År det redan höst? Jag går omkring och fryser och bäddar ner mig under dubbla täcken på natten. I dag har det bara varit +11 grader och det regnar och blåser.

Har försökt ta det mycket lugnt de senaste veckorna. Hade ett tandläkarbesök som jag ombokat flera gånger och nu kände att jag måste gå till, även om jag inte var i form. Egentligen var det ett besök hos tandhygienisten och jag förklarade för henne att jag kanske inte skulle orka med hela behandlingen. Vi bestämde att bara göra en undersökning och ta röntgenbilder och skjuta upp ev behandling till senare. Tandläkaren kom in och kollade röntgenbilderna och allt såg bra ut, så jag fick gå hem nöjd och belåten.

Som vanligt gick jag genom min favoritpark, Vänortsparken. Jag har inte varit där på hela sommaren, har ju knappt varit inne i stan, De flesta blommorna hade vissnat, men grönskan var otroligt vacker, Jag älskar de gamla pilträden, ormbunkarna och den porlande lilla bäcken,

Ett par dagar senare var jag på Bondens marknad, som håller till på gågatan bredvid parken, så då fick jag en anledning att ta en stilla promenad runt parken igen. Jag köpte en massa grönsaker på marknaden, närodlade och ekologiska och apelsinbullar och ett fruktbröd från Hagabröds stånd. Skall ner på lördag igen och köpa ett par burkar svensk honung.

I går morse ringde min doktor på vårdcentralen, som har varit på semester några veckor och undrade hur jag mår? Hon skrev ut järntabletter så att jag får upp mina blodvärden. Så tacksam för att ha en doktor som bryr sig. Jag har också kallats till återbesök både till kirurgen och hjärtcentrum och det känns bra.

Och så börjar vattengympan!! Vi får bara vara 4 personer i varje omklädningsrum (dam och herr), så vi får gå varannan vecka så att så många som möjligt kan delta. Det tycker jag är en bra lösning. Vi har två pass i veckan, så 16 damer får möjlighet att vara med. Nu får vi hoppas att smittan inte ökar så mycket i höst att vi måste avbryta efter några gånger, som vi fick göra förra hösten. Jag känner mig så peppad.

Var nere på garnbutiken och köpte mera garn, för nu blir det vantar. Johanna for iväg med de mönsterstickade vantarna, så nu stickar jag ett liknande par till Ronja. Sen ska jag sticka ett par till mig själv, kanske två par till och med, för jag spontanköpte ett så vackert brunt garn som var exakt samma färg som min täckkappa.

Sköt om er och var försiktiga<3 

Sköna augusti. Jag mår så bra av den milda värmen och den klara luften.

Jag har haft kärt besök av Johanna. Hon kom till slut, en hel vecka försenad, men det var underbart de dagar hon var här. Äntligen fick jag kramas, det var ju två år sen sist. Det är ju inte klokt. Hon hann med sin pappa (exet) och sin halvsyster och vi hann pyssla en hel del. Köksbordet var en enda röra.

En mulen dag for vi ner på stan och hälsade på Julia nere på Strandvägen. Johanna hade inte sett henne.

Sen gick vi till Tonka alldeles bredvid och åt en lyxlunch med Skagentoast och en helt magisk Crème Brûlee. Så mysigt med mamma-dotter tid.

Är lite piggare nu. Ingen har kontaktat mig från vårdcentralen om mina blodprover, så jag antar att jag får vänta tills min doktor kommer tillbaka från semestern och då är ju proverna inte längre aktuella, utan jag får väl ta nya.

Jag har köpt en begagnad trehjuling. En Monark med två hjul bak.

Det fanns ingen chans att få tag på en sån med två hjul fram den här säsongen, så jag tänkte att jag får vänta till nästa vår och vara tidig i min beställning, men så såg jag en annons på Facebook och slog till. Sen visade det sig att jag inte längre kunde cykla. Jag har inte cyklat sedan knäoperationen, som var för två år sedan, men trodde inte det skulle vara något problem. Jag kunde inte styra, utan for rakt upp i en grässlänt. Vilken tur att det inte var ett dike. Jag gick ner mot skogen till en gatstump som sluttade lätt  och rullade ner med ena foten i marken och den andra bromsande med pedalen. Upp och ner, flera gånger. Jag fick ju motion, men det var lite frustrerande att få börja om från början. Sadeln var alldeles för låg för jag kan inte böja mitt titanknä fullt ut, men å andra sidan nådde jag till marken med fötterna. Ja, ni skulle ha sett mig. Nu skall jag be grannen hjälpa mig att höja sadeln lite och sen är det väl bara att öva. Jag som har cyklat så mycket i mitt liv… till jobbet och överallt, borde väl klara det. Men går det inte, så går det inte och då får jag väl skylla på åldern.

Kontakten med den tjeckiska kvinnan fortsätter. Hon har fått paketet med västen och kortet och var så nöjd. Hennes paket kom så småningom till mig och det innehöll så många fina saker… gamla fotografier, vykort och en massa olika bilder både vackra och surrealistiska. Jag fick också ett par mönstrade knästrumpor från Gudrun Sjöden och ett par fleecefodrade pulsvärmare med tumme. Johanna hade också med sig en massa fint material, bl.a. gamla boksidor, notblad, kuvert och en hel hög gamla vykort. Vi gick igenom mina lådor och hon plockade ut det hon ville ha, bl.a. spetsar, band och washitejp. Sen fick hon min gamla Cuttlebug, en apparat som man stansar ut figurer med. Jag använder den inte längre, så hon drog iväg med den och alla tillbehör.

Här är några av korten jag fick av Johanna:

och några av dem som kom från Tjeckien:

Många av korten har sirligt skrivna hälsningar på baksidan, så nu ska jag göra en ny journal med många fickor jag kan sticka ner korten i. Skall jag limma fast dem, måste jag ta kopior.

Ärterna börjar mogna i pallkragarna, men luktärterna blommar inte än. Johanna och jag delade på den första lilla tomaten från min balkong. Jag skickade med en bukett av ananassalvian till Johannas man som är kock. Få se vad han hittar på med den.

Vallmon blommar för fullt, men är svåra att fånga på bild. Röda blommor är överhuvudtaget svåra att fotografera.

Sköt om er och var fortsatt försiktiga<3

Vi har gått in i augusti, som är månaden mellan sommar och höst. Björkarna på min gata är fortfarande gröna, man ser att det blåser ganska kraftigt och löven på björkarna på vår gård har blivit gula och blåst ner på marken. Båda bilderna är tagna samma dag.

Jag gillar augusti. Det har blivit svalare och luften har blivit klarare och lättare att andas. På dagen är det fortfarande sommarvärme, 19-20 grader och det är en behaglig värme.
Det växer i pallkragarna. Vi har skördat sallad, mangold, dill i massor, persilja och andra kryddor. Ärtskidorna växer just nu och vallmon blommar.

Jag har inte varit pigg. Mitt Hb är fortfarande lågt och jag är så trött och orkeslös. Måste sätta mig och vila när jag försöker göra det minsta lilla. Ringde vårdcentralen och min doktor tyckte att det var konstigt att jag blivit hemskickad från sjukhuset med lägre Hb än när jag kom in på akuten. Hon kunde dessutom se på alla labbprover att jag varit väldigt låg just den dagen jag blev opererad. Nu har jag varit på labbet och lämnat nya prover, men inte fått någon feedback från vårdcentralen än om dem. Däremot har jag varit en sväng på akuten igen för jag mår hela tiden illa och har ont och har svårt att äta något. Det i kombination med orkeslösheten gjorde att jag fick för mig att jag fått en ny blödning, så jag åkte in. De tog alla prover och allt var bra, förutom Hb då, som de menade att vårdcentralen skulle ta hand om och eventuellt ordinera järntabletter. Jag fick dricka akutens spacialcoctail för magen och kunde åka hem. Jag kämpar på.

Johanna blev en hel vecka försenad, men kommer nu på lördag. Hennes man var i Tyskland hos en moster och kusiner och de ville inte släppa hem honom. Men nu är han hemma och kan ta hand om hunden. Jag har längtat så efter Johanna och kommer att krama ihjäl henne.

Sen har jag haft en givande kontakt med kvinnan i Tjeckien som ville köpa min dalmatinermönstrade väst från Gudrun Sjöden. Det visade sig att hon är bibliotekarie och konstnär och hade en massa material till min junk journal. Jag har ett paket på nästan 1 kg på väg till mig. Min intuition var rätt när jag föreslog byteshandeln. Hon skriver på tjeckiska och jag skriver på svenska och så får Google översätta och det kan bli väldigt lustigt ibland, men det fungerar. Jag har skickat ett brev med västen och ett kort jag snodde ihop, som nu ligger på hennes postkontor. Gjorde ett enkelt kort med fram och baksida.

’No drama. Do what you love.’

I dag skrev hon att hon kommer att skicka ännu mera material, bl.a. fjärilar, som hennes syster handmålat. Det var en trevlig och uppiggande kontakt.

Tror fortfarande att jag kommer orka fara till Finland, kanske i början på september.

Sköt om er och var försiktiga <3