Bilderna med höstfärger från i söndags, då jag stod och väntade på bussen uppe vid sjukhuset. Byter ofta buss där.

I dag var det dags för akupunktur igen. Nu var det två veckor sen sist och vi bestämde att jag ska gå varannan vecka framöver. Jag var verkligen yr i dag och hade huvudvärk. Dessutom glömde jag ta en huvudvärkstablett innan jag for iväg, men det gjorde ingenting, för efter 45 minuter på rygg med nålar från topp till tå hade huvudvärken försvunnit och jag kände hur en massa spänningar i kroppen höll på att lösas upp. Och när spänningarna släpper blir man kissnödig, så jag masade mig upp från britsen och ställde mig i dörren och ropade försiktigt Hallå. Naprapaten kom och plockade bort nålarna och sen visade det sig att jag hade kunnat göra det själv. Jag trodde att man skulle ha ett speciellt ’knyck’ för det. Sen fick jag ligga på sidan med nålar i huvudet, nacken och ryggen, så jag fick en ordentlig genomgång. Örat, som jag egentligen sökte för, är snart bra. Inget trummande, ingen lockkänsla heller, utan bara prassel när jag rör käkarna. Hon tänjer fortfarande muskeln inne i käken på båda sidor manuellt och i dag gav den efter ganska lätt.

Efter två timmar kom jag ut som en ny människa och var inte längre yr. Man blir ju lite euforisk, eftersom kroppen producerar eget morfin mot smärtan.

I morgon blir det vattengympa och i helgen blir det både reumatikerdagar och opera. Mitt liv består av en salig blandning.

Ha en lugn torsdagsnatt <3

Vilket ruskväder det har varit i ett par dagar. Jag tog ett foto genom vardagsrumsfönstret i morse, bara för att…

På kvällen tog jag på mig min regnkappa med vadderat foder och for iväg till Kreativa kursen på ABF. Jag blev väldigt fundersam när jag gick längs båda perrongerna på nya Vasaplan. Det regnade, taken läcker och det fanns inte en torr plätt att varken stå eller sitta på. Man är väldigt oskyddad… och jag saknar verkligen de gamla busskurerna som gav skydd mot väder och vind. Nu är det mera som en öppen tågperrong. Jag tror inte det blir så mycket bättre när de läckande taken är åtgärdade.

Föreläsningen om släktforskning var intressant. En inledande information om hur man skall gå till väga, var man hittar material och vilka program som finns som hjälp. Det krävs mycket tid och tålamod, men jag kan förstå att när man en gång börjat, kan man inte sluta.
Själv är jag inte intresserad, för jag har redan fått mitt släktträd bakåt till 1500-talet. Mina föräldrar kommer från Karelen och fick tillsammans med många släktingar (och andra) fly till Finland. Det bildades en släktförening och en av mina släktingar har gjort en kollektiv släktforskning. Jag har en sammanfattning i en bok. Förr hade jag ett stort släktträd 1,5 x 1,5 meter, inramat på sovrumsväggen. Efter att tavlan föll ner och glaset gick sönder, har jag haft trädet upprullat. Jag har ju inte så mycket kontakt med mina släktingar, men det känns bra att tänka att jag ’har rötter’. Släktföreningen har möte vartannat år, men jag har bara varit på ett möte tillsammans med mamma. Mina äldre bröder har haft bättre kontakt med släkten och varit på flera träffar.

I morgon skall jag på akupunktur. Har haft ett uppehåll på två veckor.

Ha en lugn onsdagsnatt <3

Nya Vasaplan togs i bruk för en vecka sedan, men inte förrän i dag åkte jag buss ända ner till stan. Hela våren och sommaren har det varit ett byggkaos nere på Vasaplan och bussarna har haft tillfälliga hållplatser lite längre bort. Vilken lyx att åter få hoppa på bussen mitt i stan.

Det har varit mycket kritik angående förändringen av lokalbussarnas centralpunkt i stan, men nu står det två långa plattformar mitt i gatan. Häftiga skapelser av trä och plexiglas.

Sittbänkarna är grovhuggna och kommer samla damm och smuts… och en massa utspillt kaffe.

Det finns bra tavlor som både upplyser om varifrån bussarna går, samt tider. Vid ’hållplatserna’ finns också tavlor där bussarnas realankomsttider anges.

Men vissa busschaufförer är lika ohyfsade som vanligt. Jag gick förbi en sådan här tavla som sa att min buss går om 2 minuter. Okej, tänkte jag, det tar högst en minut att gå raskt till bussen, som stod inne vid perrongen. Men tror ni inte att bussen gjorde sig redo att starta innan jag hann fram och jag fick ta några springsteg och vinka… ” Det stod två minuter på tavlan”, sa jag till busschauffören, ”så jag trodde inte jag skulle behöva springa.” Han kanske missuppfattade mig för han svarade spydigt ”Det var kanske för tre minuter sedan… eller så var det nästa buss…” ” Driver du med mig”, frågade jag då, men han rivstartade och for iväg. Bussen var knökfull och jag hade ryggsäck + en matkasse och höll på att tappa balansen. Men en ung kille kastade ut armen och fick handen mot min korsrygg, en annan tog min matkasse och placerade den mellan sina ben (på golvet) och beordrade slyngeln som satt bredvid att ta ner sina fötter från sitsen mitt emot, så att jag skulle få sitta. Eftersom jag var halvsur, gjorde jag som jag gjort en gång förut, beordrade slyngeln att sätta sig på sätet där han hade haft sina fötter, för ”jag vill inte smutsa ner mina kläder.” Sen klämde jag ner mig, tittade på alla, log och tackade för hjälpen.
Jag tycker de äldre ungdomarna är väldigt hjälpsamma på bussen och det är alltid någon som stiger upp om det är fullt eller hjälper till med rollatorer och barnvagnar.

