Jo jag skulle ju berätta om mina och Tinas eskapader i torsdags…vart ska jag börja, hm…jo ni vet, jag skrev ju om den där japanska spetsen som var förvunnen, från Norsjö. Jag kontaktade ägaren och frågade om jag skulle få sprida ordet vilket jag fick.

Plötsligt är det en kvinna i Sävar som skriver att hon noterat ett par, med en väldigt motsträvig japansk spets och en annan hund i följe, och hon skriver att det kanske är hunden dom söker efter. Man vet ju inte om någon stulit den.

Jag berättar detta för Tina, det går några dagar och så…skickar hon ett kort, hon har sett ett par, ute med en japansk spets, samt en annan hund som gick med paret. Spetsen ville inte gå åt samma håll som dom. Hon knäppte ett kort som jag sedan vidarebefordrade till ägaren, som i sin tur kontaktade kvinna i Sävar som kände igen beskrivningen på den andra hunden. Detta var då här i Umeå, i närheten där Tina bor.

Nå, så var vi då ute i torsdags och vi var på väg hem till Tina där jag skulle släppa av henne. Svänger in på en mindre väg och vad tror ni…vi får möte av en man som går med en Jappe och en annan hund. Jag vet att jag svär och inte riktigt vet vad tusan jag ska göra, Tina ropar: Stanna…Stanna!!! Jag svänger upp på sidan och nitar fast, Tina flyger ut ur bilen och försvinner runt bilen, över gatan och fram till mannen.

Jag hissar ner min ruta och filmar frenetiskt samt försöker knäppa kort på kort, inget funkar, alltså jag håller på få frispel, och samtidigt vill jag ju inte att mannen ska se vad jag håller på med. Spetsen drar åt andra hållet, börjar skälla och verkar inte alls vara trygg. Klart man fattar misstankar.

Tina kommer då tillbaka, hoppar in i bilen och säger att mannen var lika motsträvig som Jappen, han var inte alls sugen på att prata med henne, men säger att han är hundvakt åt sin son, vilket ju kan förklara att hunden inte gör som han säger, mannen är klart ingen ledare. Sedan tycker inte Tina att utseendet på hunden stämmer överens med den bild hon sett på Quattro, så det var nog inte rätt hund.

Jag vet i alla fall av en kille här i trakterna som har en Jappe, och jag skrev till honom och frågade om han möjligvis hade lånat ut sin hund till sin pappa, men det hade han inte. Ja, man vet ju inte vad som hänt med hunden, tyvärr. Och det måste ju kännas jätte jobbigt, det förstår man.

Ja, vi fick då leka lite detektiver, om vi var så smidiga, ska jag ha osagt men Tina var då snabb som en vessla 😀

Vi hade en trevlig julmiddag på It´s only rock n´ Roll igår:

Förrätten:

Efterrätten:

Haha… det var faktiskt en huvudrätt med handrullade köttbullar, revbensspjäll, Janssons och prinskorv, efterrätten var saffrans pannacotta. Vi drack öl, cider och annat man kunde beställa, till alla rätterna 😀

Och underhållning bjöds det på. John och Linn sjöng, en gästsångare var också upp och en stand up komiker, vi fick valuta för pengarna, med andra ord.

Önskar er alla en trevlig tredje advent!