hade min mamma och hennes syskon att leka med, i början på 50-talet. Det var leksaker det. Vet också att hon berättat om när det var jul. Då hade min mormor kokat knäck, men formar hade dom inte att hälla knäcksmeten i, däremot var det ju snö och kallt ute. Smeten hälldes ut i snön och den stelnade i olika former då den nådde den kalla snön. Litegrann som när man stöper nyårskronor. Ni vet, man smälter tenn och häller i vatten. Det gjorde vi då jag var barn, en av gångerna blev lite mindre lyckosam, min farmor skulle hjälpa mig att hälla ut tennet i vattnet med den följden att det skvätte över kanten och brände fast i min fot. Precis som när dom brännmärker djur, så fräste det samt rök en hel del om foten. Jaja, det gick bra i alla fall, lite smärta får man tåla :-)
 
Näpp, nu önskar jag er alla en fin dag.

Seriöst?

Av , , 2 kommentarer 5

Nu har vi kvar…tre glas av tolv ursprungliga. Jag köpte sex stycken nya glas, för att fylla på förrådet innan Theresé och Anders kom hit till nyår, av dom finns nu fyra stycken kvar. Vad är det som spökar här, egentligen?

Theresé frågade då dom kom hem vad jag gör med dom, ja sa jag, det sista glaset hoppade faktiskt ut ut skåpet. Jag skulle ställa in glas från diskmaskinen, öppnar skåpet och ut hoppar ett glas, rätt i handen på mig där jag redan håller i tre glas, *klirr* det var det det. Nu vet jag inte vad jag ska investera i för glas längre…plastmuggar eller tenn??? Fast då skulle säkert plasten smälta och tennet bli vint och snett…bara för att.