Etikett: tv:n

Nicco bortrövad, nerslagen eller vad?

Av , , Bli först att kommentera 7

På väg hem från jobbet igår kväll så passerade jag i vanlig ordning järnvägstorget, och där lyser en stark grön stråle från rådhuset och tvärs genom rådhusesplanaden, några blå sken syntes där också, på sidan om:

1601570_10152215384437608_2017252845_n

Bild tagen av Ingvar Näslund

Jag plockar upp mobilen och ringer till Nicco, tänker att om hon är hemma så kan vi köra en sväng ner på stan och hon får fota lite, men hon svarar inte. Jag testar hemtelefon och får tag i Åke som säger att hon inte är hemma så det är bara att släppa den idén och göra helg… på riktigt 🙂

Väl hemma så var det på spåret dags, Åke satt resberedd framför tv:n och jag plockade fram datorn, jag brukar bara strölyssna/se på det programmet, under tiden fortsätter jag försöka få tag i Nicco, vill ju veta vart hon är.

Åke säger att hon inte ätit middag, skorna var dock hemma, men han hade ropat på henne tidigare och inte fått svar så… och hon har ju fler sko-par än ett.

Jag smsar… ingenting, jag skriver på FB där hon är inloggad och hör här, då jag gör det så loggar hon ut, med en gång. Jag fattar ingenting, och börjar bli lätt oroad, vad är det som händer. Jag ringer säkert 20 gånger, går in på FB igen och där är hon, skriver en gång till och hon loggar ut.

Man hinner tänka en hel del, har hon blivit nedslagen och bortrövad, på väg hem från skolan eller ofrivilligt neddrogad… har någon stulit hennes mobil eller har hon tappat den… jag hinner fundera på om och när jag ska ringa polisen… faktiskt.

Halvtio, kommer jag på att jag köpt en sak till henne som jag lagt på hennes köksbord, så jag springer upp för att se om hon varit hem och hämtat det, men det har hon inte, jag vänder och tar halva trappan ner, då jag stannar och tänker att jag må ju gå och kolla rummen, tänk om hon ligger där och har slagit skallen i något.

När jag öppnar dörren igen så hörs en yrvaken röst inifrån ett becksvart rum, och där ligger hon, på soffan, under filten och fattar ingenting. Vad gör du… frågar jag… tar en liten tupplur, svarar hon. Jojo, en ”liten” tupplur, när stackarn kom du hem, och vet du att klockan är halvtio nu… nä, det hade hon ingen aning om, hon hade käkat en rullpizza då hon kom hem, klockan tre, sedan hade hon bara tänkt vila lite och som sagt, det blev ingen powernap precis, utan flera timmar, jag trodde ju att det skulle vara kört för henne att somna men hon gick upp elva, då var hon trött, helt otroligt!

Men jag var då glad att hon var hemma och jag kunde släppa alla tankar som faller över en 😀

Ikväll är vi bortbjudna på middag, till ”Kul-Janne” och Ingegerd, trevligt, trevligt… kanske man tar med kameran och ser om man kan skymta något ljusfenomen på himlen, från invigningen på stan. Önskar er alla en fin lördag!

Ja inte visste jag det, inte…

Det går ju hel del frågesports program på tv:n och jag anser mig själv vara något allmänbildad, kan lite om allt möjligt. Tyvärr, kanske mindre om det mesta, men ändock 🙂

Ibland hänger man på ”vem vill bli miljonär” en bit på vägen och svaren är givna, och ibland vet jag att om det hade varit jag som suttit där så hade jag förmodligen använt alla livlinor innan jag kommit upp i 5000:-.

Det är inte för att jag inte kan lära mig, utan jag gissar på, för min del, att det är ett stort bristande intresse, jag har inget större önskan att lära mig vissa saker, tycks inte ha så mycket användning av det. Däremot kan andra saker som poppar upp, vara så intressant att man tar reda på det man kan om det, stoppar in i det i skallen någonstans, sedan ligger det där lite latent och kan plockas fram någon gång då man vill skryta lite över sina kunskaper 🙂

Ta bara detta med NUS… vad är nu NUS för något? Det har varit en massa skriverier om detta, på sista tiden, och jag har förstått att det är lasarettet det handlar om, men jag har hela tiden trott att det varit en avdelning, och herreminje, vad mycket folk det varit som ska just på den där avdelningen, inte underligt att det inte finns resurser att ta hand om alla människor… har jag tänkt.

