Kommunens flygresor…

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeå kommun har höga ambitioner om att vara en hållbar och miljövänlig kommun. Läser man igenom översiktsplanen och de föreslagna miljömålen så ser det lovande ut. Dessutom är Umeå kommun involverad i många miljöprojekt som presenteras på vår sida: www.greenumea.se

Samtidigt återstår det mycket att göra, och när jag gått igenom samtliga uppdragsplaner för kommunens alla nämnder så kan jag konstatera att det står ytterst lite om man vad man gör i praktiken just nu och under de närmaste åren för att minska dess klimatutsläpp. Det står överlag väldigt lite om nämndernas hållbarhetsarbete.

Omställningen till ett hållbart samhälle är viktig och rentav nödvändig. Sorgligt nog ställs den ofta i kontrast till kommunens tillväxt och utveckling, och därav kommunens möjlighet till att prioritera en god välfärd. Detta är rentav felaktigt, för omställningen till ett hållbart samhälle är en satsning på en sund utveckling av vår kommun som säkerställer att vi kan har goda levnadsförhållanden och en god välfärd även i framtiden! En omställning av vårt samhälle är något som behöver göras förr eller senare – vare sig vi vill eller ej.

Umeå befinner sig en bra bit från södra Sverige och Europa.  Det finns måhända ett större behov av att flyga här än i andra delar av Sverige och Europa där det finns ett större utbud av miljövänliga resealternativ. Men flyget är det i särklass mest miljöpåverkande sättet att resa, och hur vi än vänder och vrider på det så måste vi tackla den miljöpåverkan som vårt flygresande utgör. Här måste Umeå kommun föregå med gott exempel, vi kan inte från kommunen och i synnerhet vi som politiker sitta och peka fingret åt våra samhällsinvånare utan att själv förändra våra vanor.

På senaste möte med hållbarhetsutskottet presenterades kostnaderna för kommunens resor. Några positiva förändringar noterades, kostnaderna för bilresor har minskat, och tåget används i betydligt högre utsträckning. Men så kom en siffra som förvånade, Umeå kommuns kostnader för flygresor har ökat från 4,3 miljoner kr år 2016 till 9,1 miljoner kr år 2018! Det är mer än en fördubbling av våra kostnader för flygresor på två år och tyder med stor sannolikhet på ett avsevärt ökat flygresande för kommunen de senaste åren.

I dagens VK kunde vi dessutom läsa att Umeå kommuns tankar om klimatkompensation från 2015 har “stannat på pappret”. Med tanke på att vi länge pratat om flygets klimatpåverkan är det förvånansvärt att Umeå kommun inte kommit längre.

Att använda digital teknik för att koppla upp oss på möten är ingen nyhet och det sägs att vi använder det mer inom kommunen. Samtidigt, med tanke på kostnaderna för kommunens resor – med tåg, flyg och bil – ökat med 64 % på två år så måste det innebära att vi reser mer för kommunen. Dessutom, när flygresorna står för 85 % av de ökade resekostnaderna för kommunen så borde detta vara en varningsklocka.

Jag kommer se till att fördjupa mig i vad det är som ligger bakom denna kraftiga ökning av kommunens kostnader för flygresor. Jag kommer även verka politiskt för att se till att Umeå kommun får en fungerande struktur för klimatkompensering av flygresor.

Umeå kommun har höga ambitioner och dessutom i mångt och mycket goda förutsättningar att bli ett världsledande föredöme för en omställning till ett hållbart samhälle. Vi kan om vi vill bli en vägvisare för vår omvärld i hur vi drar nytta av vår omställning till en hållbar utveckling för vårt samhälle och vårt näringsliv.

Men då måste vi börja ställa om nu. Ska uppnå våra ambitioner så måste vi påbörja arbetet redan nu, vi måste minska våra utsläpp och vårt avtryck, och vi måste inse att detta arbete måste påbörjas redan nu – i kommunens samtliga verksamheter!

Bli först att kommentera

Lyckad integration viktig för Umeås hållbara utveckling

Av , , Bli först att kommentera 2

I gårdagens kommunfullmäktige antog vi med stor majoritet en integrationsstrategi för Umeå.

Det är en välskriven strategi och ett viktigt beslut för Umeås framtid. Umeå är en växande kommun och det är viktigt att alla våra nya invånare – oavsett ursprung – kommer väl in i vårt samhälle. En väl uttänkt satsning på integration är en investering för framtiden. För om vi lyckas så har vi nya hjälpande händer i vårt samhälle som kan täcka upp de sektorer där vi idag har en rejäl brist på arbetskraft. Kommunen får nya skattebetalare och vår välfärdssektor får nya välbehövliga medarbetare. Dessutom har det visat sig att benägenheten att starta nya företag är högre bland personer med utländsk bakgrund än bland övriga i samhället.

Men det är inte bara på det ekonomiska planet som en lyckad integration kan bidra till en framgångsrik utveckling av kommunen. Jag har länge arbetat med integration på olika sätt. Som internationell studentkoordinator på Umeå universitet så arbetade jag med glädje som en vägvisare in i vårt svenska samhälle och vår kultur – ett samhälle och en kultur som jag är stolt över att vara del av.

De senaste åren har jag drivit ett utbildningsföretag som undervisade i svenska och samhällsintroduktion på asylboenden. Än en gång mötte jag människor från världens alla hörn och blev en vägvisare in till vårt svenska samhälle. Av och till stöter jag på mina förra elever på stan och gläds av att höra hur de sakta men säkert kommit att rota sig i vårt samhälle – och viktigast av allt, stå på egna ben med en sysselsättning, eget boende, m.m. Något som varit deras högsta önskan sedan dag ett då de kom hit.

När jag ser tillbaka på alla de år som jag arbetat med integration på olika sätt så slås jag av hur berikande det har varit för min egen del. Så mycket lärdomar om vår omvärld, så många tankar och andra aspekter, så mycket glädje, tacksamhet och insikt. Jag har under mina 13 av personliga assistans haft personliga assistenter från världens alla hörn. Fantastiska medarbetare med en oerhört fin omtänksamhet och hjälpsamhet, medarbetare som varit oerhört tacksamma för att få chansen att ha ett jobb. Jag kan dock konstatera att tiderna förändras. För tio år sedan kunde jag ha personer som kämpat i flera år för att någonstans få möjligheten att visa vad de går för i arbetsmarknaden, personer som grät av tacksamhet för att ha fått en liten rad som personlig assistent. Idag är situationen annorlunda och den stora bristen av arbetskraft inom assistans, vård och omsorg gör det betydligt enklare för våra nya invånare att finna arbete.

