Lugnt och skönt i Maltträsk

 

Resan till och från Maltträsk gick helt smärtfritt, kan man tänka. Inte ens en enda sak föll i golvet, ingen punktering, inte strömlöst, inget motorhaveri, nä, inte ens att vi hade glömt något hemma, hm, konstigt, ja, till och med så man nästan saknade något…fast bara nästan 🙂
 
Theresé, Anders, Nicco och Pyret var redan där då vi kom, men dom hade nästan nyss landat, dom med. Vi satte upp markisen så om det skulle komma några droppar så kunde man ändå sitta ute. Efter det var det dags för lunch, vi satt givetvis ute och åt.
 
Sen gick Anders x 2 och Åke över till Brällas bror Peter, och lånade en flotte som dom kom åkandes med:
 
Ser onekligen ganska skönt ut.
 
Theresé och Pyret satt under markisen och tog igen sig.
På kvällen bjöd Lena och Brälla på middag, grillat älgkött, hemmagjord potatissallad och goda såser till det. Inte så tokigt, på min ära.
 
Åke berättade en liten historia så här i valtider, och den kommer här. En pappa och hans son hade varit på ett politiskt möte och på hemvägen undrade sonen lite över orden som hade använts på mötet. –Pappa, kamrat, vad är det för något? –Jaa, kamrat…det är du och jag, vi är kamrater. Dom gick en liten bit och sedan sa pojken –Men pappa, framtiden, vad är framtiden? –Hm, framtiden ser du, det är vad som kommer att bli, ja, det är lillebror därhemma, han är framtiden. Dom fortsatte framåt och sen kom nästa fråga –Men pappa, folket, vilka eller vad är det? –Jo folket förstår du, det är människor runt omkring, det är till exempel mamma, hon tillhör folket. Och med den förklaringen var pojken nöjd.
 
På natten väcktes pappan av sonen som stod och slet honom i armen samtidigt som han ropade: KAMRAT! Väck folket, det luktar skit om framtiden.
 
Jojo, så kan det gå!
 
Här får ni en bild som jag tycker ser härlig ut, husknuten och trädet vid sidan om som ser ut som sockerdricks trädet utanför pippi Långstrumps hus. Det är Maltträsk det, samt den lilla renoverade ladan där vi brukar sitta och ta morgonkoppen. Ok, en liten rosa bil kom också med, den har ni sett några gånger nu.
 
Ni får ha en bra dag, och ska vi hoppas på att det klarnar upp därute eller ska man vara glad över att man slipper sitta ute, hm…svår fråga. Nä, det gör inget om det klarnar upp, sommaren är inte så förbaskat lång och vi behöver lite ljus för att klara det som komma skall, eller hur?
 
 
 
 

Avigt or what

 

Igår skulle jag ha en absolut Maria dag, ingen Nicco att få upp ur sängen eller fixa frukost/lunch till, ingen affär att känna sig nödbedd att åka till, ingen tvätt och ingen städning. Absolut en dag att göra precis vad jag ville på…trodde jag ja.
 
Kvart över åtta ringde min svärfar, han skulle åka upp på akuten, han mådde inte bra, men innan dess skulle han åka på kvantum och handla. Ehhh, ok, men då skjutsar jag upp dig på akuten och åker och handlar, sa jag, och så fick det bli.
 
När jag kom tillbaka så tyckte jag att det var lika bra och åka och städa hos honom, jag hade lovat det vid ett svagt tillfälle tidigare och nu kunde det ju vara lika bra som någon annan dag. Blev färdig där halv elva och hann inte mer än kolla brevlådan så ringde min mobil. Det var Annika ”the boss”, hon tyckte det var dags att komma och skriva under nå papper, jag sitter ju som suppleant i styrelsen för hennes företag och det innebär en del åtagande, inte tunga saker men ändock.
 
Åkte hem med kattsanden jag passade på att köpa när jag handlade till Nicke och lite annat, sen drog jag iväg till Marieberg. Hon bjöd på lunch och sedan kom jag hem strax efter 12. Hela förmiddagen var som bortblåst. Jag som hade tänkt ta mig en pysslardag, egentligen.
 
För två år sedan så satt jag och Nicco och trädde armband och fotlänkar, som man bara knyter fast. Sedan sålde vi dom för en sisådär 25-30 kronor. Tror att vi drog in nån 500 lapp, inte så pjåkigt, faktiskt.
 
Nu gjorde jag två stycken igår kväll istället, framför tv:n. Så jag fick då göra en sak som jag hade velat göra under dagen.
 
Jag skulle också hämta upp Åke efter Vännäsvägen när han slutat jobba, för vidare färd till returcentrum, där vi skulle köpa en divan till Nicco, det bidde ingen divan, den var såld…var det nå typiskt då.
 