Tills en kväll, då dom visade ett reportage om NUS, och stod och filmade skylten samtidigt och Maria lade ihop ett plus ett, aha… N som i Norrlands, U som i Universitet och S som i Sjukhus, *suck* vad enkelt saker kan vara ibland. Och egentligen skulle jag väl inte avslöja just detta men hey, jag bjuder på mig själv, tycker till och med att det var lite småroligt 🙂

Just nu sitter vi och värmer upp oss med dagens första kaffekopp, sedan ska vi ju göra oss klara för träffen utanför maskinkylare för vidare färd till Rödåsel, så det lär väl komma några bilder på det sedan.

Brälla, Lena och Hanna var här på middag igår, det var riktigt trevligt och som vanligt, då man har det bra så susar tiden förbi. Nu önskar jag er alla en trevlig kristi himmelsfärdsdag och till er i eller från Norge, en trevlig nationaldag.
..

Panic Knappen…

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag gick in en sväng på Lagerhaus igår, då jag liks var nere på stan. Där finns det en del roliga…och för all del, oroliga saker. Jag ramlade över denna lilla knapp och kunde inte låta bli:
Tanken var först att jag skulle sätta fast den någonstans på instrumentbrädan i bussen, för att förvirra Åke, men då är det ju bara han som får se den så den hamnade på utsidan istället…panic knappen 🙂
Jag hittade också till Blomsterlandet, men jag tog det säkra före det osäkra och körde samma väg hem, som jag tog mig dit på. När jag nu gick därinne så fick jag vad dom kallar, en migränaura. Jag såg snurrande, fluorescerande kugghjul i högra ögat, fruktansvärt irriterande.
Första gången jag råkade ut för det var då jag gick på datakurs. Jag steg upp på morgonen och i sedvanlig ordning…på den tiden, så tog jag min morgon kopp framför tv:n. Jag hade spelat in en film jag skulle börja se. Det var den sämsta kvaliteten på VHS bandet, jag kunde inte se på den, slog av tv:n och satte igång datorn istället, bara för att upptäcka att samma fenomen fanns på datorskärmen, dessa färger, ja, det påminner om norrsken, som rör sig runt runt. Då förstod jag att det var i mitt öga felet satt.
Jag var tvungen att gå och lägga mig, fast det var ännu mer irriterande att blunda och efter ett tag försvann det. Jag tog min systemkasse, innehållande en kaffetermos (ja jag lovar, det var en termos), och vandrade iväg till kursen. Efter någon timme så fick jag ångra att jag gått dit, jag blev så fruktansvärt trött att jag trodde att jag skulle somna där jag satt, men jag uthärdade.
Sökte sedan på nätet och hittade just detta om migrän auror, och det stämde ju in precis,  på vad jag upplevt. Har blivit så några gånger sedan dess, men nu vet jag ju vad det är och det håller ju inte på speciellt länge. Fast jag hade svårt att se blommorna jag skulle kika på, igår, fick som inte någon känsla för vilka färger det var på dom 🙂 Men nu sitter dom därute i sina lådor:
Visst har vi mäktiga tallar på vår gård…närmare bestämt 5 stycken, men här syns bara en:
Vi åkte ut på husvagnsfirman igen, igår, och köpte en markis, det blev inte den vi tänkt oss från början men å andra sidan kom vi betydligt billigare undan. Den vi köpte ska inte vevas in utan vi får handrulla den, men då är ingenting i vägen så det kommer att funka. Vi har nu satt vindskydd runt soldäcket uppe på bussen så där låg jag igår och halvsov, ganska så skönt faktiskt…om man bara vill vara som sig själv, för en gång skull (Norrlandsguld).
Idag ska jag jobba, första dagen efter semestern, och det är klart att man är nyfiken på vad min chef pysslat med under dessa fyra veckor, ska bli roligt att ses igen. Jag önskar er alla en bra dag!

Nedräkning, 5, 4, 3, 2, 1…

Av , , 2 kommentarer 7

 

Vi hade parkerat oss i tv rums soffan, respektive fåtöljen, igår kväll och satt och strötittade på tv:n. Rätt var det är, från tomma intet, när det visas en gammal snutt av Hylands Hörna, så startar en typ av nedräkning.
 
Från siffran 60 och tickande nedåt. Åke undrar vad tusan det är för något och jag skrattar och säger att nu stängs tv:n av, *tjopp*, då den kommit ner till noll. Men sedan säger jag att det där måste vara något som är i själva klippet dom visar.
 
Fem, fyra, tre, två, ett och vid noll så gör jag en dramatiskt rörelse med handen och säger *poff*, och tror ni inte att tv:n faktiskt slocknar. Den blir svart som natten och vi får först inte ens igång den igen. Det måste alltså finnas en tidsinställd avstängning på den där apparaten, och även fast vi haft den i säkert över fem år, så har det där aldrig hänt förut. Ja, mycket ska man höra innan öronen trillar av, brukar man j säga, här får man väl ändra på det talesättet till: Mycket ska man se innan ögonen stängs för gott…eller nåt.
 
Fick ett mejl från Jan B, med otroligt häftiga målningar, som gjorts på gator, dom ser så verkliga att man kan få spunk. Här kommer två av bilderna och det tog målaren Edgar Mueller, med fem assistenter, fem dagar, med tolvtimmars pass, att göra dom:
 
Och med dom bilderna önskar jag er en trevlig onsdag!

Ofrivillig utlösning

Av , , Bli först att kommentera 5

HAHAHA, nu trodde ni allt detta skulle vara något med sexuell anknytning, sorry.

Dom hade på tv:n på Lundalogén igår och det var på nyhetrna dom snackade om air bags i bilarna, och nu ska det göras en manual som ska sitta i varje bil, så, vid en olycka ska räddningsmanskapet kunna plocka fram denna manual och kunna se hur dom ska gå tillväga och hur man undviker en ofrivilig utlösning…av air bagen. Så var det med det. Jag tyckte bara att det lät lite småkul, då han sa det. Vet inte vad jag fick för associationer 🙂

JAG PAXAR…

Av , , 6 kommentarer 6

Nu är 100 000 strecket passerat: Bloggens totala antal sidvisningar: 100196

Helt fantastiskt, och jag som trodde att jag skulle hinna se det också, men inte då. När jag loggade in en sista gång i går, innan sänggåendet så var det redan passerat. Min första blogg skrev jag i Mars 2009, men det var bara ett inlägg den månaden, sen har det bara rullat på. Känns inte som att det redan gått över ett år, men så är det.
 
Satt och läste krönikan i Bil och Bostad, nu på morgonen och han tog bland annat upp det här med att man paxade saker då man var yngre. Något jag kommer så väl ihåg. Allt kunde man paxa, från sittplatser till cyklar, gungor, fikabröd, ja allt.
 
På somrarna så var det inte mycket man såg på tv, men en sak jag kommer ihåg är serien M*A*S*H, den kunde man inte missa. Vi satt ofta och spelade kort i ena stugan, väntade till sista minuten och sedan blev det tjurrusning över till storstugan, där tv:n stod. 10 meter innan man kom fram så vrålade man vart man paxade att sitta. Snurrfåtöljen, var hårdvaluta, och stackars den som satt sig där utan att ha hört att den redan var paxad. Han/hon fick snällt flytta på sig.
 
Men vart kom detta paxande ifrån, egentligen? Var det någon stackare som alltid kom sist som uppfann ordet, var det ett barn som kom på det, och hur kunde det spridas till så många människor, är det bara här i Sverige man paxar eller finns det i andra länder också? Hm, nåt att grubbla på.
 
Tänk om man skulle vara på…låt oss säga Maxi och storhandla. På väg till kassan börjar man plötsligt springa samtidigt som man skriker högt: PAX FÖR KASSA 2!!!! Tror ni man fick sin vilja fram då? Haha, förmodligen skulle folket stanna i rörelserna och stå helt förstenade och fundera vart det hade brunnit någonstans, och stod det någon framför kassa 2 så flyttade dom raskt på sig i tron att dom skulle bli överkörda. Näpp, jag vågar nog inte paxa någon kassa, då fick man väl besöksförbud på stället.
 
Idag ska jag ta den kortare promenaden runt umestan, man blir ju tokig att inte vara ute och gå. Sen får vi se om det är läge att sitta ute en stund, det beror på vädret det. Det hördes ju skulle bli sämre så då får man ju passa på nu, medan solen är uppe. Ha en underbar mitt i veckan dag!

Eländes elände

Av , , 4 kommentarer 3

Jag gjorde en sväng ner på stan i fredags, förutom ett besök på Åkerbloms så tog jag en tur inne på Hemmakväll, vis om att det var fredag och vilken dynga som visas på tv:n en sådan kväll så hyrde jag tre filmer.

Inte så lätt alla gånger då dom har metervis med dvd filmer, från golv till tak och med ryggarna utåt, så jag skippade letande och gjorde det lite lättare för mig när jag siktade in mig på topplistan.
 
Valde tre komedier, för nu skulle det skrattas, tyckte jag. Den första filmen vi såg på heter Old dogs, och huvudrollsinnehavare är John Travolta och Robin Williams. Vi skrattade hysteriskt vid flera tillfällen, den var bara för korkad. Bland mycket elände så inträffade följande händelse: Robin skulle inför ett möte göra en sån där fejkad solbränna. Man går in i en maskin och brunfärg sprutas över en. Han fick lite problem då tjejen som skulle stoppa alltihop, var strängt upptagen med att prata med John så när han äntligen kom ut därifrån så var han verkligen brun, med en lätt vithet runt ögonen. På flygplatsen kom det fram människor till honom och pratade det ena konstiga språket efter det andra, i tron om att han var utrikes ifrån.
 
Nu ska jag berätta en alldeles sann historia. Människan i sammanhanget ska jag inte nämna vid hennes rätta namn eftersom jag inte frågat om hennes lov att skriva om detta, fast jag tror inte att hon skulle opponera sig.
 
Nå, jag och ****skulle träffas vid en viss tidpunkt och innan dess skulle hon anlägga en fejkad solbränna. Hon skulle iväg på ett viktigt sammanträde någonstans i Sverige, dagen efter och hon ville se fräsch och brunbränd ut. Hon ringde då vi hade en avtalad tid och sa att hon skulle bli lite senare. Maskinen hade gått sönder och sprutade färgen ojämnt så hon blev randig. Maskinen skulle tvär lagas och hon skulle få ett nytt varv på sig.
 
Det fixade dom också men med den följden att det blev liiite för mycket färg och även hennes handflator blev bruna. Hon var inte speciellt nöjd med sitt utseende men vad kunde hon göra, färgen tvättas inte bort och inte kunde hon ställa in mötet heller. Hon blev erbjuden en cd skiva som kompensation.
 
Nä, nån sån där grej skulle jag aldrig ställa mig i, då gick jag hellre runt och var vit om jag inte kunde sitta i den riktiga solen och få färg.
 
Brälla bjöd på fika på Ullas igår, efter deras slitsamma arbete med lossningen av containern. Han skickar en hälsning till dig, Sören Fjellstedt (om du nu råkar läsa detta) och ag hade nog ätt, han tror sig vet att original skylten finns kvar.
 
Ha en fin söndag och njut av solen!

Herrarnas stafett

Av , , Bli först att kommentera 4

Vi blev ju sittandes framför tv:n igår, igen, och kollade på OS och herrarnas stafett.

Det blir som ett gift då man väl har satt sig och man vill se hur det ska sluta.

Vilken insats han gjorde, norrmannen som kom och tog silvret, just innan målgång. Han såg ut som spindelmannen och var verkligen ett hot på tredje varvet, sedan sackade han en bit men kom hur starkt som helst, på slutet.

Jag sa till Åke, om han kommer att ta guldet så är han banne mig värd det också. Jag har aldrig sett en sån skidåkning någon gång och en riktigt tjurskalle måste han vara.

Nu gjorde Sverige ett otroligt bra jobb, dom också, ett riktigt teamarbete och dom är ju  värda detta guld, måste ju kännas fantastiskt att glida in till målgången och veta att man vunnit guld.

Niccolina ser inte på sporten och jag frågade henne varför. Ja, varför skulle jag göra det, svarade hon, jag är ju inte med och då är det väl inget att se på. Jamen det är ju Sverige, sa jag, och Sverige är ju vi…eller hur? Nae…hon köpte inte det, hon surfade på nätet istället.

Maria Lundmark Hällsten