Jag glömmer aldrig mitt besök på en undersköterskeutbildning i Umeå, Ännu en gång med en klass fylld av människor från världens alla hörn. Det var ett berikande möte som fyllde mig med glädje. Och när väl de är klara utbildningen så dröjer det inte länge förrän de har ett jobb, det finns ett stort behov i omsorgen av dessa hjälpande händer. Samma sak när det gäller busschaufförer – och en rad yrken inom bland annat byggbranschen.

Det är viktigt att förtydliga att vi har en hel del nyanlända med en hög utbildningsbakgrund, och där är det viktigt att de får en möjlighet dels att få validerad deras utbildning, men även kunna komma in i arbeten som de faktiskt är kvalificerade för.

Jag har inte för avsikt att skönmåla integrationsprocessen och jag vet att vägen till att vara en rotad och självklar del av vårt samhälle kan vara lång och svår. Individernas förutsättningar varierar, och utöver det så finns det risker i vårt samhälle som vi måste förebygga. Den främsta av dessa är segregation och utanförskap. Det finns en sak till som är väldigt viktigt att komma ihåg, och det är att vägen till en lyckad integration inbegriper att vi alla på ett eller annat sätt är delaktiga. Jag tänker på alla mina fina vänner från världens alla hörn och ett problem som sorgligt nog återkom så ofta. De ville så gärna träffa svenskar, lära känna människor i det samhälle som de hade kommit till, men de upplevde det som otroligt svårt. Sanning och säga så är vi generellt inte särskilt inbjudande för nya människor. Vi har fina nätverk som arbetar med integration. De är ofta välfyllda av deltagare, men det finns en grupp som saknas – vi svenskar, och i synnerhet svenska män.

Samtidigt har vi märkligt nog många som upplever ensamhet i vårt samhälle. Nåväl jag vill väldigt gärna uppmuntra fler till att ta steget och våga lära känna våra nya invånare. Ni kommer se, jag är alldeles övertygad om att det kommer vara lika berikande för er som det varit för mig!

Avslutningsvis, jag har en fransk mamma och en dansk pappa. Om än min mamma är en självklar del av vårt samhälle så kommer hon alltid att förbli en fransyska. Och min pappa kommer till övervägande del att förbli en dansk. De trivs väldigt väl och de har bidragit i alla högsta grad till vårt samhälle. Men de bär självklart med sig deras kulturella identitet, och om än de lärt sig mycket av Sverige så vore det naivt och idiotiskt att tro att vi kan göra medelsvensson av mina kära föräldrar. Jag är tacksam för att mina älskade föräldrar är som dom är. Själv är jag en kulturell blandning. Sverige är mitt land och jag är i grund och botten väldigt svensk, men jag bär givetvis och med glädje med mig mitt kulturella arv.

Integration och assimilation är två helt olika saker. Det är viktigt att vi bär med oss det. Vi ska inte göra medelsvenssons av alla våra nya invånare, däremot ska vi vara tydliga med hur vårt samhälle fungerar, vilka lagar och regler som gäller, och vilken värdegrund som vårt samhälle vilar på.

En lyckad integrationsprocess är något som berikar vårt samhälle. En tillbakablick i Sveriges historia bevisar gång på gång hur vi påverkats av vår omvärld, och hur vi utvecklats av nya invånare som burit med sig nya perspektiv, idéer och kunskaper till vårt kära land.

 

Bli först att kommentera

En fantastisk utveckling för Miljöpartiet i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 2

Det är söndag, solen skiner och jag kan se tillbaka på en intensiv men underbar vecka för Miljöpartiet i Umeå. I måndags hade vi ett välbesökt Kommungruppsmöte där vi gick igenom allt möjligt i den lokala politiken. Och i onsdags var det dags för ett än mer välbesökt medlemsmöte.

Vi fick ta del av spännande information från bland annat Carina Aschan om projektet RUGGEDISED och smarta universitetsstaden, och vi valde enhälligt en ny ersättare till kulturnämnden – Farah Roukachi!

Förutom den goda stämningen, engagemanget och många intressanta diskussioner så är det extra roligt att vi ständigt får in nya medlemmar som vill vara aktiva. Och vår viktigaste uppgift är att se till att alla känner sig välkomna och delaktiga i vårt parti.

Som gruppledare har jag arbetat hårt för att alla våra nyvalda politiker i de olika nämnderna ska ha förutsättningarna att bedriva en aktiv politik med idéer, engagemang, insyn och i dialog med våra invånare. Nu ser jag med glädje resultatet – en aktiv och driven kommungrupp som dagligen diskuterar politiska frågor med varandra.

Det är det här som jag tror är nyckeln till framgång. Jag har alltid arbetat enligt filosofin att låta det som jag levererar tala för sig. Det är så vi i Miljöpartiet ska jobba för att vinna förtroende. Vi har ett ansvar för varje beslut som vi fattar och vi har därför en skyldighet att göra vårt yttersta för att sätta oss in i varje fråga. Vi har gått till val på många viktiga frågor inom miljö och klimat, mångfald, demokrati, livskvalitet och hållbar utveckling. Nu ska vi se till att göra allt vi kan för att få igenom så mycket av vår politik som möjligt.

Om tre år, när det är val igen och dags för en ny valrörelse så ska vi se till att det som vi levererat och jobbar för får tala för sig. Det är det enda sättet att i längden vinna allmänhetens förtroende.

Om du som läser detta vill veta mer om oss eller är intresserad av att engagera dig i vårt parti så är du varmt välkommen att höra av dig till oss! Varmt välkommen ska du vara :-)

 

Bli först att kommentera

Sverigedemokraterna och den ”folkliga” resningen – del 1.

Av , , Bli först att kommentera 3

Januari 2017:

Jag satt hemma och såg på den första partiledardebatten i riksdagen. Jimmie Åkesson deltog för första gången efter en längre tids uppehåll. Han blickade tillbaka på året som gått och sade en mening som jag aldrig kommer att glömma:

2016 var året då vi såg en folklig resning mot det vänsterliberala etablissemanget som dominerat politiken i decennier…

Han syftade på Brexit och Trump…

Han lyckades med konststycket att framhålla dessa val som en folklig resning mot etablissemanget, och att göra Sverigedemokraterna till en del av denna folkliga resning. Alla andra partier var enligt Jimmie del av etablissemanget.

