Etikett: ölflaska

Vi spann vidare på tråden om minnet

Skrev lite om minnet i söndags, nämnde det på jobbet och vi fortsatte spinna lite på den tråden. Ja, man kan ju dels tänka att med filter som finns idag, till vårt utseende, så förvränger det sanningen. Kommer vi att sitta där om 20 år och begrunda hur vi såg ut, kommer vi ens att komma ihåg att det faktiskt var ett filter.

Fotnot: Ja, kanske just i dom exemplen, jag vill överdriva för att understryka 😁

Eller kommer vi att tro, att det var så där vi såg ut. Så puttar vi  varandra i sidan och fnissar lite åt utseendet men säger: Ja, tänk dig, så där såg vi ut en gång i tiden!

Eller alla bilder vi tar på arrangerade saker, middags tallriken, blommorna, hunden, you name it. Men kommer vi att minnas det som ett arrangemang eller kommer vi att fundera vart bilden ens är tagen.

 

Ett minne i en bild som inte är helt sann, är ju inte ett minne vi bär med oss i hjärtat. Precis som vi gör med känslor. Dom bär vi ju också med oss, rent kroppsligt. Men om vi inte upplevt dom, så vet vi inte hur dom känns.

Jag kan ju titta på en bild på mig som barn, och komma ihåg händelsen som om det vore igår. Fast är det sant? Eller är det för att jag sett bilden så många gånger och hört storyn runt den, som jag ”tror” att jag minns? Pappa tog ju dessa 3 bilder på mig. Det var först för några år sedan jag noterade att Coco-Cola flaskan bytts ut till en ölflaska. I was in shock 🫣

Tills kusin Anna sa: ”Det kommer du väl ihåg, det skulle skämtas och skojas hela tiden, så nog är det din pappa som satt ölflaskan i handen, för att det skulle se ut som om det var det du drack. Ja, förmodligen 😀 Jag reagerade inte ens på att bakgrunden är olika på alla tre bilderna.

Ja, vem vet… det är nog aldrig antingen eller, vi är nog alla lite olika i både tanke och sätt. Och här måste jag nästan säga att det är det bästa. Vad skulle vi annars sitta och diskutera och lägga energi på, om alla kom ihåg samma saker och detaljer. Det blev väl lite tråkigt i längden.

Sen ska jag inte ens börja skriva om AI och vad det kan ställa till det. Fejkade bilder men ingen vet om dom är sann eller inte. Här får dom som vill sprida falska nyheter och andra hittepå grejer verktyg att göra verklig skada. Nä, här får vi verkligen vara kritiska och kolla upp saker innan vi sprider dom vidare. Och det är ju jätte tråkigt och kan få fruktansvärda konsekvenser (givetvis beroende på vad som visas upp).

Här var det baske mig bättre förr. Du såg på King Kong och tyckte den var ryslig och gorillan var gigantisk, fast den var relativt lätt att fejl förklara

Idag vet jag inte om det hade varit lika lätt, faktiskt, även om just denna bild är från 2005

Jag blev bjuden på middag igår 🧡 Vi åt på Restaurang Maria och jag valde en kebab pizza. Jättegott och jag må ju säga att dom som jobbar där, verkligen är service minded. Ett ställe att rekommendera. Min vän som jag var där med, ska jag inte ens säga vem det är, jag delar nämligen inte med mig av henne, utan behåller henne alldeles för mig själv. Tack för god middag och för ditt sällskap 😍

Önskar er alla en fin tisdag!

Vi firade big tajm!

Av , , 2 kommentarer 11

Nicco heter Jennifer i andra namn, och hade följdaktigen namnsdag i torsdags. Hennes första namn, som var hennes andra namn i begynnelsen, Niccolina, fick hon efter hennes farfar Nils, som av alla, kallades Nicke.

Låter väldigt invecklat, jag vet 😀 Som liten blev hon då avundsjuk på hennes storasyster, som fick fira namnsdag, två gånger per år, så därför beslutade vi att hon kunde fira på Nils dagen, då, eftersom det var därifrån hennes namn kom. Och Nils stod det i almanackan igår, så vi firade med smörgåstårta från Ullas.

