Etikett: medium

Liv efter döden, kakor, tårta och skratt, eller?

Av , , 2 kommentarer 15

Jag vet att vi alla har våra olika gudar och tror på lite av varje. Det finns dom som sätter Gud överst på alla listor, och det finns dom som har sin alldeles egna Gud och tro. Man kanske till och med väljer att kalla sin Gud för något helt annat.

Jag och Tina pratade inte riktigt om någon Gud, däremot om vad som kan komma att hända i livet efter detta. Det där outforskade som ingen vet något om. Men som väldigt många tycks ha upplevt i alla fall. Antingen då man vet sig ha fått meddelande från andra sidan, budskap, sånt som händer som man inte kan förklara.

Man kan säkert förklara en stor del av såna händelser på ett logiskt sätt, fast bara för att det kan finnas en sån förklaring, innebär det ju inte att den stämmer för det. Och ibland stämmer det säkert, det beror väl på våra egna tolkningar.

Min mamma genomgick ju den där incidenten med Berguven, den där som var på väg att greppa henne i skalpen och flaxa iväg med, då hon var i 2 års åldern. Men Berguven gick sitt öde tillmötes för min morfar sköt den, andra dagen den kom förbi. Min mormor hade redan försökt ta den med salongsgeväret men hade missat.

Nå, på den tiden bodde alla hemma i huset i Jockmock/Malå kommun, min morbror Börje och moster Linnea. Morbror Assar var inte född än. Så dog min morbror Börje, och jag vill minnas att det var 1997. På väg från begravningen kör mina föräldrar Björnvägen upp mot Mariehems hållet. Plötsligt kommer en Berguv och seglar över biltaket, pappa bromsar ner farten så dom hinner se hur den kommer upp på taket där Café Victoria ligger, och där landar den sedan. Frågar ni mamma, säger hon att det var en hälsning från Börje. Mja, oddsen för en Berguv mitt inne i Umeå är inte så stor, men… ”Tolkningsfråga”

För min del finns det absolut en fortsättning, det är inget svart hål efter livet här, never

 

Jag sa det till Tina och hon skrev sedan och frågade ifall jag ser på Min pappa och jag med Magnus Uggla. Hon tipsade om ett besök dom gjorde i Svenska Kyrkan, i avsnitt 1. Kollade på det för en stund sedan. Hans dotter Agnes, frågar Prästen om livet efter detta, för det kan inte bara vara svart, säger hon. För i så fall, varför finns vi här, då kan jag lika gärna lägga mig på golvet och bara ligga kvar där.

För min egna del är jag helt övertygad om en fortsättning, jag vill inte skriva att jag längtar eller känner att det ska bli spännande, för jag har ingen brådska nånstans. Utan jag tar det som det kommer. Men… så kom vi in på det här med, om man kommer tillbaka för att lämna en hälsning, på vilket sätt ska vi då göra det?

Medium, dom som talar med andar, kan många gånger förnimma en doft. Här undrade Tina vad jag förknippar henne med för doft. Och vad kan andra förknippa för dofter runt dig, har du tänkt på det du?

Min första tanke var Tårta, haha, men jag vet inte riktigt hur en tårta doftar 🤔 Tina sa att hon förknippar mig med god mat, goda bakverk, skratt (humor), ja, det är väl lite jag. Så med tanke på att vi faktiskt skrattar varje gång vi pratar med varandra, så lär vi ju både dofta kakor och höra skratt den dagen vi hörs från andra sidan.

Hittade detta på en sida då jag googlade medium. Här får ni 8 tecken på närvaro.

Undrade förstås om CD spelaren som gick igång nere i vår källare, var ett hej från Nicke och Elsie, då. Dom hade ju alltid på radion eller lill teven i köket. Vi har ingen radio eller tv i köket längre, så då var dom tvungen att ta den som fanns tillgänglig. ”Tolkningsfråga”

Peter Stormare har skrivit en bok. I boken berättar han bland annat om andar och demoner som styrt hans liv, om besök från själar och spöken.

”– Jag tror att i Sverige har vi lite svårt att tala om sånt här. Men jag tror att säkert 80 procent kanske har känt en närvaro från någon som gått till andra sidan. Sen vet man inte om det är dröm eller verklighet. Men för mig är det verklighet, sade han i Expressen under sommaren 2023.”

Ja hörrninini, vad ska vi tro och tänka? Jag kunde absolut INTE låta bli att pranka Åke igår, apropå Gud, haha. Han gick ut med Winstone och jag ändrade mitt namn i hans mobil, till GUD. Sen inväntade jag rätt tillfälle, stängde ner allt ljud på min mobil så han inte skulle höra att jag ringde till honom.

Han studsar till i soffan, tar upp mobilen och läser   ”GUD,,,det står GUD här, sen svarar han. Hocken jer he?

Hahaa…jag skrattade så det ekade i hans lur. Jag tyckte det var apkul, han tyckte jag var dum

Sen blev han orolig över att han inte skulle hitta igen mig i kontakterna längre. Så jag fick ändra tillbaka till MAMMA. Jösses, jag hade ju föredragit att han skulle avguda mig istället. Det sa jag och då kontrade han med att det skulle få stå kvar där då. Fast… nä, jag ändrade tillbaka. Vill ju inte trassla till det i onödan. Tänk om han ramlar och får be någon ringa efter hjälp och han måste säga att dom ska ringa Gud.