Två år senare har USA gått igenom en svår tid med den längsta nedstängningen av staten på lång tid, och Storbritannien befinner sig i en ytterst besvärlig situation med ett stundande Brexit utan deal.

Nu väljer Sverigedemokraterna att göra en helomvändning och plötsligt vill de inte längre ha en folkomröstning om EU. Undrar varför…

Jag skulle kunna stanna vid mr Trump och skriva en lång artikel om vilka negativa konsekvenser för USA, för säkerhetsläget i vår omvärld samt för klimatet och miljön som hans presidentskap vållat. Men jag håller mig till Michael Moores sammanfattning av Trump – som en folklig Molotovcocktail – som den vita amerikanska arbetarklassen äntligen kunde kasta in i det politiska etablissemanget. Och då blev resultatet som följer, man kan liksom inte förvänta sig annat.

Så här i efterhand kan man milt sagt konstatera att denna folkliga resning under 2016 inte slog särskilt väl ut. Men det finns en fråga som återstår och som i allra högsta grad är befogad:

Hur folklig var egentligen denna ”folkliga” resning?

Alltsedan mr Trump installerades som president så har en utredning om hans kopplingar till Ryssland inför valet vuxit sig allt starkare. Allt fler personer i hans krets har fastnat i denna växande härva, och det är troligen bara en tidsfråga innan snaran dras åt kring presidenten. Ytterligare en suspekt part har varit väldigt involverad i hans valkampanj, Cambridge Analytica.

Nu tillbaka till Brexit. På senare tid har allt starkare kritiska röster höjts för att valet inte var så folkligt och demokratisk som det kunde ge sken av. När man djupgranskat UKIP och nej-sidans valkampanj så kan man konstatera att vi även där sett en tydlig och dokumenterad rysk inblandning, och så har vi det här suspekta företaget som varit ytterst inblandat i kampanjen: Cambridge Analytica.

Cambridge Analytica är nu under brottsutredning för att olovligen ha kommit över personlig data av 87 miljoner Facebook-användare, som sedan används för att utforma och styra olika politiska kampanjer mot olika målgrupper.

Utöver detta var båda dessa valen påverkade av så kallade bots, fiktiva användare på sociala medier, som verkat i syfte att sprida vidare politisk info till verkliga användare. I Brexit-valet uppmärksammades att många av dessa bots kunde härledas till ett ryskt center i St Petersburg vid namn “Internet Research Agency”. Detta center uppmärksammades även av amerikanska myndigheter som väldigt drivande och aktivt i presidentvalet i USA 2016.

En ohelig allians…

Ägaren till Cambridge Analytica heter Robert Mercer och är en högerkonservativ libertariansk miljardär som bl.a. finansierat den högerradikala nyhetskanalen Breitbart News och ”MakeAmericaNr1(PAC)” som finansierade Donald Trumps och Ted Cruz kampanjer 2016. Han har deltagit i bröderna Kochs ’donor network’ och varit en av finansiärerna till bl.a. Freedom Partners som i sin tur var en av de största finansiärerna bakom Thea Party-rörelsen.

Att Donald Trump och Nigel Faherly (f.d. ledare för UK Independence Party) är goda vänner är inget nytt, men det intressanta är att de precis som deras inflytelserika vänner i USA – så som t.ex. Robert Mercer – delar exakt samma ideologiska grund. En libertariansk nationalistisk högerkonservatism.

Nu kommer vi då till intressanta, vad vinner Ryssland på att vara involverad i dessa val? För Ryssland är betydligt mer involverad än tidigare i europeiska och amerikanska val. Som ett exempel kan nämnas de 11 miljoner € som Le Pen och Front National i Frankrike mottog från en rysk bank 2014, och ett ännu större lån på ca 20 miljoner € inför presidentkampanjen 2017 som avbröts sista stund.

Det finns en känd härskarteknik som heter ”divide and qonquer”, och det kan mycket väl vara en av förklaringarna till Rysslands satsning på libertarianska nationalistiska högerkonservativa organisationer i Europa. För vinner de framgång så splittras och försvagas Europa. Detta kan även vara anledningen till att man valde att stödja Donald Trump då det ytterligare försvagade det internationella samarbetet mellan Nordamerika och Europa som bland annat mynnat ut i sanktionerna mot Ryssland.

Men sedan finns det en sak till som är viktigt att komma ihåg när det gäller Rysslands politiska ställningstagande. Putin har ett stadigt stöd i Ryssland, och sedan flera år tillbaka har den statliga makten ”gift sig” med den andra makten i Ryssland – den ortodoxa kyrkan. Och successivt har Ryssland blivit allt mer nationalistiskt värdekonservativ.

Därmed finns det två starka krafter och aktörer och som samspelar politiskt och påverkar val utanför deras länders gränser. På den amerikanska sidan och har vi de libertarianska högerkonservativa krafterna med stor uppbackning av några av världens rikaste män. på den andra sidan har vi det nationalistiskt värdekonservativa Ryssland. De behöver inte nödvändigtvis vara samspelta i någon form av global konspiration, de råkar bara ha gemensamma intressen i våra nordamerikanska och europeiska val.

Varför har vi blivit så konservativa i Sverige?

I det senaste valet i Sverige var det framför allt en stor ideologisk vinnare, det konservativa blocket. Förutom att Moderaterna och kristdemokraterna valt att ta ett tydligt steg mot konservatismen så nådde det nationalistiskt värdekonservativa Sverigedemokraterna ett nytt toppresultat. Sammantaget var vi ytterst nära att sitta med en konservativ regering i Sverige. Hur kan det då komma sig att Sverige successivt blivit allt mer konservativt? Är det för att även vi sett en ”folklig” resning mot det vänsterliberala etablissemanget i Sverige?

Om det nu var en svensk ”folklig” resning, varför händer då exakt samma sak i alla våra grannländer?

Det är här vi behöver bredda vår granskning av Sverigedemokraternas framgångar och den internationella vågen av nationalistisk värdekonservatism som nu griper tag i Sverige.

Det är dags att ta en titt på alla ”influencers” i dagens samhällsdebatt. Nya ”fria” medier, YouTube kanaler, svenska libertarianska ”experter”, internationella tankesmedjor där dessa är delaktiga, etc. Vi måste förstå hur dagordningen i samhällsdebatten fastställs – på ett annat sätt idag än för 20 år sedan då de etablerade mediekanalerna dominerade.

Jag återkommer så småningom med del 2 där jag tittar närmare på dessa ”influencers”…

Bli först att kommentera

En enda rullstolsplats på våra nya beställda elbussar…

Av , , Bli först att kommentera 3

Det finns stora fördelar för kommunen om vi kan få personer som idag använder sig av färdtjänst att i större utsträckning använda kollektivtrafiken och våra lokalbussar. För kommunens del skulle kostnaderna för färdtjänst kunna minska rejält, för personer som idag använder färdtjänst skulle det innebära en större valfrihet för ens resande och detta skulle dessutom vara bra för miljö genom minskade utsläpp.

Men det finns en sak som bromsar upp detta och det är den begränsade tillgängligheten på våra bussar. Otillgängligheten på våra lokalbussar har länge varit ett känt problem för funktionsrättsrörelsen såväl som inom ledningen för ULTRA och UKF.

Det finns idag oftast bara en plats för rullstol eller barnvagn, och det är omöjligt för många permobiler att kunna ta sig in och ut ur våra bussar. Som rullstolsburen har jag flera gånger varit med om att bli nekad att få följa med då bussen (som i övrigt må vara halvtom) redan har en rullstol eller barnvagn på bussen. Situationen är ohållbar och det medför att rullstolsburna och personer med permobil får förlita sig på färdtjänsten.

På trots av att detta påtalats under många år har inget hänt. Under året som gått har man vid ett flertal tillfällen haft möjlighet att förändra situationen framöver. Man gjorde en beställning av 25 nya högteknologiska elbussar och hade man ställt rätt krav så skulle tillgängligheten kraftigt kunnat förbättras i vår kollektivtrafik.

De 25 nya elbussarna har nu fått betydligt fler platser – för barnvagnar. Det är bra, men för rullstolar och permobil så har läget inte förändrats. De nya bussarna som ska rulla i Umeå under många år kommer enbart att ha en plats för rullstol / permobil – alltså precis som tidigare – på trots av att funktionsrättsrörelsen under snart ett decennium påtalat att man behöver få till fler platser.

Varför har man inte tagit till sig av dessa synpunkter? Och vad gör vi nu, hur kan vi se till att få till en förändring så att detta inte återupprepas nästa gång vi beställer in nya bussar?

För mig är det viktiga frågor och därför har jag valt att ställa en fråga om detta på morgondagens kommunfullmäktige i Umeå. Härunder publicerar jag min fråga som jag ställt till Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande.

 

Varför beställde man inte fler platser för rullstol och  permobil på de nya elbussarna?

I kommunfullmäktige i december så lyfte jag frågan om rullstolsplatser i våra nya bussar, och beskrev den situation vi har i dag. Med en enda plats för rullstol eller barnvagn, och dessutom en yta som är för trång för att en permobil ska ta sig in i bussen så leder det till att rullstolsburna i vårt kalla klimat kan få stå kvar ute på busshållplatsen för att bussen – som i övrigt inte är fylld – redan har en barnvagn eller rullstol.

För personer med permobiler så är det färdtjänst som gäller – inget annat. För rullstolsburna som återkommande får stå kvar och se bussar rulla förbi så blir färdtjänsten mer tillförlitlig.

Förutom att det känns diskriminerande att inte få följa med så är detta också en kostnadsfråga för kommunen. När vi införde gratis kollektivtrafik för personer med färdtjänst så var det för att vi såg hur vi kunde spara pengar om personer kunde åka med kollektivtrafik istället för färdtjänst. Men det som skulle varit en win-win för funktionsnedsatta och kommun har kommit att begränsas av antal platser för rullstol, och platsens storlek.

Nu hade vi en möjlighet att förändra detta när vi gjorde en beställning av 25 nya bussar. Och när det gäller antal platser för barnvagn så har det blivit mycket bättre, de nya bussarna ska ha tre barnvagnsplatser. Men för rullstolsburna så har man endast en rullstolsplats, och min fråga är självklart, varför? Det är ingen nyhet att det fanns ett behov av fler rullstolsplatser, hur kan det komma sig att vi beställt in 25 nya avancerade bussar med högteknologi – som bara har en rullstolsplats?

Nu är det redan försent, men hur ser vi till att att inte sitta i samma situation framöver, när nya bussar ska beställas?

 

Bli först att kommentera

Rullstolsplatser, cykelstället, klimat & hemtjänst på måndagens kommunfullmäktige…

Av , , Bli först att kommentera 1

På måndag är det dags för årets första sammanträde, och då väntar ett flertal intressanta diskussioner. Dessutom ska vi besluta om vår hemtjänst – ett viktigt beslut som vållat en intensiv debatt.

Här kommer de interpellationer och frågor som vi ska diskutera på måndag:

  • Anders Ågren (M) – Umeå kommuns totala kostnader för skadegörelse
  • Nils Seye Larsen (Mp) – Ska vi verkligen riva Cykelstället på kvarteret Ymer och bygga ett nytt parkeringshus?
  • Åsa Bäckström (V) – Hur ska Umeå kommun minska klimatutsläppen?
  • Marianne Normark (L) – När får Umeå sitt första demensboende för unga dementa?
  • Peder Westerberg (L) – Vad kommer de fortsatta kostnader för kommunen att bli?
  • Veronica Kerr (Kd) – Har skolan blivit mer fysiskt aktiv?
  • Nils Seye Larsen (Mp) – Varför beställdes inte fler platser för rullstol/permobil på de nya elbussarna?
  • Peder Westerberg (L) – Kommer kommunstyrelsens ordförande att vilja utveckla besöksmålet Norrbyskär?

Vi kan nog förvänta oss en del intressanta diskussioner och du är varmt välkommen att komma och följa kommunfullmäktige – direkt på plats eller via vår fjärrlänk.

Vilken fråga tycker du är mest intressant eller viktig? Du får gärna skriva en kommentar under mitt inlägg.

Själv har jag valt att lyfta upp två viktiga frågor och den första av dem publicerar jag här idag. Det handlar om det relativt nybyggda cykelstället vid gågatan på kvarteret Ymer – som uppmärksammades i VK. Den andra frågan om platser för rullstol/permobil på de nya elbussarna som är beställda återkommer jag med imorgon.

 

 

Interpellation om cykelstället på kvarteret Ymer: Behöver vi verkligen riva cykelstället för att bygga ytterligare ett parkeringshus?

