Etikett: dosor

295836585736 = hjärnsläpp

Av , , Bli först att kommentera 20

Min lediga dag gick åt i ett nafs. Jag som bara hade en sak att göra, hälsa på mamma. Där var det ny portkod, kontonummer som skulle skrivas ner, nya koder till dosa, ja, en massa siffror hit och dit. Så när jag lämnade henne var det bara hemresan kvar.

Men, så dök det upp en sak, och jag skulle iväg och hämta en grej, men innan dess, hem o käka lunch och gå med Winstone. Eftersom jag liks skulle ut, så uträttade jag ett ärende till Nicco, 2 bingolotter skulle hämtas på Tegs vårdcentral, där syrran hade 2 stycken på lager.

När jag ändå var där gick jag in på Konsum, och i kassan blev det tvärnit, jag kom inte ihåg min bankkod. Det var liksom blankt. Deras apparat godtog inte heller mitt körkort som ersättning för koden, det ska gå, men inte igår.

I sista minut kom jag på att jag hade ett till kort, och där satt koden kvar i mitt huvud. Nå, jag kommer ut till bilen och då kom även min kod tillbaka..tillfälligt hjärnsläpp, heter det väl.

Inte så konstigt kanske, med tanke på alla siffror jag hade suttit och skrivit tidigare.

Hämtade grejen, levererade Bingolotterna, och kom hem lagom till att försöka lista ut vad vi skulle käka. Åke kom på den utsökt goda iden att gynna Ullas kondis…igen, och travade över dit och köpte en smörgåstårta…excellent


Vi hade också BIngolotter köpta av Sally. Men som vanligt sitter man mest och är irriterad över att sakna en siffra och dom väljer alla andra siffror i nära anslutning till den du behöver. Igår var det dessutom nära 100 000… 50 000, och dyra resor, men näpp, inte ens en Sverigelott. Nåja, vi hade ju sysselsättning och jag fick träna på ännu mer siffror.

I den sista luckan låg botten till folkan och den är nu komplett. Med ljudet från en folkamotor, fast vill ni höra det så får ni komma hit.

+

Idag firar vi inte bara jul, utan vi har varit förlovade i 36 år. Tänker man tillbaka känns det som om dessa år är uppdelade i olika liv. Inte jätte konstigt kanske, eftersom man förändras, omgivningarna är inte som förut, folk har kommit och gått och sedan all utveckling, på det.

Jag har ibland, reflekterat över hur, till exempel min farfar, fick uppleva utvecklingen från 1910, till 1993. Om man jämför allt som blev till under dom åren, kontra slutet av 60 talet fram till nu. Det var liksom större saker, förut.

Ta bara musiken… idag är det svårt att höra något du inte känner igen. Ja, det finns väl bara ett visst antal noter och toner man har att röra sig med. Musikstilar, javisst och uppträdanden, men jag tycker inte det är ofta man höjer på ögonbrynen.

Well well, jag och Åke har också förändrats, inte bara i ålder, men… vi har tuffat på, oavsett allt vi mött på vägen.
Apropå väg, så ligger det inte långt bort att tänka bil. Och bilar har fultomtarna använts sig flitigt av. Jösses, nu vet jag ju vad dom gjort,alltså… Ja tydligen har dom hämtat upp, en bil till. Parkeringen är nu full.

Men VAD… Här har det tydligen varit party..

Undrar om dom använde den till julgröten eller om dom tog den ren, som den var 🤔

Då jag inte såg till några fulisar med en gång så föll misstankarna på plåtlådan. Och haha, jodå, det lyser ju för tusan därinne.

Öppnar försiktigt, för att inte störa och döm om min förvåning. 6 fultomtar av 7, är tillbaka. Och julfirande är på gång.

Julmarsipangrisen är kopplad, men jag tror faktiskt att den får överleva julen. Annars hade den nog redan legat på ett bord.

Men då återstår det bara att önska er alla en riktigt God Jul, och… nämen, wtf, haha. Den sista fultomten är återfunnen. Jag hörde att det prasslade i julgranen..

Life´s not good, sådeså!

Av , , 6 kommentarer 16

Haha…nu var jag smart och klev upp innan arbetarna kommer och börjar bullra 😀 Eller, hur smart var det egentligen, vem lurar jag? Fast det var inte så motvilligt jag klev upp, hade tänkt plocka undan lite här innan jag ska iväg till hand o plastik, och sedan hämta upp Sally på flyget. Jag kanske behöver den här tiden, tänker jag.

Vad jag skulle ha behövt igår, var ett packe cigg (så hade jag rökt upp dom, och en stor grogg för att lugna nerverna. Jag blev motarbetad med precis allt jag företog mig. Och det började med min mobil. Den blev svart i skärmen, för att tio minuter senare, fungera, i en minut, sedan svart igen.

Jag slet ut batteriet och SIM kortet minst 3 gånger, startade om skiten flera gånger men då brände som startsidan fast…i en kvart, sedan kanske den funkade 2 minuter. Retade mig på att det står Lifes is good, då jag inte riktigt höll med om det.

047

En av orsakerna var ju då att vår hemtelefon, varit död i en månads tid. Ja, jag har inte fixat det, eftersom jag inte varit hemma, inte velat springa upp o ner i källaren där hälften av alla sladdar och dosor ligger, jag har inte haft ork. Men så igår…i ren förbannelse, så gick jag dit, slet ut alla kablar och strömsladdar, väntade i 2 minuter, och satte igång allt igen.

Det absolut enda, som hände, var att jag blev utan internet…också.

Här sitter jag då, Jeepen är inlämnad på verkstaden, hur ska han kunna ringa mig och säga då den är klar? Jag ska träffa en gammal kompis från skoltiden, Susanne, nere på stan och vi ska käka middag ihop, men vi har inte bestämt tid eller plats att mötas på, hur ska jag hitta henne? Jag är lite stissig över mobilen också, och tänker att jag måste ju ha en fungerande sådan, och speciellt för idag, då jag ska hämta Sally, tänk om dom behöver nå mig på nåt sätt. KAOS!!!

Jag hittar en uppkoppling som inte har ett lösen (det använder jag just nu också, förlåt, grannen eller vem det nu är som har det nätverket, jag lovar, jag är inte ute och gör dumheter eller laddar ner saker), får tag i Nicco, säger att hon får ringa Åke, be han ringa Bosse på Hasses och fråga om Jeppen samt lämna hans nummer, och sedan skriva på FB, vad svaret blir.

Plötsligt ringer min mobil, Susanne har hittat av en lucka i sfären och lyckas komma fram till mig, jag rör mig försiktigt i omgivningen för att mobilen inte ska dö. Vi hinner bestämma ungefärlig tid och en plats, nice, en sak ur världen.

Sen får jag veta att Jeepen inte hinner bli klar, förbenat, och jag som behöver den idag, men Åke var smart, han åkte förbi och hämtade nycklarna och sedan gick han upp och hämtade Jeepen, vi får lämna in den en annan dag.

Ja jisses, vilket bökande.

Jag tog bussen ner på stan, in på Telia och köpte en ny mobil, så nu är det problemet löst, ska in på netonnet idag och reklamera min LG.

Vi hade en trevlig middags dejt, måste göras om, för vi har miljoner saker att avhandla och uppdatera, kan vara svårare att hitta tid, men så är det nog för dom flesta. Har man familj och arbete så finns det inte så mycket till övers innan dagen är slut.

Felsökning på kvällen, ut med sladdar och dosor igen, nu fick Åke vara ben och springa upp och ner, jag chattade med T3, men dom fick jag ingen hjälp av. Blir förbannad då dom inte kan ringa upp istället för att man ska skriva samma saker flera gånger. Vår hemtelefon funkade plötsligt i 3 minuter, men inte längre. Fast nätet fick vi inte bukt med. Avslutade chatten med ett surt: Vi får söka hjälp på annat håll!!! När allt funkar igen, kanske man byter leverantör, en som är mer service inriktad.

Nu har vi en duktig granne, Åke gick dit igår fast han var inte hemma, får se om han kan tänkas komma och hjälpa oss ikväll, det vore ju himla gulligt, vi får se.

Och där ser man vad beroende man blivit av att kunna nå folk och bli nådd. Ändå så funkade det för 15 år sedan…men jag kommer inte ihåg hur 😀

2015-10-26 21.08.06Selfie tagen med ny mobilen…mja, ingen bra skärpa, men den får väl duga

Ha en fin dag, allihop, det tänker jag ha!