 

Nä, nog om detta här och nu. Tycker ändå att det är roligt att man kan tro på vad man vill, det är intressant att höra andras sidor av det hela. Det är precis som man säger. ”Att tro är inte att veta”

Ha en fin lördag, allihop! Tro inte att ni slipper ett inlägg imorgon, säger jag bara.

M eller XL?

Av , , Bli först att kommentera 10

 

Inga bilköp blev det i natt, däremot, då jag tänker efter, så har det inte bara varit inköp av Lamborghini utan både traktorkörning och busskörning också, då jag legat och sovit…mycket med motorer, och jag fattar ingenting. Eller jo, det där med traktor, vet jag nog vart jag fått det ifrån, Theresé skickade nämligen ett mms för några dagar sedan där det var en bild på en jordbrukstraktor och där hon skrivit att hon numer kan titulera sig som traktorägare.
Dom har ju införskaffat mer mark med tillhörande hus, därnere i Järlåsa och då gissade Åke att den där ska nog användas till snöskottning…men…jag tyckte precis att Anders sa att det var därför dom köpte skotern 🙂 Hm, eller kan skotern bara vara en förströelse sak, ja, vem vet…eller kanske traktorn, mm, jag får nog fråga då jag pratar med dom nästa gång. Just nu är dom i alla fall på en liten roadtrip i södra Sverige, en minisemester.
Apropå Theresé och alla bekantingar vi haft och matprat som det har varit så tycker jag ju att det Theresé berättade för nåt/några år sedan var klockrent. Jag vet att jag skrivit om det förut men ni får läsa det en gång till.
Det var hennes kompis…eller en kompis kompis, som för första gången skulle ut och käka på ”riktig restaurang. Hon hade sett emot detta besök och satt förväntansfullt vid bordet och väntade på hennes tur at beställa. Dom började med att ta emot beställningar från hennes bordsgrannar som skulle ha sig en köttbit, alla ville ha sin bit, medium. Då det äntligen blev hennes tur och hon blev tillfrågad hur hon ville ha sitt kött, så sög hon på svaret ett kort ögonblick och sa sedan: -Ja, jag tar en extra large! Hahaa…hon trodde det var storleken på köttet som efterfrågades inte hur man ville ha det stekt.
Nä, nu ska jag masa mig upp ur soffan och ta min första kopp kaffe, önskar er alla en fin dag!
 

Bärplockare…i plast 50:-

Av , , 4 kommentarer 3

 

Nu ska jag visa hur våran nya stuga ser ut. Det har ju bara tagit några år nu, 10, för att vara exakt, för att den ska se ut som den gör nu. Liten men passar vårt ändamål perfekt. Då blir det heller inte så stora underhåll som behöver göras i framtiden. En typ av altan kommer nog att sättas dit också.
Köksdelen
Mitt emot köket
Teverumsdelen
Utsikt från köksfönstret, Åke i arbetartagen, i hörnet syns våran gamla stuga.
Utsikten till höger
Och vad vi ser om vi tittar till vänster
 
Förr om åren brukade jag skriva en liten lapp och sätta på kylskåpet i stugan, där jag skrev ner lite kortfattat vad vi gjort på semestern. I somras hittade jag en gammal lapp där det stod, nu har vi rivit sovstugan så förhoppningsvis kommer vi att ha en ny stuga nästa sommar. Hmpr…det var 10 år sedan det skrevs, och vi har ännu inte flyttat in men till nästa sommar så.
 
Fast det är väl inte så konstigt heller, hur ofta har vi varit där och hur länge. Rom byggdes inte på en dag inte heller vår stuga.
 
På vägen hem från Malå så passerade vi en trottoarpratare där det stod följande: Bärplockare i plast, 50:-. Kan ni gissa vad den första tanken som for genom mitt huvud, var? Nu när det har pratats om bärplockare hit och bärplockare dit, så givetvis föreställde jag mig en liten thailändare i plast som man ska ha som prydnadssak. Nu tror jag inte det var en sån dom menade, utan en sån där sak man plockar bären med och i vissa fall får med sig halva skogen i. Vi noterade också en mamma med utländsk härkomst, när vi var på väg till Malå och hon drog en barnvagn. En bärplockare sa vi innan vi såg barnvagnen. Nä då är det nog ingen bärplockare men barnvagnen skulle man ju faktiskt kunna använda som bär rensaren, om man sätter ett galler under vagnen och häller ut bären där, sedan går man runt på en grusväg och skakar barnvagnen så där lämpligt, då kanske bären är rensade efter en stund.
 
Pratade med Theresé på söndagskvällen och hon berättade om en jobbar kompis som talade om för henne vad som hänt, första gången hon skulle äta ute. Detta var väl för några år sedan.
 
Hon beställde en bit kött och blev tillfrågad hur hon ville ha köttet. Och där tänkte hon lite fel, hon förstod inte vad dom menade med frågan och undrade om man fick välja kött? Ja sa servitrisen, medium eller…jaha, svarade jobbarkompisen, men då tror jag att jag tar large. Hahahaha, det lät ju lite smått roligt, måste jag ju säga, men å andra sidan lät det precis som något som skulle ha kunnat komma från min mun också, ibland kan man snurra till det. Ha det bra!
 
 
Maria Lundmark Hällsten