I VK kunde vi under mellandagarna läsa om Umeås så kallade slöseri med resurser. I en av artiklarna uppmärksammades cykelstället som byggts på kvarteret Ymer.

Där finns nu en öppen yta med ett litet glashus där man genom U-bike kan låna ellådscyklar. Det är ett mycket smart och efterfrågat koncept, och denna testhub som är tillfälligt byggd har mycket potential.  Umeå har fått riktade medel för att bygga just en sådan testbädd och därför är det lite missvisande att påstå att de pengar är ett slöseri som skulle kunna gjort bättre nytta i någon annan del av kommunens verksamhet.

Däremot lyfts en relevant fråga, ska vi verkligen riva detta om några år för att bygga ett nytt parkeringshus i centrum? Precis som framgår i artikeln så bygger detta på ett gammalt beslut där man verkar ha sett ett behov av ett nytt parkeringshus.

Det kommer att dröja minst 3-5 år innan man kan sätta igång med bygget, samt ytterligare några år innan bygget är färdigt. Samtidigt har vi satt tydliga mål i kommunen om hur våra invånares resande ska förändras. År 2022 ska andelen som färdas till fots, med cykel eller kollektivtrafik öka från dagens ca 50 % till 65 %. Det är om tre år! Hur ska vi nå detta mål?

Dessutom så är det av största vikt att bilismen i de centrala delarna av Umeå inte ökar mer, Även om vi fortsätter att växa till målet om 200.000.  Trafiken inne i staden skapar en rad olika problem som påverkar vår hälsa negativt. Luftföroreningar, buller, olycksrisker för fotgängare och cyklister, och vi ser redan nu hur långa bilköer bildas I stan under rusningstider. Skulle biltrafiken öka i samma proportion som befolkningstillväxten i kommunen så har vi rejäla problem framför oss. Både när det gäller miljö, hälsa och framkomlighet.

För mig så bygger hållbar utveckling i grund och botten på sunt bondförnuft. Det handlar om att se de utmaningar vi har framför oss, att se de risker som finns och förebygga dessa genom en smart, långsiktig och hållbar strategi. Umeå har under en längre tid arbetat med just detta, bland annat genom de mål som vi antagit. Nu handlar det bara om att göra verklighet av dessa mål.

Sunt bondförnuft handlar också om att det ska finnas tydliga beräkningar och konkreta behov som motiverar varje större investering i vår infrastruktur. Det handlar i grund och botten om att vi inte ska slösa med våra kommunala medel i onödan. Så då kommer frågan, finns det några beräkningar på vilka behov av parkeringsplatser som vi har i framtiden, om vi lever upp till de mål som vi har satt? Vilka konsekvenser medför det att vi bygger ytterligare ett parkeringshus centralt? Och skulle vi kunna använda dessa medel på ett annat sätt som skulle kunna ge oss en större effekt, för våra invånares hälsa, för vår miljö, för framkomligheten i vår stad, för handeln och besöksnäringen i centrum?

Nu har vi en yta längst ute på gågatan som vi kan använda till något positivt, attraktivt, miljövänligt, det skulle kunna vara Umeås nya ”Green Corner” eller gröna hörnan. Något som bidrar till att förändra våra invånares resvanor, samtidigt som vi gör våra invånare intresserade av att strosa runt på hela gågatan vilket skulle öka attraktiviteten för kommersen och besöksnäringen längst ut på gågatan.

Kanske har vi där äntligen en bra plats för en saluhall så att våra invånare kan handla ekologiskt och närodlat – direkt från våra lokalproducenter.

Alldeles oavsett vad vi gör av gröna hörnan, är det inte dags att vi omvärderar beslutet om ett tilltänkt parkeringshus där? Varför ska vi riva cykelstället för att bygga ännu ett parkeringshus i centrum? Det tycker inte vi är hållbart – vare sig ekonomiskt, ekologiskt eller socialt.

Bli först att kommentera

Hemtjänsten måste vara långsiktigt hållbar

Av , , Bli först att kommentera 2

Om en vecka är det dags för oss att fatta ett viktigt beslut om hemtjänsten i Umeå. Ska vi bevara vårt nuvarande system med Lagen om Valfrihet eller ska vi övergå till Lagen om offentlig upphandling? Det är en fråga som väckt mycket oro och engagemang. Det är ingen enkel fråga, och anledningen till att det nu lyfts upp för beslut i Kommunfullmäktige är att det finns utmaningar för hemtjänsten som måste finna en långsiktigt hållbar lösning.

När vi i Miljöpartiet noga övervägde alternativen och studerade den rapport som ligger till grund för förslaget så kom vi fram till att det inte fanns tillräckliga skäl för att överge den valfrihet som finns inom hemtjänsten i Umeå idag.

Vårt beslut bygger uteslutande på vad som är bäst för våra brukare. Vi har en hemtjänst som fungerar väl idag och det saknas ett väl utrett brukarperspektiv som kartlägger de konsekvenser en övergång till LOU skulle få för brukarna.

För oss i Miljöpartiet är det viktigt att vi har en valfrihet för våra brukare med lokalt  drivna omsorgsföretag – samtidigt som vi säkerställer att vi har en stark och fungerande kommunal hemtjänst – i hela vår kommun. Vi är därför beredda att se över hur vi kan förbättra det nuvarande systemet med Lagen om Valfrihet för hemtjänsten i Umeå. Men vi ställer inte upp på att avveckla det och ersätta det med Lagen om offentlig upphandling.

Majoriteten av de företag som verkar inom ramen för LOV i Umeå är lokala företag som etablerat sig lokalt och levererar hög kundnöjdhet.  Vid en övergång till LOU är det svårt för dessa lokala aktörer att konkurrera mot större koncerner med erfarenhet av anbudsförfaranden. Dessutom skulle LOU ge sämre förutsättningar för företagen att satsa på långsiktiga investeringar.

För Miljöpartiet är jämställdhets- och mångfaldsperspektivet viktigt. Inom hemtjänsten i Umeå har flera aktörer valt att inrikta sig med spetskompetens mot olika målgrupper vilket medfört ett bredare urval och en ökad kvalitet för brukarna.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även den kommunala hemtjänsten levererar en hemtjänst av hög kvalitet, och när det gäller utförande får den toppbetyg av brukarna. Kommunen har dessutom ett viktigt ansvar – att säkerställa att det finns en fungerande hemtjänst – i hela kommunen. Det är ett viktigt ansvar och den kommunala hemtjänsten måste ha förutsättningar att långsiktigt kunna fortsätta leva upp till sitt ansvar.

Först och främst, det finns ett antal utmaningar som lyfts upp i rapporten “mellan gungor och karuseller”:

  1. Bristfällig samordning mellan utförare. Här måste vi bli bättre och finna fungerande strukturer för en regelbunden samordning. Men vi ska komma ihåg att detta är något som redan idag efterfrågats av många privata utförare.

  2. Bristfällig uppföljning. Vi ställer idag höga krav på våra utförare av hemtjänst, vilket är bra. Men uppföljningen är otroligt viktig eftersom den säkerställer att våra utförare faktiskt lever upp till det som man lovat. Även här måste vi finna fungerande strukturer för en regelbunden uppföljning.

  3. Kompetensnivå och utbildningskrav. Vi ställer höga krav på utbildad personal inom hemtjänst men detta är något som alla utförare – även kommunen har svårt att leva upp till. Här måste vi se till hur vi kan få ut mer utbildad arbetskraft – samtidigt som vi ser till hur vi kan kompetensutveckla den befintliga personalen. Men även arbetsvillkoren är viktiga, för personalen måste kunna känna en långsiktig trygghet och ha goda arbetsvillkor. Annars är det stor risk att man lämnar hemtjänstyrket, vi får en stor omsättning på personal och färre blir intresserade av att utbilda sig för att kunna arbeta inom hemtjänsten.

Utöver detta har vi ytterligare ett antal utmaningar som är lika viktiga och här krävs det en bred politisk enighet för en långsiktigt hållbar och fungerande hemtjänst – i hela kommunen.

  • Hur säkerställer vi att vi har en fungerande hemtjänst – i hela kommunen? Inne i stan är konkurrensen hög och brukarna har ett brett urval av utförare. Men utanför tätorterna är utbudet begränsat och kommunen drar ett högt lass. Om kommunen förväntas ta det ansvaret så måste de även ha ekonomiska förutsättningar att kunna säkerställa en fungerande hemtjänst med hög kvalitet för kommunens brukare – oavsett var i kommunen de bor.

  • Kommunens förutsättningar och likvärdig konkurrens. Detta är nog den svåraste frågan. Kommunen har ett viktigt ansvar och vi måste kunna säkerställa att vi har en fungerande kommunal hemtjänst – även i framtiden. Men på tio år har kommunens andel av brukare minskat från 98 % till mindre än 50 %. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte bara beror på brukare som valt att gå över från kommunal hemtjänst till privata utförare, utan en viktig förklaring till detta är att även om de som inte väljer utförare fördelas på de aktörer som finns på marknaden. Ju fler aktörer – desto mindre andel som tillfaller kommunen. Dessutom, förutom att man som privat utförare kan välja i vilken del av kommunen som man vill etablera sig – medan kommunen oavsett förutsättningar måste finnas tillgänglig i hela kommunen – så kan man även som privat utförare erbjuda tilläggstjänster som ingår i exempelvis RUT-avdraget.

Alldeles oavsett vilken väg vi väljer så måste vi finna en väg som säkerställer att kommunen har förutsättningar att kunna bedriva en fungerande hemtjänst. Och oavsett hur vi än vänder och vrider på det så innebär det att kommunen måste ha kvar en tillräckligt stor andel av marknaden. Annars blir det svårt för kommunen att kunna leva upp till sitt ansvar och ha en fungerande verksamhet i hela kommunen.

  • Trygga anställningsvillkor och en god arbetsmiljö. Detta är otroligt viktigt – oavsett utförare. Vi måste vara måna om alla ovärderliga individer som vill jobba med att utföra en god hemtjänst hos våra brukare. Hur säkerställer vi att de anställda har trygga anställningsvillkor och hur ser vi till att de har en god arbetsmiljö som värnar deras hälsa och välmående?

  • Miljö. Hemtjänst utförs ute hos våra brukare och det innebär att man reser mycket inom hemtjänsten. Men precis som i all annan verksamhet i vår kommun är omställningen till ett miljövänligt och fossilfritt samhälle väldigt viktigt – för vår framtid. Därför måste vi säkerställa att hemtjänsten – oavsett utförare – utförs på ett långsiktigt hållbart och fossilfritt sätt.

Vi i Miljöpartiet är beredda att arbeta för en långsiktigt hållbar lösning som ser till alla de utmaningar som beskrivits här. Men Lagen om Offentlig Upphandling är inte rätt väg att gå. Däremot så måste vi se över hur vi kan göra ändringar inom det system (LOV) som vi har idag. Här förväntar vi oss att de andra partierna – oavsett höger eller vänster – tonar ner deras ideologiska stridsretorik och tar dessa frågor på allvar. Vi behöver samarbeta för våras brukares bästa så att vi även i framtiden har en hemtjänst som levererar på topp.

 

Bli först att kommentera

En kompromiss för Sveriges framtid

Av , , Bli först att kommentera 1

Under Sveriges snart 100 år av demokrati har vårt lands utveckling styrts av starka och olika ideologiska viljor. Inget parti har egentligen rakt av kunnat få igenom allt i sin politik utan att förhålla sig till andra partier eller krafter i vårt samhälle. Men vi har en lång historia av starka majoritetsstyren, vilket också fått till följd att varje maktskifte inneburit kraftiga förändringar.

Nu plötsligt är vi en situation med en bred variation av ideologier, åsikter och partier som gör det omöjligt för någon att bilda en stark majoritet. Det innebär självklart en risk för splittring och kaos, det tvingar oss alla till att kompromissa. Men det kan också leda till något positivt för Sverige.

Jag tycker att detta val tydligt illustrerat de olika viljor som finns i politiken i Sverige idag, och enligt mig de risker som finns för ideologiskt radikala regeringar. Nu blev det istället en blocköverskridande kompromiss där vi alla som deltagit fått ge och ta.

När jag nu noga läst igenom hela överenskommelsen så kan jag konstatera att detta enligt mig är en kompromiss för Sveriges framtid. Det är en överenskommelse som rustar oss för framtidens utmaningar, gör oss starka och konkurrenskraftiga internationellt, samt värnar vår humanitära och demokratiska grund.

Det konservativa blocket (M, Kd och SD) samt Vänsterpartiet har tydligt markerat deras missnöje med kompromissen. Fullt förståeligt med tanke på att denna kompromiss varken är just konservativ eller socialistisk. Men i en tid där Svensk politik allt mer polariseras känns just därför så viktigt med en balanserad och blocköverskridande kompromiss på mitten.

