Etikett: Ford

Vart månde detta sluta, litteratur och föreställningar 😯😁

Av , , Bli först att kommentera 13

Vår hyresgäst Josephine, är i Umeå med ett uppdrag. Hon medverkar i en föreställning som heter Barrikad, som har premiär den 29 september. Här kan ni läsa lite av det som står i VK under Kultur.

Det är den jag och kusin Anna, ska gå på. Jag tror inte att jag varit på nån föreställning alls, eller jo, på den tiden Theresé var med i en teatergrupp. Men det var längesedan, hon var väl 6 år, då det begav sig.

Det blir något nytt för mig, och kanske man blir lite mer bevandrad i den världen, med. Litteratur och nu teater. Vart ska detta månde sluta 🤨😄

Om ni är intresserade kan man beställa biljetter här, klicka på bilden.

Jo förresten, jag blev så pass kränkt av det lilla fönstret. Att jag tvättade det innan jobbet. Nu ska jag se om jag ska fästa fast ett tyg där bredvid, hm… mest för att en tavla på den lilla väggen inte syns alls, eftersom man aldrig står vänd åt det hållet. Bäst hade det varit att måla på tapeten också. Syns att vi haft katter här.

När jag kom hem efter jobbet, drack jag en kaffe och slängde mig över köksfönstret, som nu blivit tvättat och fått höstgardiner. Jädrar vad jag kan då jag sätter den sidan till. Man betar av lite i taget så blir det då gjort till slut.

Har beställt en ramp till Winstone. Tanken är att han ska få komma sig upp i soffan igen, utan att hoppa. Men han är inte så lätt övertalad. Fast trägen kanske vinner. Vi får köra med lock och pock. Tyvärr är inte vårt tv rum så stort heller, så först får han lära sig att gå upp här. Men där kan vi ju inte ha rampen. Fast jag tänker att då han är bekväm med att använda den, får jag flytta den till kortsidan av divanen. Där kan den få stå.

Umeå Cruising har Ford onsdag på FB sidan. Jag letade upp 2 gamla bilder på Brällas Ford, som jag fotat uppe i Maltträsk. Dom 2 bilderna får avrunda dagens inlägg, och jag önskar er alla en fin onsdag med dom. Brällas son John, sitter bakom ratten och gör tumme upp

Och här är förbereder barnbarnet en roadtrip med dockvagnen, hahaa…

En annan metod att stöldsäkra 😅

Av , , Bli först att kommentera 15

Apropå dom där stöldsäkrade cyklarna, jag la ut bild på, för några dagar sedan. Så skickade Theresé en annan metod, man kan stöldsäkra saker på, eller…


Fotnot, Theresé o Anders har INGEN Ford, det är Chevrolet som gäller för dom med⚜️🤘

Apropå Järlåsa borna, så skickade Theresé en filmsnutt i morse. Livet på landet, typ, då dom har 2 älgar som traskade runt deras uterum. Rätt så trevligt ändå, med djurliv in på knuten. Men älgar är ju inget man leker med, direkt.

Det vet Renbärs Annelie, som ofta drar iväg på skotern, med sina hundar som visar väg, eller tvärsom.
Nu snor jag hennes text, rakt av, från fejjan.

”När vi hade 200 m kvar till huset, hundarna bakom eftersom vi ska passera vägen så…. SHIT, tokfärska älgspår. Hundarna ser dem samtidigt. En ko med två kalvar stannar på vägen och undrar om de ska springa eller.. . Eh… jooo… tre GALNA lapphundar lägger in överväxeln.

Driver älgarna på varsin sida. Jag tvärnitar och lägger in snabbväxeln på skotern och jädrar anamma vad de kan springa snabbt! Mattis är ju värst. Det är han alltid, så järnet fram och ryter till, ser i ögonvrån Torven som ett sträck över isen. Sladdar runt och kommer ifatt honom.