I morgon är det Kreativa Kursen och vi ska lära oss om släktforskning.

Ha en lugn tisdagsnatt <3

r

Solnedgång mellan tallarnas stammar. Jag bytte ut björkarna mot tallar och for till min kompis på Mariehem. Det här är hennes utsikt från vardagsrummet. Man skulle tro att man är mitt i skogen, men egentligen är detta mitt bland höghus i en expanderande stadsdel. De här tallarna växer i en inhägnad bakom Sveriges Radios byggnad… ett vildvuxet ’säkerhetsområde’.

Solen ligger ganska lågt nu, men det är väldigt vackert att kura skymning här. Har man tur, hinner man ta ett foto under ’blå timmen’… den är kort nämligen. Vi satt och åt när jag tittade ut… och hoppade upp och slet upp balkongdörren.

Min kompis mår bättre nu… Jag hade kokat en god laxsoppa och så tog vi ett par shots med ingefära-citron kryddat med kanel den här gången. När jag bytte buss vid sjukhuset på ditvägen tog jag ett par fina höstbilder, som jag ska lägga upp i morgon.

Ha en lugn måndagsnatt <3

De här tre små lönnarna på Ålidhem har varit likadana de senaste fem höstarna jag har fotograferat dem. En röd, en grön och en gul. Känns verkligen lustigt och jag tycker inte att de har växt så värst mycket heller. De kommer inte att tappa löven samtidigt, ett av träden kommer att vara helt kalt, medan de två andra fortfarande har några löv kvar. Minns inte vilket av träden det är, men det får vi ju se. När jag åker buss mot stan, åker jag förbi…

I dag tog jag en lång cykeltur. Målet var Lidl på Ålidhem  och det är inte så långt dit, men jag åker ju i kringelkrokar och stannar stup i kvarten för att titta närmare på något och fotografera. Oxlarna har äntligen fått sina rödorangea bär… de är sena i år, mycket senare än rönnarna. Det är mycket bär i år och jag plockade ett par klasar som jag skall lägga i frysen och ta fram och dekorera med i jul. I fjol plockade jag en massa, både rönnbär och oxelbär, men glömde sen att jag hade dem i frysen.

Det började regna, men jag ville ändå fara förbi min favoritbjörkdunge, där björkarna inte är av samma sort som de på min gata

.

De flesta björkarna är ju vackert gula nu, men den stora björken utanför mitt fönster är fortfarande grön och björkarna i dungen hade redan tappat sina löv. Jag har fått lära mig att det beror på varifrån björkarna kommer och att det kallas proveniens. Björkarna har inbyggda ’gener’ som bestämmer när löven skall bli gula och när de ska falla av. Jag vet att många av Umeås björkar kommer från Finland via en plantskola i södra Sverige. Men de kan komma från andra länder också. På Vargvägen, där jag bodde förut, hade jag en stor björk väldigt nära utanför mitt fönster, som var grön året om. Eller nästan…löven föll av, men de blev aldrig gula.När det blåste på vintern, kunde kvistarna slå mot fönstret och när jag tvättade fönstrena kunde jag hitta konstiga djur och små puppor i springorna mellan fönster och karm. Det var ju tur att jag älskar björkar.

I natt satt jag och beställde vad jag behövde från Ikea. Den fina mattan såldes inte över nätet … tur för mig kan man kanske säga. Såg däremot att gångmattan fanns i en kortare variant, som faktiskt skulle passa i min hall… men den går inte att vattentvätta och då blev jag fundersam. Jag tvättar hallmattan och köksmattan ofta i tvättmaskinen. Nu ska jag ringa PMU så de får komma efter det gamla soffbordet och lite annat jag vill bli av med. Det blir fjärde gången de kommer hit under de fem år jag bott här… plus den gången de kom efter halva mitt hushåll från Vargvägen när jag flyttade. Och det är bra saker de fått, så jag hoppas de fått in en del till sin versamhet.

Ha en lugn söndagsnatt <3

Jag trodde att mitt finaste höstlöv skulle vara rött, men det blev detta löv, som jag låtit ligga i press mellan tidningspapper, som får stå i den finska vasen i höst. Vasen har tyvärr en spricka, så jag kan inte ha blommor i vatten i den. Nu har jag fina stenar i den och en stor sten som ser ut som ett ägg, som jag plockat på en strand i Grekland.

