Jag frossar i tulpaner och denna vecka har jag en bukett vackert lila tulpaner i vasen. Jag byter vatten på dem varje dag och på natten får de stå svalt på golvet vid balkongdörren.

I dag är det Alla hjärtans dag och min vana trogen har jag knåpat ihop var sitt kort till mina flickor. I år fick jag för mig att jag skulle måla små fjärilar och hjärtan som jag sedan skulle klippa ut och dekorera korten med. Jag målade 30 st likadana fjärilar och bara 7 st blev godkända. Sen valde jag ut de två finaste till mina kort.

Den här veckan börjar akvarellmålningen och jag ser fram emot lite social samvaro. Jag har mest varit hemma och roat mig själv. Blev dock tvungen att åka till tandläkaren en dag. Kände att mina implantat satt lite löst, ringde och fick komma direkt. De pyttesmå skruvarna som håller fast tänderna vid implantaten, hade lossnat lite. Inte så ovanligt efter 6 år, menade tandläkaren. Han fick öppna, skruva till och lägga på ny fyllning. Ingenting som gjorde ont, men ett tandläkarbesök är alltid en procedur för mig. Jag blir yr när jag skall ligga på rygg och kudden måste pulas under nacken på ett visst sätt. Sen är jag snabb att svälja allt löst som hamnar i munnen. Nu fångade jag upp något som föll ner på tungan och spottade ut så det studsade mot tandläkarens visir. Sen berömde jag sköterskan för att hon varit så bra på att suga, så jag inte hade behövt svälja så mycket skit. Hon såg lite förvånad ut och jag började fundera om jag kanske tappat några av mina sociala färdigheter under pandemin.
På hemvägen gick jag som vanligt genom Vänortsparken, som är lika fin under alla årstider. Nu är ju träden kala, men jag tycker att de gamla pilarna är så vackra i snön.

Nere vid sjön är det också fint. Ljuset är oftast magiskt och nu kan man gå över till andra sidan. Det finns en bred stig över till Kyrkstugan. Jag har inte gått över hela vägen än, måste ju tänka på att jag skall gå tillbaka också. Men jag brukar gå ut mitt på sjön och snurra runt några varv och njuta av rymden.

Sköt om er och var försiktiga<3

I dag har vi haft värsta snöstormen. Hela världen var mjölkvit när jag tittade ut genom fönstret i morse. Det hade snöat och blåst hela natten och snön hade drevat till ett böljande vitt landskap. Snöplogen for omkring i skytteltraffik. Uppe i vårt förråd hade det snöat in genom ventilerna som vanligt. Jag sopade upp en halv skurhink med fin snö och lade fleecefiltar på golvet som skydd. Sen skrev jag en lapp åt de andra i huset att de skulle gå upp och kolla sina förråd. Snön hade blåst i en stor driva mot ytterdörren och jag bestämde att jag inte behövde gå ut i dag. Nu har det slutat blåsa och i morgon skall det visst bli sol.

Januari månad gick ganska snabbt, trots att jag mest varit hemmavid. Jag städade undan julen, tog ner kattgirlangen från köksfönstret och for ner till Sandbergs Pappershandel och köpte en girlang från Afroart med små solfjädrar i stället. Det blev lite vårkänsla i fönstret.

En måndag vaknade jag ur en dröm med våldsam hjärtklappning, som övergick i flimmer. Minns inte exakt vad jag drömde, men jag var rädd i drömmen. Kände inte för att åka in på akuten direkt, tänkte att jag väntar några timmar och ser om det går över. När jag gick ner efter posten berättade jag för grannen att jag hade flimmer, så att hon visste. Efter 10 timmar gav det med sig. Då hade jag inte ätit eller druckit på hela tiden, så en väldigt sen frukost smakade gott. Det kan ju verka lite dumt att inte åka in, i synnerhet när jag är ensam hemma, men man måste välja rätt tid på dygnet… helst tidig morgon, annars blir man hemskickad igen och får komma tillbaka på morgonen, för de gör inga elkonverteringar på kvällen eller natten.

Nu skall ju de flesta restriktioner försvinna och i dag fick jag meddelande om att akvarellmålningen börjar i mitten på februari och så hoppas jag att vattengympan kommer i gång också. Den har jag verkligen saknat. Lite konstigt tycker jag det är att man slopar de flesta restriktionerna just när smittan är som högst. Det spelar ingen roll att man inte blir så allvarligt sjuk… ingen vill väl ligga hemma och snora. Det låter också som att många blir så glada att de glömmer att viruset fortfarande härjar. ”Nu ska jag krama alla jag möter på stan”, skrev någon på Instagram. Jag kommer nog fortfarande vara försiktig och hålla avstånd och inte vara i stora folksamlingar. Akvarellgruppen blir lagom.

Jag avslutade januari månads utmaning i min junk journal helt enligt planerna. Eftersom jag inte hade några aktiviteter kunde jag göra en sida varje dag och blev faktiskt nöjd med de flesta. Här är några.

Temat är ’Vila’

Minnen.

Här skulle man använda gem och jag hade några med pom-poms.

Temat är antik och jag hade ett fint gammalt kort som jag fått med materialet från Tjeckien.

Det är väldigt rogivande att sitta och göra dessa kollage, men det blir väldigt stökigt på bordet och till slut måste jag städa undan allt för att inte bli alltför stressad av oredan. Jag borde ha ett litet rum till där jag kan ha en pysselhörna och ett bord för symaskinen. Nu har jag pulat in allt i skåpet och tagit fram akvarellblocket och färgerna i stället.

Sköt om er och var lagom försiktiga <3