2016-10-08 12.58.08När Jennifer blev äldre så beslöt hon sig för att byta namn till Niccolina, vilket hon gjorde, via skatteverket, så numer är hennes första namn Niccolina, och andra namnet Jennifer. Det var inte så krångligt, som det lät från början va? 😀

Vi fortsatte firandet hemma hos mamma, som bjöd på äppelpaj och kaffe. Med mig därifrån fick jag 4 fotoalbum, som jag gick igenom igår. Och det här tyckte jag var jätteroligt. Vi pratade nämligen om öl, kan ni tänka. Och mamma är lite anti mot denna dryck och tycker att det är rena råttgiftet.

Jag berättade då om mitt första minne av öl. Vi, jag, min storebror och mamma, följde med pappa ut i skogen, för att kolla in hans arbete. Han hade ju skogsmaskiner och det var hans yrke, att avverka skog. Spännande! Jag var livrädd för traktorn, upplevde dom som stora monster. Nå, till saken, hör att dom hade med sig mackor, kaffe och lättöl, men hade glömt att vi, barnen, kanske hade velat haft nåt att dricka. Och jag var törstig, så jag fick smaka den där ölen, tvitvitvi, det var inte gott.

Och nu till det hysteriskt roliga, kolla vad jag hittade i albumet, nu har jag klippt bort övriga människor, och korten är ju gamla, därav kvalitén, här står jag med en ölflaska i handen…pappa fotar:

IMG_2176Och titta nu, en Cola flaska i handen och uppenbarligen har jag precis tagit en rejäl klunk, nu är det brorsan som fotar:

IMG_2177Och sista bilden, men stopp och belägg, nu har jag ölflaskan igen, inte bara i handen utan jag dricker ju för tusan ur den…och pappa fotar.

IMG_2181Är det ingen som ser vad jag gör? 😀 Det där ska jag visa mamma då jag återställer lånet av albumen. Har dom ingen koll på sina barn, hahaa…

Här tre kort på mamma i unga år, jag gillade hennes mössa, på den första bilden och hon måste ha haft ett helt gäng med hattar/mössor, för hon har nya på sig, på varje kort av henne.

IMG_2203

IMG_2118 IMG_2135Idag ställer vi bort buss och Camaro, så det kommer att bli lite luftigare på gården. Ett höst tecken, om något. Önskar er alla en trevlig söndag!
IMG_2189

Han är mager om bena, tillika om…

Av , , 2 kommentarer 12

Han är mager om bena, tillika om armar och hals, men nu har i alla fall Lennart fått på sig lite kläder:

Foto1317

Jag satt här i soffan igår och plötsligt blev det ett väldans liv här utanför, Winstone vaknade upp ur sin sömn och satt sig för att kika ut genom fönstret. Det var ett gäng förskolebarn med deras fröknar som var ute på sightseeing, och här inne på gården fanns uppenbarligen lite saker att kolla på 😀

Så då tänkte jag att nu var det nog dags att få på honom lite mer än bara tomtemasken, någon hejd får det vara på nakenheten.

I förrgår, då jag letade efter kartonger, så stod jag inne i köket på en stol, och hade fullt sjå att försöka nå saker däruppe i skåpet, så föll naturligtvis ett glas till en lykta, ner i golvet och gick i 999 bitar. Jättekul…speciellt då du står barfota på stolen, och dessutom har 3 djur nere på golvet.

Jag beordrade ut Winstone i tv rummet, men det tog en stund innan han fattade vad jag menade, han ville ju fram och nosa på glasbitarna, så jag tog i lite hårdare med rösten och det fick även katterna att backa bakåt, bra…ett problem ur världen, sedan var det, det där med att ta sig ner utan att stampa fast en bit under foten, och nu hade jag tur, det var inte som ett Duralex glas som verkligen splittras upp i molekyler, utan det blev större skärvor så jag kunde se vart dom låg.

Men ett tag däruppe, funderade jag verkligen över hur jag skulle lösa detta…snacka om att man kan försätta sig i situationer man inte räknat med från början.

Och kolla här, vad jag såg på en ölflaska vi hade hemma…det är inte bara köra bil, man ska undvika då man druckit…akta er för att ta till vingarna också 😀 Eller är det bara humlorna som ska passa sig?

001 005

Önskar er alla en toppen onsdag!

Maria Lundmark Hällsten