I dag har varit en bra dag. Vattengympan var skön som vanligt. När jag gick till bussen tillsammans med en annan kvinna och vi gick förbi sjukhuset, som håller på och bygger om och till, pekade hon på den nya utbyggnaden och frågade vad jag tyckte om den. ’Jag tycker den är ful’, sa hon. Jamen, den är fyrkantig med en massa fönster… hur vackert kan det bli? Jag sa att den är väl som den övriga byggnaden och att vi får hoppas att den är ändamålsenlig på insidan för det behövs ju flera rum och salar. Samtidigt kände jag en irritation över att vissa människor ska kritisera allting. Borde förstås ha frågat hur hon hade velat ha det.

Ha en lugn fredagsnatt <3

Se så fin hängbjörken är med sin gula kjol ända ner till marken.

I dag tog jag mig ut på en promenad ner till sjön. Det har regnat och blåst ett par dagar (och nätter) och hösten är verkligen kännbar, men fortfarande är naturen så förunderligt vacker. På hemvägen ställde jag mig i korsningen mellan Älvans väg och Vättarnas allé, två gator med dubbla björkalléer och tittade i alla väderstreck.

Jag kunde inte se mig mätt på de vackra färgerna. Samtidigt kände jag en ångest fladdra i bröstet över att detta vackra snart skall försvinna. Egentligen tycker jag om alla årstider och det faktum att vi har så tydliga årstidsväxlingar, men vissa övergångar är speciellt svåra. Hösten är min favorit just för att den är så vacker, så jag har svårt att skiljas från den.

Till slut var jag tvungen att gå in och laga lite mat innan jag skulle fara på akvarellen. Förra gången gjorde vi färgkartor och det fortsatte vi med även i kväll. Förra gången använde jag mina ryska färgkakor och i dag skulle jag använda mina nyinköpta tubfärger. Tuberna och jag kom inte överens, det var kladdigt och pillrigt att skruva av de där små locken och jag tyckte inte färgerna var vackra heller…Väldigt kladdigt blev det när färgerna började spruta ur tuberna… för precis när jag hade öppnat en ny tub där färgen började rinna ur och sa att ’nu börjar färgen spruta också’, så klämde vår fröken som satt bredvid mig på sin tub så att färgen sprutade över mig och kvinnan som satt bredvid mig. Bajsbrun färg. Det blev lite uppsluppet en stund och jag fick gå ut på toaletten och tvätta av färgen från min tröja som jag sedan torkade med hårtorken. Jag måste kanske ta med ett förkläde nästa gång, fast det hade inte skyddat mig i dag.

Ansiktsvärken är bättre och jag har ju distraherat mig med roliga saker i dag, så humöret är också bättre. I morgon är det vattengympa och i helgen skall jag åka till min kompis igen med lite mat. Jag tror jag ska koka en god laxsoppa med mycket grädde i. Blev också sugen på att baka en äppelkaka. Eller en plommonkaka med boveteflingor…

Ha en lugn torsdagsnatt <3 

Min gata i dag. Så mycket mer gula löv både på björkarna och på marken än för ett par dagar sedan. Höstfärgerna är verkligen fina nu. De små tuktade oxlarna på Ålidhems centrum är vackert höstfärgade, medan de stora oxlarna fortfarande är gröna och har bärklasar som inte ännu har fått sin fulla orangea färg.

Tog bussen till Ålidhem och Lidl. Har varit lite låg ett par dagar. Har känningar av den där stora ansiktsnerven/trigenimus igen. Ringde vårdcentralen i går och blev avsnäst… som vanligt. Blev så ledsen att jag kröp ner under täcket. I dag avbokade jag akupunkturen, för jag orkade inte fara iväg ända till stan.

Men i morgon är det akvarellmålning och jag ska pyssla lite med mina nya tubfärger på dagen innan jag far dit. Gillar egentligen inte tubfärger för akvarell, men vår fröken ville att vi skulle använda sådana i höst, så då lyder jag och köper. Vi ska måla stort och vått och då kommer det att gå åt mycket färg. Ska bli spännande att se vad vi ska göra.

Här kommer ytterligare ett par höstbilder.

Ha en lugn onsdagsnatt <3 

Oktober månads ord i Paulo Coelhos kalender är Känslighet. Nu är det det där med översättningen från originalspråket igen, men jag uppfattar ordet som känslig för sin omgivning… öppen, iakttagande, intuitiv.

”Ljusets krigare betraktar livet med mild och stadig blick.”
(Ur Handbok för Ljusets krigare )

Ljusets krigare är intuitiv och orädd inför livet. Precis som de flesta av oss vill vara, inte sant?

I dag har vi haft en riktig höstdag. Det blåser och löven faller ner från träden. Jag har bara varit ute på balkongen en sväng för att ta ett foto. Man ser tydligt att det blåser.

Mot kvällen har vinden tilltagit och det viner i knutarna. Ett par gånger har jag trott att det är ett stort fordon på cykelbanan här utanför, men det är bara vinden. Var ute på balkongen och ställde ner pelargonen på golvet, Den trivs där ute, så jag ska inte ta in den än.

Ha en lugn tisdagsnatt <3