Jösses, hela byn må ha hört mig! Summa sumarum, taskigt grabbar men matte springer man inte ifrån när hon sitter på skotern. Nu är det luuuuuungt och stilla i huset.” slutcitat

Och hennes hundar är ju underbart fina…och kycklingar har dom också. Kolla vilken magiskt, fin bild.


Från fina, magiska underbara platser, till en stor besvikelse. Hahaa…fick veta av vännen Elisabeth, igår, att det faktiskt finns en ö som heter Disapointment island. Här hittar ni den.


Disapointment island Puka-Puka är en atoll i Stilla havet som tillhör ögruppen Tuamotuöarna i Franska Polynesien. Den är en av de öar som kallades Disapointment Islands (Besvikelsens öar) när de besöktes av John Byron 1765.[2] Den har en total yta på fem kvadratkilometer och en lagun som är nästan fylld med silt, som är en finkornig jordart.

Jag läste lite om ett fartyg som kapsejsade därute. Dom överlevande fick stanna på ön i 7 månader innan hjälp kom. Tragiskt, och besvikelsen måste ha varit stor, för ön gav nog inte så mycket.

Hm, där, mina vänner, skulle dom ha Robinson. Dom som knappt överlever 6 veckor, och ändå har tv team och back up, om något händer. Jojo 😛 Apropå Robinson, så lär jag hänga med denna omgång, som spelats in i Sverige. Kul att dom nästan stal min idé, hahaa…

Har köpt 2 litografier som Hanna Ekeberg målat. Jag var inte säker på om jag skulle behålla dom själv, eller ge bort som present. Men nej, jag älskar dom, så dom får stanna här. Det är dom 2 tavlorna längst till höger, på tavellisten.


Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Ford/Cadillac kväll

Av , , Bli först att kommentera 3

Vi gjorde bort våra ärenden igår, Jula, Stilservice och sist var vi förbi Brälla och lämnade skärmen. Vi har ju sån tur att han ska fixa den med spackling och lackering. Ännu mer tur hade vi då Lena sa, precis innan vi skulle åka hemåt, att dom hade en älgfilé som dom tänkt grilla och undrade om vi kunde tänka oss att komma dit och äta middag med dom. Ett erbjudande man inte kan tacka nej till.

En Öhman, hade varit förbi hos dom och tyckte att det var höjden av elände, att Brälla inte bara ska fixa framskärmen, utan att dom även skulle bjuda oss på sån fin middag. Det är polare det! Ja, vi lär väl få hitta på ett sätt att betala igen allting på, det löser sig säkert.
 
Nicco hade kul på stan, dom dansade lite överallt och avslutade dagen på sagateatern. Efter den suveränt goda middagen, fick vi oss en åkttur runt stan i en av familjen Brändströms bilar, detta var nu en rosa/vit, Ford Crom Victoria, vet inte om jag stavade rätt, då vissa skriver Crown istället för crom.
Ricky hade också anslutit sig till oss så han hakade på. Efter några varv så åkte vi hem till dom igen, satt och surrade en stund och sedan skjutsade Ricky ner oss i hans Cadillac:
 
Wolfman Jack hade ett uppträdande på renmarkstorget och det var dom vi stod och skulle lyssna på. Dom var, precis som vanligt, helt otroligt bra och underhållande. Det hjälps inte, två slag på gitarrsträngarna och ingen i publiken kan stå still. Ricky tyckte inte att det någonsin var så mycket människor på stan på den tiden dom hängde där. Nä, sa jag, och förmodligen aldrig så många 50 plussare. Det är ganska kul faktiskt.
 
Vi mötte upp Nicco och hon tog sin cykel och åkte hem, själv tog vi taxi då min fot tyckte att den hade gjort sitt för den dagen. Det blev mycket trevlig dag med en ännu bättre avslutning på den hela.
 
Önskar er alla en bra söndag!
 
ps, Fager efterlyser någon som är villig att putsa hans kofångare på sin Nash, någon…anybody som är sugen??? ds.
 