Låt oss för en stund lyfta blickarna från partiledare, politiska kommentatorer, ledarskribenter och åsiktspådrivare för att istället titta lite på den verkliga politiken i överenskommelsen. Jag återkommer till miljö, landsbygd och näringsliv men vill börja med ett antal enligt mig viktiga punkter som är värda att lyftas upp:

 

Personlig assistans & LSS:

” Säkerställ att den personliga assistansen och assistansersättningen präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas. Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av. Tillsätt en ny assistans utredning för att säkra detta. Uttrycker också frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen.”

I överenskommelsen lyckas man därmed både med att säkerställa assistansreformen och svara på flera viktiga frågor – som den tvååriga LSS utredningen som presenterades under veckan uppenbarligen varit helt oförmögen till. Detta är ett klart och efterlängtat steg framåt.

 

Livslångt lärande:

”Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarens behov av arbetskraft medvetet utbildning förbättras. Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Möjligheten att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna utökas.”

Tillgången till kompetensutveckling och vidareutbildning är en av de mest effektfulla åtgärderna för att stärka arbetslösa personers möjlighet till att få ett jobb. Det är också högst värdefullt för vårt näringsliv att de får tillgång till de kompetenser som de behöver i verksamheten för att kunna stå starka i konkurrensen. Det skapar dessutom ett värde i vårt samhälle att vi som individer under hela vårt liv har möjlighet att vidareutvecklas och vinna ny kunskap.

 

Demokrati & globalt bistånd:

”Stärk medias oberoende. Stärk förutsättningarna oberoende granskande journalistik och en mångfald av medieperspektiv över hela landet. Förstärk mediestödet.”

”Stärk skyddet för demokratin. Under mandatperioden ska en parlamentarisk översyn göras för att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna samt domstolarnas och public services oberoende. En parlamentarisk översyn ska även göras av valsystemet för att göra det motståndskraftigt mot manipulationer.”

Det här är viktiga frågor som ofta glöms bort. Vi lever i ett globalt informationssamhälle där vi är allt mer sköra för yttre påverkan. När fake-news och valmanipulationer blir allt mer förekommande är det viktigt att vi stärker förutsättningarna för oberoende granskande journalistik och rustar oss mot manipulationer i våra demokratiska val.

”Biståndet ska uppgå till en 1% BNI under hela mandatperioden. Demokratifokuset stärks ytterligare. Demokratibiståndet ska öka och biståndet ska fokuseras.”

Det är glädjande att vi säkerställt vårt internationella bistånd, med ett tydligt fokus på demokrati.

 

Infrastruktur:

”Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbottniabanan i sin helhet ska intensifieras.”

”Den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018 – 2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas.”

”Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya spår av viktiga delar för att nå ökad punktlighet.”

”Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.”

”Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.”

”Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införs.”

Här säkerställer vi viktiga och nödvändiga investeringar i vår infrastruktur – i hela landet.

 

Grön skatteväxling för jobb och företagande:

“En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.”

Det har pratats mycket om de “liberala kraven” i överenskommelsen om sänkta skatter och arbetsgivaravgifter, utvidgat RUT-avdrag, m.m. Däremot pratas det mindre om kopplingen mellan sänkta skatter för arbete och företagande – och en handlingskraftig politik för miljö- och klimat. Det som man nu kommit fram till i överenskommelse är en kompromiss, men en intressant sådan. Tanken att man vill satsa på jobb och företagande, som man finansierar genom en kraftfull grön skatteväxling.

 

Flexicurity:

Det förvånar mig egentligen att det är första gången politiskt som man i Sverige pratar om att införa flexicurity-modellen. Flexicurity introducerades i Danmark av den socialdemokratiske statsministern Poul Nyrup Rasmussen och var en framgångsrik reform som kombinerade en flexiblare arbetsmarknad med en trygg arbetslöshetsförsäkring. Den är en viktig förklaring till Danmarks historiskt låga arbetslöshet under 2000-talet. Samtidigt ska man komma ihåg att ersättningen från dansk a-kassa generellt högre än i Sverige. Flexicurity-modellen har uppmärksammats internationellt, men i Sverige har det ignorerats och på sin höjd förlöjligats – oavsett regering. Nåväl, som storebror kan det ibland vara svårt att acceptera att lillebror kanske funnit en lösning som är bättre än ens egen…

Miljö- och klimat:

“Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland.”

“Fossilfria transporter. Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. Investera i produktion och distribution av biogas. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar.”

“Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.”

“Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds.”

“Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.”

“Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs. Ett nytt avdrag för grön teknik ska införas. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas.”

“En skatt på förbränning av avfall införs.”

“Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs. Handlingsplan för åtgärder för kraftigt minskade utsläpp tas fram.”

“Stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städerna. Andelen som reser med cykel ska öka. Bilpooler ska stimuleras. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling.”

“Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga och avgift/skatt på engångsartiklar. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast.”

“Genomför en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik.”

“Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ska tas fram.”

“Det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden. Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap ska kunna införas. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd. Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter införs i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen. Kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärks. Försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras. Subventioner som leder till överfiske ska fasas ut, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.”

“Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv. Öka byggande i trä. Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande.”

Det finns ytterligare satsningar på miljö- och klimat i överenskommelsen som jag inte tagit upp, mitt blogginlägg är redan långt. Utöver detta skulle jag kunna lägga till ytterligare bra punkter om landsbygd och skogsbruket, om skola, integration, m.m.

Min poäng är att denna överenskommelse som sågas från höger och vänster är en kompromiss som i slutändan är en väg framåt för Sverige, som innehåller en rad intressanta förslag. Mitt största råd till dig kära läsare är att själv gå igenom den och bilda dig en uppfattning.

Det finns självklart delar i överenskommelsen som jag inte är nöjd med. Den fria hyressättningen för nyproducerade hyreslägenheter, att man ska experimentera med hela Arbetsförmedlingen, göra om den i grunden och lägga ut en hel del på entreprenad, är några exempel. Och paragrafen att utesluta vänstern från allt samarbete var rakt av löjlig.

Men kom ihåg, vi står inför ett vägval. Det gjorde Danmark också en gång i tiden då Dansk Folkeparti växte sig stark. Där valde man vägen med en konservativ högerregering med stöd av Dansk Folkeparti. Sedan dess är landets politik hopplöst i knäna på Dansk Folkeparti. Nu väljer vi i Sverige förhoppningsvis en annan väg.

I en demokrati får man inte alltid som man vill…

Nu är jag i och för sig uppvuxen i en familj med fler ideologiska skiljelinjer än det finns partier i Sverige, så jag har en lång vana av förhandlingar och kompromisser.

Oavsett om det är sommarsemester eller julfirande så följer familjeplaneringen samma procedur. Man flyttar fram sina positioner, ropar högt och bygger allianser. Vid frukostbordet – mellan mjölkpaket, syltburkar och smör – ska dagens planer klubbas. Inledningsvis kan den stora oenigheten få frustrationen till att koka över i takt med att kaffekannan puttrar på, men till slut så sitter vi där med en kompromiss som vi alla kan acceptera. Och när vi sedan sitter tillsammans på kvällen och blickar tillbaka på dagen som gått kan vi samstämmigt konstatera att det hela faktiskt blev riktigt bra till slut.

 

Bli först att kommentera

En tragisk LSS-Utredning..

Av , , 6 kommentarer 3

Rekordmånga nekas personlig assistans samtidigt som kommuner i allt högre grad tvingas investera i LSS boenden för att ta hand om barn som inte längre har rätt till personlig assistans. Barn tvingas därmed växa upp på gruppboenden när situationen till slut är ohållbar för familjen – som ensamt annars måste täcka hjälpbehoven.

Tuva, Loke, Elvira, och Oscar, listan kan göras lång över alla de fall som uppmärksammats medialt runt om i landet. Barn med svåra hjälpbehov som nekas personlig assistans, och förtvivlade föräldrar som går på knäna – samtidigt som de kämpar i en byråkratisk process för deras barns framtid.

90 % av de som ansöker om personlig assistans idag får avslag. Samtidigt har 700 personer förlorat rätten till personlig assistans – på mindre än två år. Medan Försäkringskassan gjort allt för att minska sina kostnader så har kommunernas kostnader för personlig assistans ökat. Varför? För att de tvingas ta ansvaret när staten sviker och lämnar personer med funktionsnedsättningar i sticket.

Under drygt 10 år har Försäkringskassan successivt skärpt sina bedömningar och tvingat allt fler till svåra rättsprocesser. Och när Försäkringskassan går segrande ur rättssalen så vinner deras hårdare bedömningar laga kraft. Successivt har gränsen för rätten till personlig assistans förskjutits och allt fler med stora hjälpbehov tvingas nu förlita sig på deras anhöriga.

Hur kunde det bli så här? Och vad gör vi för att förändra denna fullständigt oacceptabla situation?

Nu kom LSS-utredningen med sitt svar: Inget barn under 16 år ska längre ha rätt till personlig assistans!!! Och detta är bara ett av de hårresande förslagen i en utredning som med all rätt sågas i fotknölarna. Jag återkommer till de andra förslagen i utredningen men vill redan nu klargöra min slutsats av denna utredning:

Hur f-n är det möjligt?! Gör om, gör rätt. Skicka denna utredning och alla dess handlingar till Fortums värmeverk i Stockholm. De har uppenbarligen behov av något brännbart.

 

Länkar:

Rekordmånga nekas personlig assistans

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6703087

Barn nekas personlig assistans – tvingas flytta till boende

https://www.ekuriren.se/eskilstuna/barn-nekas-personlig-assistans-tvingas-flytta-till-boende/

Tuva 6, svävar mellan liv och död – utan personlig assistans

https://www.expressen.se/nyheter/tuva-6-svavar-mellan-liv-och-dod-utan-assistans/

Loke 4, får livsfarliga anfall – nekas personlig assistans

https://www.expressen.se/nyheter/loke-4-far-dodliga-anfall-nekas-assistans/

Elvira 4, är blind och döv – familjen nekas personlig assistans

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G1qwGJ/elvira-4–ar-blind-och-hjarnskadad–familjen-nekas-personlig-assist

 

6 kommentarer

Ågren (M) har rätt – demokratin och yttrandefriheten måste försvaras.

Av , , Bli först att kommentera 3

Det är lätt att ta demokratin och yttrandefriheten för givet. Men när vi blickar tillbaka historiskt kan vi konstatera att vid flera tillfällen – i olika länder – har demokratin, yttrandefriheten, pressfriheten, mötes- och demonstrationsrätten satts ur spel. det händer inte på en dag utan ofta sker det successivt. Det börjar i det dolda och antidemokratiska våldsbejakande rörelser växer sig stadigt starkare – tills det gått så långt att det en dag plötsligt är för sent. Sorgligt nog är dessa rörelser väldigt duktiga på att utnyttja de demokratiska rättigheter som de själv har som mål att avskaffa.

Jag deltog för någon vecka sedan på ett samråd om antisemitism där vi fick höra föreläsningar om den hotbild som finns och som vuxit. Vi fick lära oss mer om antisemitism och vi fick en möjlighet att samtala med personer som varit aktiva i den judiska föreningen i Umeå som tvingades läggas ner. Vid samtal över middagsbordet fick jag höra om alla de personliga trakasserier och hot som personer med judisk påbrå fått utstå. Det berörde mig djupt, det är så sjukt och ofattbart att det kan få pågå här i Umeå.

Jag har varit med om flera valrörelser men den här kändes som en av de mest ideologiska dynamiska på länge. Samtidigt märker jag att något oroväckande växer i det dolda och tyvärr fort. Jag hann med att prata med journalister, politiker och offentliga förebilder som vittnade om personliga hot och trakasserier. Det verkar vara något som successivt eskalerar i Sverige, men det syns sällan förrän man själv drabbas.

Strax före valet gjorde jag en video där jag pratade om detta växande problem och att vi måste ta dessa hot på allvar.

Anders Ågren och Moderaterna har faktiskt helt rätt när de vill göra det straffbart att delta i våldsbejakande organisationer. Någonstans måste det finnas en gräns för vad som är acceptabelt i demokratins och yttrandefrihetens namn. Om man öppet vill avskaffa dessa grundlagsstadgade rättigheter och ser våld som ett legitimt medel att få igenom sin vilja så utgör man ett hot mot vår demokrati, våra rättigheter och mot alla de personer som öppet står upp för dessa. Det kan inte vara lagligt, utan där står jag helt på Ågrens sida, det måste vara straffbart.

Är det en sak som var historia borde ha lärt oss så är det vikten av att försvara demokratin och de grundlagar som vi har – innan det är för sent.

Bli först att kommentera