Nå dagen kom och gick, vare sig man ville eller inte och så himla tokig blev den väl ändå inte, fast Åke ställde sig lite frågande till det imorse…ty
 
När jag skulle sätta på mig mina byxor nu på morgonen så hittade jag inte knappen, så jag stod här i tv rummet och fipplade med det då Åke till slut frågade varför jag skulle ha på mig byxorna avig. Hm, han undrade om det hade varit fest igår, eller?
 
Nå, och givetvis, så poppade en annan händelse upp i skallen med tanke på aviga saker. Min kära mormor, Sadura, som tyvärr inte finns med oss längre, hade så tunt hår att hon föredrog att ha peruk. Hon bodde på den tiden uppe i Malå, Lainjaur/Udden, och när det var dags för matinköp så var det buss in till samhället som gällde. Min morbror Assar, var hemma, Assar som förövrigt var en gammal lumpar kompis till Åke, kan ni tänka.
 
Ja, han skulle i alla fall följa med in till Malå och det var lite små bråttom då dom skulle iväg, dom hade en halv kilometer ner till storvägen också. Dom gjorde sig en halvdag nere på samhället med diverse butiks besök och sedan vände färden av hemåt igen. När mormor sedan kommer in på toaletten och får se sig själv i spegeln så får hon en smärre chock, hon har nämligen satt på sig peruken avig, så nätet som egentligen sitter på insidan, sitter uppe på skallen och små lockar sticker fram under kanten.
 
Assar får givetvis en liten utskällning, varför har han inte talat om för henne att peruk satt fel, nu hade hon ju skämt ut sig för alla nere i Malå. Vaddå sa han, och såg helt oförstående ut, han hade trott att hon köpt sig en ny mössa. Hahahaha…ja, det där hade man också önskat att man hade fått se.
 
Mormor utan peruk fick jag se strax innan hon gick bort och jag kan än idag inte begripa varför hon ens iddes ha peruk, hon var jättefin i sitt gråa snaggade hår, hon såg ut som en cooling, utan den. Men men, det var hennes val.
 
Nu är det strax dags för frukost och sedan packar vi oss iväg till Maltträsk, ni får ha en toppen lördag, det ska vi ha.

En Sjukdom

Av , , 2 kommentarer 3

Det kunde vara dom domar som folk blir dömda till fast man själv tycker att dom  stinker.

Sjuk – dålig

Dom – det du blir dömd till

2 kommentarer

Han är förvarnad

Av , , 2 kommentarer 6

 

Theresé, Anders, Nicco och Pyret, åkte ju upp till Malå igår, för att träffa vår släkt däruppe. Innan avresan så förberedde vi Anders litegrann på hur livet lunkar på där och vilka typer av människor som finns. Sam, med sin mycket breda dialekt, för att ta ett exempel. Han kan bli svår att förstå om man kommer från Uppsala trakten, om han nu riktigt drar på.
 
Vi kom in på en händelse som utspelades däruppe på uddvägen för över 12 år sedan. En ingift släkting till morsan (på sådär lagomt avstånd) hade sin svärfar (en kusin till min morfar) på Udden i en stuga. Han och hans fru, brukade tillbringa sin semester där, boendes i en husvagn.
 
Den aktuella dagen kom han körandes med en invalidmoppe, av äldre årsmodell. Han parkerade lite snyggt däruppe vid lon och stod och pratade med alla oss som var därute. Bland annat Sam. På bilden skymtar lon där bakom lekstugan och vägen ligger till vänster om den:
 
Det givna samtalsämnet blev just om mopeder och han hade lite problem med att få igång den. Nu provade han igen, inte sittandes på moppen utan ståendes bredvid den på vägen, och naturligtvis startar den. Det hade nog inte varit mer med det om nu inte gasen hakade upp sig och den drog iväg, upp på bakhjulen, gubben försökte hålla fast den och sveptes med i bara farten. Hela ekipaget med gubben dammade ner i potatislandet.
 
Som Sam skrattade då, har vi aldrig hört, varken före eller efter. Det var en syn för gudarna. Det slutade trots allt lyckligt, inga personskador men lite kymigt tyckte han nog att det var.
 
Sam, som Theresé förövrigt hoppades på, skulle klippa gräsmattan, nu när dom kom upp dit. För det är också en årlig upplevelse. Han överröstar gräsklipparen med sina svordomar och en gång i sekunden smäller det till i klipparen då han hittar av diverse storstenar, trots att han blivit tillsagd otaliga gånger att han inte ska klippa så nära potatislandet. Men han lyssnar inte på det örat.
 
Imorgon drar vi iväg till Maltträsk där vi ska möta upp våra barn, barnbarn och svärämnet Anders. Brälla och Lena finns givetvis också på plats. Det ska bli trevligt.
 
Så önskar jag nu er, precis som vanligt, en fin dag.

Hum…*funderar*

Av , , 3 kommentarer 3

Hade lagt igen mina ögon i går kväll och skulle just till att somna då jag kom att tänka på kossorna.

Dom har ju ett ganska så stort utsläpp…där bak, alltså mycket gaser.

Kan det vara så att dom lider av mjölkmage?

Skrev hon och la pannan i djupa veck 🙂

 

 

3 kommentarer
Etiketter: ,

Flaskvärmare

Av , , 3 kommentarer 4

 

Jag bar upp två klädkartonger från källaren, en är Niccos och den andra tillhör Theresé. Det är kläder dom haft då dom var små. Där fanns allt från riktigt retro, typ sånt som till och med jag hade haft, och sedan 70-tals kläder och dom av nyare variant.
 
Men det absolut äldsta klädesplagget i dom lådorna var från 1958, året då Åke kom till världen. Tröjan är så stel och hårdvirkad så Theresé tyckte att det påminde om en sån flaskvärmare och jag tror nog att hon fick medhåll av allihop.
3 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Mr Bigfoot

Av , , 2 kommentarer 5

Fick höra om en liten miss igår, inga namn ska nämnas utan den berättas med fingerade namn. Ett par, som vi känner, hade varit till Hörnefors och när dom skulle hem, så där på kvällskvisten så fungerade inte bilen. Hur än han försökte ta sig därifrån så blev det bara tvärnit.

Kvinnan, Elsa, sa till mannen, som vi låtsas heter Gustav, att han nog skulle måsta gå in till en bekant därnere och be om hjälp, annars skulle dom ju inte ta sig därifrån. Men innan Gustav hann göra det så kom han själv på vad som var felet…han hade för stora skor (enligt honom själv) och kom åt bromspedalen så fort han skulle gasa. Hahaha…den var bra tycker jag, en riktig Bigfoot.
 
Kan det nu finnas en anledning till varför jag tycker den historien var bra, ja, det löste sig ju relativt snabbt och bekymmerslöst. Något vi sällan får känna av, att något skulle vara tvärenkelt alltså.
 
Anders kom med en styrsnäcka till oss och vi andades ut, nu skulle styrningen äntligen gå att få igång. Åke sa till honom på skoj, nämen den där styrsnäckan är ju för högerstyrda bilar, hahaha. Igår kväll då han skulle skruva fast den så saknades det några hål…dom satt på fel sida av snäckan, den passar alltså inte. *SUCK*
 
På pickupen så går armen som sitter på snäckan, framåt, och den vi ska ha, ska gå bakåt. Först så går det framåt och ett två och tre fyr, sen så går det bakåt och fem sex och sju ått, sen så går det ruuuuunt, en liten stund, sen så går det uppåt och seeen så blir det stopp.
 
Jaja, han kunde i alla fall ta en bricka från snäckan och voila, nu fungerar det, man kan ratta bilen utan att hänga på ratten, man kan styra den precis som på en vanlig bil. Nu blir det spännande att se vad som sägs om framvagnen ikväll, då vi ska lämna in den. Kan det gå smärtfritt eller, jag törs inte gissa, ens en gång.
 
Theresé, Anders och Pyret följde med familjen Brändström på Gammlia igår, Pyrets första cruisingsväng, fast Anders sa att egentligen har hon ju redan fått åka ”raggarbil”, hon togs ju hem från BB i deras Chev pickup:
 
Så här såg det i alla fall ut då dom åkte igår:
 
Önskar er alla en varm och solig dag.
 
 
 
 
 

Detta är en del av mig

Jag har antagit en utmaning från Grandmother, som ni kan hitta på: http://blogg.vk.se/Grandmother/

 
Detta är en del av vem jag är från A-Ö:
 
Allvetande, Bilintresserad, Chevrolet/Camaro älskare, Dragracing fan, En och sextiotre lång, Frågvis, Godhjärtad, Hällstenare, Innovativ, Jobbig (ibland), Kaffedrickare, Lustig, Mormor, Nyfiken, Otroligt glad, Påstridig, Qul, Rättvis, Snäll, Tvåbarns mamma, Uv strålad, Vänlig, X-tra ordinär, Ypperligt godhjärtad, Zapparens häxmästare, Åkes fru, Ärlig, Ödmjuk.
 
Sen skickar jag utmaningen vidare till Livet som G, som finns på: blogg.vk.se/2beG/
Bli först att kommentera
Etiketter: , ,