Inget gravöl här inte

Av , , 2 kommentarer 3

Det bidde ingen gravöl fast då det gäller mina rader på V75 så skulle jag nästan ha fått något tröstpris, två rätt var det enda jag fick. Åkes bång, som jag köpte, gav fem rätt men då är det tio andelar så vinsten blir bara 5-10 kronor.

Men det spelar ingen roll, vi hade en trevlig kväll med grannarna och spelade inte bara på V75 utan även på grammofonspelaren, vi sprättade Wolfman Jack, Lp skivan och diggade deras musik, den var väl värd pengarna. Ölet, by the way, smakade inte som älgpiss (kan väl inte heller säga att jag vet vad det smakar men…) det var helt ok och kan säkert införskaffas vid något annat tillfälle också.
 
Åke tog en del bilder från kalldraget, tyvärr så vill inte datorn och mobilen samarbeta så jag får inte in några bilder på bloggen, men jag är inte överraskad eller speciellt förvånad. I Brällas bil, en Ford Country Sedan, årsmodell 1961, åkte Mångsén, Mattias, Brälla, John Edén och Åke, som säkert allihop fick briljera med sina kunskaper.
 
Färden gick i skogarna runt Tavelsjön och över till Spöland, och halvtid var i Selet. Målgång på Esso motorhotell…nä inte Esso, det heter ju Scandic, noga då. Och dom kom på en fjärde plats av 42 bilar, inte alls så pjåkigt. Jag och Åke har aldrig ens varit i närheten av att komma bland dom tio eller ens tjugo bästa, på något av alla rallyn vi har varit med på men det är väl själva körningen, frågorna och gemenskapen som är det roliga, och någon kommer alltid att vara sist, först eller mitt i mellan, oavsett vilken tävling det gäller.
 
Ser ut att bli en fin dag idag också, så ni får passa på att suga i er solljuset för en sak kan jag lova, solen kommer inte att lysa ända fram till sommaren. Mera snö kommer garanterat att falla från skyarna men…vi går mot ljusare tider. Ha det gott!
 
 

Växelspak

Av , , Bli först att kommentera 3

 

När jag och Kerstin var ute och gick igår så blev det snack om bilar, såna som är ur funktion eller i sämre skick, liksom capricen är just nu, den vill inte gå som den ska och jag befarar att den bara kommer att dö, en vacker dag, säkert vid ett trafiklyse eller mitt på E4:an, annars vore det ju konstigt.
 
Då kom jag att tänka på en person, vet inte namnet på hon men det må så vara, i alla fall så hade Tex och Pirjo, på den tiden det begav sig, en husvagn och dom hade hyrt in sig på campingen i Kvarnfors, som långliggare. Vi firade en 1:a Maj där, med dom, jag, Åke och Theresé.
 
På kvällskvisten fick dom främmande i förtältet där det berättades diverse historier, där bland annat denna, hon som berättade var även den som råkade ut för följande.
 
Dom ägde en Ford, fråga mig inte vilken modell men det var inte en amerikansk Ford, hon var på väg över kyrkbron men fick inte in någon annan växel än ettan, hon slet och drog i växelspaken men inget hände, växelvis, däremot så lossnade växelspaken, med ettan i läget.
 
Bilar bakom henne var irriterade, dom tutade och gjorde obscena gester, då brast det för henne. Hon vevade ner rutan, skickade ut spaken genom fönstret och hötte den åt förbipasserande bilar. Tror ni dom begrep vad hon syftade på?
 
Varför jag kom att tänka på just detta var att man är snabb på att tuta eller bli irriterad om det går för sakta, men egentligen så vet man ju inte vad som försiggår i bilen, dom kan ju ha jätte problem. Om en bil står vi rödlyset och inte tar sig iväg, inti fasen stå den väl där för att roa sig, fast många tycks tro det då man tutar på såna bilar/människor. Önskar er en bra lördag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten