Etikett: Torven

Ge aldrig upp! Här är ett bra exempel på det

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag kunde inte alls låta bli att tvätta 1½ fönster igår, även om det regnade. Vårt sovrumsfönster har sett mest smutsigt ut av allihop. Vet inte om jag rent utav struntade i att tvätta det i höstas Nå, i gråvädret som var igår, såg det ännu mer trist ut då man kikade ut genom det fönstret. Så när jag var klar, kändes det ändå som om det tråkiga vädret såg bättre ut. Dessutom ville man väl ändå göra nåt.

Det där halva fönstret jag tog, sitter i matrummet och är ej öppningsbart. Så där blev det bara insidan som togs. Men… det är på G, även om jag har fönster kvar att arbeta med.

Kolla vad jag såg och fotade för några dagar sedan

När jag ser på bilden idag, känner jag ilningar i nacken. Ser verkligen ut som en luden vampyrfladdermus 😱

 

 

Men det var inte det jag tänkte på då jag fotade den. Utan jag tänkte att det där är en Nässelfjäril, fast jag har aldrig  sett dom på så nära håll och insett att dom är luden, hurven 🥶

Därför bild googlade jag på plats och fick upp detta

Ehh, fast njae, jag blir väldigt osäker. Visste inte ens att det fanns en fjäril som heter Körsbärs fuks. Man kanske blir lurad av att fjärilen jag fotade, hade utbredda vingar 🤔

Well, det spelar ingen roll. Huvudsaken dom håller sig på minst 10 000 fjärilsvings avstånd, och om jag ser nån jag vill fota, får dom sitta jäkligt still och jag måste ha utrymme att kunna springa om dom attackerar

Apropå att springa. Jag såg det här klippet igår, och det är väl ändå ett tydligt bevis på att man ALDRIG ska ge upp. Sluta säg: ”Det kommer inte att gå, jag hinner inte, nån annan är bättre, det kommer att misslyckas.” Tror ni att hon tänkte den tanken…nopp!

Vilken känsla hon måste ha fått uppleva och jublet från alla som var där och såg vad som hände.

Önskar er alla en toppen fredag och avslutar med två superfina bilder jag lånar av Annelie Wallmark i Renbergsvattnet. Dom har ju fått tillökning i familjen. Kolla vilken liten pärla, en Chihuahua kille som heter Yoda. Han matchar sin bröder Mattis och Torven va 🥰

Och den sista på Mattis och Yoda, wow! 🤩

 

Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii, f… sa vi i munnen på varandra och…

Av , , 2 kommentarer 16

Vi fick besök igår, ända från Renbergs minsann Annelie, packade ihop lite saker, tog med sig Torven och Mattis och körde hit.

Stugan vi idag har här, var en gång i tiden, en sovstuga som stod 3 meter från en huvudstuga. Och hennes fosterföräldrar, hade dom stugorna. Så därför har hon många minnen härifrån.

Vi återupplevde några av dom då vi tog hundarna och gick ut på Udden. Hon fotade och kvittrade och djupandades.


Nere vid badstranden, har vi nog alla som bodde här hela somrarna, flest minnen ifrån.


Badbryggan är dock något som förnyats genom åren. Annelie och hennes hundar, gick ut på bryggan. Höj armarna sa jag… så här sa hon, sen började hon wobbla och det kunde ha slutat med ett ryggplask.


Fortsatte ut efter uddvägen och snodde om, hemåt igen.

Mattis och Torven är ju världens kelgrisar… här tar Mattis, Emma med storm…


Efter middagen fick vi tända upp i klotis. Brorsan, svägerskan och lillsyrran kom hit och vi skålade, skrålade och skrattade.

Winstone är som en old, grumpy man, men, han verkar ändå acceptera hundarna. Dom viker undan och är väldigt chill, så det går bra. Här fick Annelie till en bild på alla 3.

Idag har jag och Åke fortsatt med projekt, aldrig mer dra upp gräs och daggkåpa, kvanne och annat, mellan altan och sjön.
Theresé påbörjade med att gräva ut för stupränna från kedjan som hänger från stugan.


Nu ligger det markväv under den och vi har lagt väv en första bit. På den ska den nu upp marksten närmast altan sedan stenar…i drivor.


Slängde upp en större sten från sjön. Annelie vände på den och vad var det för konstiga sandrör på stenen.
Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii f— sa vi i munnen på varandra och jag slängde iväg stenen. Men men… varför då, vi skulle väl ha fotat det.


Det gick dock bara en kort stund så slet jag upp en ny sten med samma stenformationer och djur på. Nu fotade jag. Så är det nån som vet vilket djur som bygger såna här sand eller smågrus slott, kommentera gärna.


Nu ska vi strax iväg på en liten sightseeing tripp med bilen. Så jag önskar er alla en fin lördag!

1 känsla, inget annat 😏☺️😅😳

Av , , 4 kommentarer 12

Man är väl aldrig så törstig, kaffesugen eller hungrig, som då man INTE får äta eller dricka nåt, överhuvudtaget. Så var min förmiddag igår, och här sitter man och tycker synd om sig själv, för några timmar. Jo, det finns ju dom som faktiskt inte har nåt att äta på dagar, så det är svårt att få medlidande, för min lilla stund utan nånting att förtära.

Men sen var det känslan över att behöva göra detta. Jag fasar varje gång, fast, det är bara 1 gång som var fruktansvärd, och det var min första gång ever. Den gången strulade apparaten, kameran funkade inte, det byttes saker och blablabla, samtidigt som jag ligger där och tror att jag kommer att kvävas, utan att dom säger ett enda ord till mig.

Jösses, man vill ju veta om jag ska kvävas under en minut eller om det är en kvart bort. Det kändes verkligen som att genomlida ett övergrepp. Och vem vet, nån minut till så kanske jag hade slitit upp slangen själv, jag började få panik.


Nå, nu har jag en läkare som vet precis vad han gör. Jag hann prata med sköterskan innan och sa att hon väldigt gärna får hålla mig informerad om vad dom gör. Hon erbjöd mig en bedövningsspray, som kan ta bort värsta känslan, och jag tackade ja. Sen kommer läkaren in, hon säger det till honom, han tittar på mig och frågar… är du säker, vet du vad, det kommer att ta nån minut sen är det klart…tjopptjopp typ.

Ok, säger jag med en gång, vi struntar i den, vi kör, och det gjorde vi. Och ja, det är fortfarande vedervärdigt men, så var det där med känslan. Som Nicco sa, för längesedan,då jag sa nej, du kan inte bada nu det är bara 13 grader. Ja vadå, det är ju bara en känsla.


Prova nästa gång i ska göra något mindre kul, kanske tandläkaren. Intala er själv, om att det är en känsla, och det är ju sant. Det är så man känner men väldigt kortvarigt, det går över, dom vet vad dom gör. Åtminstone är det ju vad vi får tro och hoppas.

Nå, efteråt sa han att tyvärr, cellförändringen är kvar, sist han kollade var dom lågaktiva, och förmodligen är dom det nu också, och i så fall, föreslog han att jag får sövas och dom plockar bort dom där cellerna. Då behöver jag inte genomgå denna gastroskopi varje år, utan med längre mellanrum.
Är det inget att bry sig om så får jag tillbaka igen, nästa år och lalala… Nåja, nu är det bara att vänta och för denna gång är det då bortgjort.

Jag dementerar mina namnförslag på hundarna igår. Annelie kommenterade inlägget och skrev att det var Milou, som låg ensam i köket och här har ni då Mattis, rövarkungen, den mörkare av dom, och Torven som ligger närmast.


Nu hukar jag mig för eventuellt slag på skallen, för att jag skrev fel…igen, haha.

Vi kommer att få hit Sally på höstlovet. Hon landar på måndag och åker hem på söndagen. Fast halloween helgen har då hunnit passera, men vi kan ju ändå ha lite mer, spöklikt hemma än normalt, den veckan, hehee…

Gissa om jag fått förslag på hur jag skulle kunna styla. Gustav tyckte att vi kunde ha det så här.


Elisabeth hade andra idéer.


Theresé tips.. om dom kommer hit och gräver upp vägen igen, inte otroligt, haha.


Och jag kontrade med tips jag fått av Nicco, för nåt år sedan.


Moahaaa…

Åh kolla, de var ju väldigt likt mig, nästan så hårfärgen stämde in, haha.

Nu har målaren varit hit och påbörjat arbetet i tvättstugan, han räknar att vara klar på tisdag. Underbart Så nu ska ja mejla han som skulle göra golvet och höra då han har tid med det.

Hoppas på en fin och snöfri fredag, för er alla! Jag håller min tumme på att vi slipper snö ❄️  idag, för annars förlorar jag vadet med Elisabeth. Hon trodde att det skulle komma snö 20 oktober och jag, 1 november 🥶

Under knivhot 🔪 ser det ut som, men…

Av , , 2 kommentarer 12

Jag förberedde min lilla roadtripp till Renbergsvattnet igår, på samma sätt som sist. Gjorde i ordning min lilla vägbeskrivning med enbart text, om vart jag skulle svänga och åt vilket håll 😁


Det gick finemang tills jag kom till denna skylt (obs bild tagen på hemvägen, därav mörkret).


Nå, bron var avstängd och man hänvisades till en lerig, grusväg, byggd för 1½ bil. Fast det stod ju så lovande att vägen skulle vara markerad… my ass, säger jag. Den enda markeringen var där, bakom skylten, att man skulle svänga höger.

För mig är detta jobbigt, för efter tvåhundra meter svänger vägen, men med 3 options. Ingen pil, men jag tar vänstersvängen för den ser ut att falla sig mest naturlig att följa. NU råkar jag dessutom ha en bil framför mig, så jag gör som jag gjorde på Arlanda. Jag tog rygg på folket, synd att folket gick in på toaletten på Arlanda, men här fanns det i alla fall ingen toa.

Vi kör en bra bit och plötsligt svänger bilen av vägen och nerför en backe. Fortfarande ingen pil som markerar att det ska svängas, men… jag tänker att jag litar på bilen, fast jag är beredd på att den kanske svänger in på nån gård. Men det var rätt…wohoo!!

Kommer ut, typ 20 meter från bron på andra sidan… hur det ens gick till 🤔

Hemma hos Annelie blev man välkomnad av hennes 3 fina hundar. Jag kan ju dock inte skilja på dom. Tror dock att detta är Mattis, rövarkungen.


Och här ligger Torven och Milou… i så fall..


Vi började med lunch, en hemlagad potatissallad med tjälknöl och kall sås till, samt hembakat tunnbröd. Allt var jättegott och jag fick ett litet tips om vad man kan göra med rödlöken, minsann. Det ska jag testa att göra själv.


Vi pratade, drack kaffe, lite mer kaffe och sedan tog vi ut Frans, ja, dom har ju 2 hundar till. Bosse, var ute med Ulf i älgskogen, och Frans var hemma för han hade ett bokat veterinärbesök, på eftermiddagen. Vi satt mot solen med ryggen mot deras fina bastu och sjön nedanför.


Kollade in kycklingarna..


Frans, som inte har orange svans normalt, men under älgjakten.


Och bushundar..


Tog den där svängen in till Burträsk, och jag fick en liten rundvisning. Burträsk är ändå rätt gemytligt, på nåt sätt. En del jättefina, gamla hus, men tyvärr ganska eftersatta.

Tillbaka till huset, och är fick jag en annan typ av rundvisning, kan synas som om det var under knivhot, hahaa…


Mera kaffe och slutligen häng i soffan, och här försökte vi oss på ett allvarligt snack, om livet för oss allihop. Visst syns det.


Alltså dessa hundar, vill vara med och ge dom fingret så klättrar dom upp i knäet på dig.

Avrundade med några bilder tagna från altanen, dom bor på ett väldigt vackert ställe. Och deras hus. Ja det finns inga ord.


Jag tackade för mig och begav mig hemåt i mörkret. Den här gången missade jag inte avfarten mot Ånäset, som jag missade sist. Men så kom jag återigen till den avstängda bron, här missade jag att svänga tillbaka till den där lervägen, och körde därför ända fram till bron, 20 meter bort, och kan ni tänka, nu tyckte dom att man skulle följa markeringarna fast på andra sidan. Alltså att man skulle svänga av åt höger här med.

Gissa vad jag gjorde. Jo, jag gjorde en vändapåbilen manöver, körde tillbaka dom där metrarna och tog samma väg som jag kommit på, förut. Vägrar låta mig lockas in på nån väg jag aldrig kört på förut. Med min tur hade jag hamnat i nån okänd, namnlös by som inte ens finns med på nån karta. Hur kul är det i kolmörkret.

Kom hem utan problem, var så sugen på att svänga av mot badstranden på Nydala, för jag noterade därinne i skogen åt det hållet, en superfin måne, hade varit kul att se om man fått till en bra bild på den. Men, nä, jag ville men jag iddes inte. Nöjde mig med dagen som varit.

Nu ska jag inmundiga 3 droppar kaffe till, lite vatten, och sedan ska jag vara helt fastande i 7 timmar, ska ju göra den där kuliga gastron idag. Jag som drömde så sött att jag slapp göra den, snacka om besvikelse, då jag vaknade och insåg att det var en dröm.

Ha en fin dag, allihop!

Klart jag ställde upp… ✌️🤘

Av , , Bli först att kommentera 12

En kvinna jag känner, ville ha min hjälp att sätta munskydd och mössa, på mannen som står på torget. Hon frågade försynt om jag kunde hjälpa till, och ja, what the…klart jag kan. Vi är nog lika kort i rocken, bägge två, så jag fick stå på tå för att dra på mössan, men det gick, haha…

Idag är det, hör och häpna, samernas nationaldag. Och idag för 1 år sedan, var jag och Nicco på Gammlia och kollade in Åke Swahn. Nicco fotade.


Theresé skickade den här bilden på henne i förrgår. Hon hade varit med på nåt dom anordnat inne i Uppsala, för att skolbarn skulle få veta mer om samerna.


På hemväg ilade hon in på Ica Maxi och väckte förstås, lite uppmärksamhet. Inte varje dag man ser den klädseln på en människa. Varken i Uppsala eller Umeå för den delen.

Nicco var med på nån fotosession på Gammlia förra veckan, iklädd same kolten. Tyvärr fick jag ingen bra bild på henne, så jag kör på två äldre bilder, tagna av Theresé Hällsten, då dom varit på same ätnams landsmöte i Malå.


Vet inte om vi ska fira på nåt speciellt sätt, fira kan man ju göra varje dag, bara för att…


Men vi kan ju sända en hälsning till alla och önska en fin, samisk nationaldag!

Har en förfrågan från min vän Annelie, i Burträsk.


Torven är snyggkillen till vänster, på skotern.


Här en närbild.


Så kan ni hjälpa till på ett eller annat sätt, mejla mig, [email protected]  eller kommentera här så kan jag vidarebefordra hjälpen till henne.

Funderar på om jag ska åka på Ikea idag, jag har nämligen en sak jag ska köpa där. Och jag vill gärna slutföra det där städ och röj uppdraget jag satte igång, i köket. Lite roligt då den här seriestrippen var i senaste numret av Kommunalarbetaren.

Det blev ju som pricken över det där i:et. Eller är det precis som med reklam som poppar upp i mobilen strax efter att man pratat om vissa saker. I det här huset har väggarna öron och sänder ut det i cyberspace, där det sedan hamnar nånstans, lite random. I vårt fall, fick serietecknarna veta att det röjdes i våra köksskåp. Och gjorde nåt roligt av det🤪😳

Klura på den… och ha en fin lördag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten