Vi har haft en vacker vinter med så mycket snö. Lite besvärligt har det emellanåt varit för mig att ta mig fram med rollatorn, men jag har valt plogade vägar. Kommer mig alltid till affären och busshållplatsen är alldeles bakom knuten, Det händer att jag åker ner på stan bara för att få gå på snöfria gator. Bakom vårt hus ligger ett 5-6 m högt snöberg med grannens snö. Undrar om de tänker köra bort det. eller om det får smälta ner till en sjö på vår gräsmatta.
Februari månad gick väldigt fort. Jag har gått på vattengympan, jobbat lite med bostadsrättsföreningen och för övrigt koncentrerat mig på att må bra. Jag är fortfarande trött, vilket beror på dåliga blodvärden. Har varit på ögonmottagningen och det konstaterades att jag har grå starr i båda ögonen, som skall opereras. De har 5 månaders väntetid och tar ett öga i taget, så det blir ett långt projekt innan jag får nya glasögon och kan se ordentligt. Nu läser jag tidningen och löser korsord med förstoringsglas. Är nästan blind på vänsterögat.

Johanna har varit här några dagar under sportlovet. Hon ville komma och se till sin pappa som blir allt sämre i sin Altzheimer. Det var så underbart att ha henne här. På söndag råkade det bli en perfekt vinterdag med strålande sol och vi tog en skön promenad och njöt i fulla drag, Vi lagade god mat och pratade mycket. Sen var Johanna med sin pappa en hel dag och fixade… vi var också på stan alla tre och åt ute,
Snart åker ju jag till Stockholm och firar min födelsedag och i slutet på maj tar Ronja sin examen i Karlstad. Få se om jag orkar fara dit då. Johanna och jag pratade också om att åka till Finland tillsammans i sommar. Man får passa på så länge man orkar.

Vi pysslade också. Johanna gjorde en ficka av en tepåse och en tag att stoppa in i den… och jag gjorde en sida i min junk journal kring den. Jag deltar i ett projekt på 100 dagar på Instagram. Man får bestämma själv vad man vill göra, men meningen är att man skall vara kreativ i åtminstone 10 minuter varje dag. Jag har kallat mitt projekt för #PaperPaintPics, vilket betyder att jag målar, gör något i min junk journal eller fotograferar/ trycker bilder, som jag lägger upp på den gemensamma sidan. Det räcker om jag bara viker ett kuvert eller målar en liten blomma… huvudsaken att jag håller kreativiteten uppe. Tror ni jag klarar 100 dagar? Jag har gett mig hela året, men det får ju inte bli för långa pauser och det får inte heller bli någon prestige i det. Meningen är att man gör något som får en att må bra,

Ha det bra och sköt om er!

Så mycket snö. På väg till Coop går jag förbi en rad snöpyramider, vita som sockertoppar. Det har varit svårt för snöröjarna att hitta platser att lägga upp snön och det har inte funnits tid att köra undan snöhögarna. Gatorna måste plogas först. Jag åker ju mycket buss och det har varit ett äventyr varje gång bussen slirat fram på de hala gatorna. Somliga busschaufförer har svårt att pricka rondellerna och sitter man i den bakre delen av en ledad buss, känns det som man åker karusell. Varje gång vi skall åka uppför lasarettsbacken sitter jag med hjärtat i halsen. Bussen får ibland pumpa sig uppför och jag funderar vad som skulle hända om den tappade greppet och glider bakåt över staketet ner på spåret…

Vi är redan några dagar inne i februari och livet går vidare. Jag börjar känna ett visst hopp om livet efter en eländig början på det här året. Kirurgen som opererade mig ringde och meddelade att fulingarna som han tagit ut var godartade. Ingen dysplasi, ingen metaplasi. Däremot var han lite bekymrad över mitt dåliga blodvärde och ville göra en koloskopi. Jag har haft stabilt dåligt blodvärde i flera år, som inte har blivit bättre med järntabletter. Det gör ju att jag är trött och inte orkar så mycket.

Jag har varit på vattengympan ett par gånger och det är ju som vanligt toppen. Vattnet i terapibassängen är lite kallare nu… jag antar att man sparar på elkostnaderna där med. För övrigt är jag mest hemma.
Ett par väninnor kom på eftermiddagste och det var mycket trevligt. Exet har varit här och ätit och fikat och fått matlådor med sig hem.

I januari satt jag med dagliga utmaningar i min junk journal och det var skönt att ha något att göra när jag inte mådde så bra. Här är en utmaning som hette ’texture’, ungefär strukturer.

Sköt om er<3

.

Det har snöat dag och natt i flera veckor. Allt är bara bländande vitt när jag tittat ut på morgonen. Bussarna har haft svårt att hålla tidtabellen och vissa dagar har de stått stilla flera timmar. Att röra sig ute med rollator har varit en utmaning…det är knaggligt och spårigt och ibland höga plogvallar att ta sig över. Jag har mest gått ut med soporna och till affären, eller tagit bussen till stan för att handla.

Den 2 januari var jag på gastroskopin och det blev mycket jobbigare än jag tänkt. Narkosen gick bra den här gången, men kirurgen fick plocka ut 11 fulingar ur min magsäck. Det är polyper som vuxit sig större än 2 cm…de måste tas bort eftersom det är stor risk att det blir cancer i dem. Sommaren 2021 plockade man ut 3 st som blödde och som patologen bedömde som ’minimal dysplasi’, alltså på gränsen till maligna. Jag är glad att jag fått ordning på mitt hjärtflimmer innan jag nu får ta tag i detta. Nu inväntar jag ett telefonsamtal där jag får veta vad patologen säger om dessa fulingar och så får vi ta det därifrån.
Efter operationen har jag haft ont och varit trött. Jag fick leva på flytande föda i fem dagar och sen äta mosad mat och försöka komma underfund med vad jag kan äta och inte äta. Nu lever jag mest på wokade grönsaker och nudlar eller mosad kokt potatis och kalvsylta.

Har tänkt försöka orka hoppa in på vattengympan igen. Min kropp behöver få sträcka ut sig i det varma vattnet i terapibassängen. Däremot har har bestämt att ta en paus från akvarellmålningen denna termin. Kände en vag stress när den skulle börja i onsdags och gick på magkänslan att jag måste bli frisk innan jag kastar mig ut i olika aktiviteter. Jag måste invänta min själ…

Längtar till mars, då jag fyller 80 år! Jag skall åka till Stockholm och vara med Johanna och Ronja, som kommer från Karlstad det veckoslutet. Inget särskilt firande förutom mitt önskemål om att gå på grekisk restaurang. Senare i vår kommer Ronja att ta sin psykologexamen och hon vill så gärna att jag och Johanna kommer till Karlstad då.

I morgon kommer exet hit och äter med mig. Jag skall laga lax med citronsås i ugnen och koka ris. Hans Alzheimer har slagit sig på talet och det är ett helt äventyr att sitta och prata med honom eftersom han använder fel ord hela tiden. Min systers man led av afasi, så jag är ganska bra på att gissa vad som sägs och dessutom har ju exet och jag ett gemensamt förflutet som vi kan prata om och det gör det lite roligare för honom. Men det är en hemsk sjukdom.

Sköt om er och håll er friska!

Kommer in med lite kvardröjande juldofter och önskar Gott Nytt År!

Det var länge sedan jag skrev något här. Jag har mått bra, men har ändå haft någon slags konvalescenstid efter ablationen. Jag har varit trött och okoncentrerad, lite håglös och oföretagsam. Tog mig i kragen och städade och fixade julmat tills Johanna och Ronja kom och firade jul med mig. På julafton var exet här med oss och åt finsk julmat + svenska köttbullar och små korvar, som Ronja har infört. Jag bytte ut prinskorvarna mot finska knackkorvar dock.
Har inte berättat tidigare att exet diagnosticerats med Alzheimers, men nu börjar det bli så tydligt att det är läge att berätta. Det är så tråkigt att se en människa förändras på det sättet. Hans andra dotter, som bor här i Umeå hjälper honom och jag stöttar så gott jag kan. Han kommer gärna hit med bussen och äter med mig och pratar en stund.

Vintern har kommit och vi har fått mycket snö. Vi har haft några perfekta vinterdagar med sol och bara några grader kallt. Johanna och Ronja älskar att komma till Umeå på vintern, för luften är mycket torrare och skönare att andas än i Stockholm. I Stockholm är det rått och det känns mycket kallare än det egentligen är. De tog sköna promenader ner till sjön och njöt i fulla drag.

Nu har de åkt hem för att fira nyår i Stockholm. Mitt nyårsfirande kommer att bli extra lugnt. På måndag ska jag göra en gastroskopi under narkos och det kan bli något kirurgiskt ingrepp vid behov. Därför måste jag sätta ut både blodförtunnande medicin och min diabetesmedicin. Jag äter Metformin och måste göra uppehåll i 48 timmar innan ett sådant ingrepp. Det betyder att jag måste hålla blodsockret nere endast med diet… inga kolhydrater alltså, utan proteiner och fett. Det blir fisk och sallad på ovanjordväxande, helst gröna grönsaker. Till frukost kan jag köra med äggröra och skinka… det kommer inte gå någon nöd på mig, men något festande har jag inte utrymme för.

I januari skall jag delta i en utmaning i junk journal igen. Längtar verkligen att få dra fram mina pysselgrejer.

Men nu ska vi ta emot det nya året. Tror inte att det blir så mycket bättre än det gamla… influensorna grasserar och priserna håller sig lika höga. Vi får kämpa på!

GOTT NYTT ÅR

HYVÄÄ UUTTA VUOTTA!

Vintern låter vänta på sig. Vi hade ett tunt lager snö på marken under ett dygn. Men så brukar det ju vara.

I dag var den spegelblanka sjön så vacker i den bleka vintersolen. Jag traskade genom skogen till Finska klubbens stuga för halmkronekursen. Det går inte så värst bra för mig. Halmen spricker och de små oktaederna blir vinda och fula. Jag har så fumliga fingrar. Men jag har köpt boken som den finska himmelikonstnären Eija Koski har skrivit och envis som jag är skall jag väl få ihop något enkelt till slut.

Nu är det snart sex veckor sedan ablationen och jag börjar känna mig allt starkare. Har inte varit på vattengympan än och jag är konstant trött, men för övrigt försöker jag leva som vanligt. Blev kallad till återbesök på Hjärtcentrum förra veckan … tog ett EKG och hade ett bra samtal med en trevlig doktor. Han var väldigt nöjd och svarade på alla mina frågor. Nu skall jag inte bli kallad förrän om ett år!!

Tog min 5:e covidspruta i veckan och om en vecka skall jag vaccinera mig mot säsongsinfluensan. Hjärtdoktorn tyckte inte att jag skulle ta båda samtidigt, utan låta kroppen vila några dagar emellan. Efter covid-sprutan fick jag ont i hela kroppen/alla leder och sen fick jag ryggskott när jag bökade med överdraget till min trehjuling. Ett dygn var det riktigt illa, men sen gick det över.

Jag längtar till advent och jul… vill pynta och tända ljus. Har precis bokat tågbiljetter till Johanna och Ronja. Fanns bara dyra biljetter i första klass kvar. Längtar så vansinnigt efter dem.

I pallkragarna blommade jordgubbarna en andra omgång och det hann till och med bli några halvrodnande bär. Jag tog in några vita och la på en tallrik och efter ett par dygn hade de mognat. För ett par veckor sedan hittade jag en liten penseknopp i gräsmattan utanför en pallkrage. Det är två år sedan vi hade penseer i den. Jag tog in knoppen och den slog ut och var så vacker länge. Naturen är förunderlig.

Sköt om er och håll er friska<3

Den allra sista vallmon ur pallkragen. Jag tog in en knopp och den slog ut under natten.

Nu är det tre veckor sedan ablationen och jag börjar äntligen känna mig lite piggare. Själva ablationen gick bra, enligt doktorn, men tiden innan och efter blev jobbigare än jag förväntat mig. Dagarna innan for jag in och ut ur sjukhuset med flimmer och illamående. Jag hade ju fått sluta med den rytmreglerande medicinen inför ingreppet och det förorsakade förstås flimret. Ett tag trodde jag att jag inte skulle kunna göra ablationen, för jag var en natt hemma och en natt på sjukhuset och man försökte elkonvertera utan resultat. Men det gick bra till slut. Efter ingreppet fick jag ligga kvar över natten och sen var jag ett par nätter hemma innan det var dags att fara in igen. Jag hade hjärtrusningar och flimmer hela tiden. Låg inne ett par nätter och fick sen fara hem med ökad dos betablockare. Nu har det lugnat ner sig, men det har varit tuffa veckor med ångest och trötthet. Jag har boat in mig på soffan och till och med sovit där. Tryggast så, i den lilla världen. All energi har gått åt till att hålla mig lugn och försöka se positivt på framtiden. Min snälla granne har skickat sms varje dag och frågat hur jag mår och om jag behöver hjälp. Alla grannar kollar att jag tar in tidningen. Första veckan kom ICA Maxi med mat jag beställde på nätet, men sen har jag orkat gå till Coop och handla det jag behövt. Har förstås försökt gå ut en sväng varje dag, men vattengympa och akvarellmålningen har fått vänta.

I dag har jag gått genom skogen till Finska Klubbens stuga för kursen i halmkronor (himmeli). Har missat en gång och inte kommit så långt, men det var så trevligt att träffa mina finska vänner och vara lite social. I morgon skall exet komma och äta Nikkaluoktasoppa (köttfärssoppa med bl.a.spetskål), så nu verkar det som livet återvänder.

Snart är vi inne i november och alla vackra höstfärger är ett minne blott.

Bussgatan vid sjukhuset kantades av mycket röda färger och björkarna på vår gata har varit gyllengula,.

Nu får vi vänta på snön och adventljusen  och julen. Pratade med både Johanna och Ronja i går och de kommer som vanligt till Umeå till jul. Som jag längtar!

Ha det så bra<3

Min gata i förgår. Hösten har kommit och det har varit en lång period med regn och rusk. Ett par dagar i veckan var solen framme och luften var så där höstklar och hög. Vi har till och med haft en frostnatt.

Jag har äntligen fått tid för ablation för flimret. Efter ett helt års väntan. Om en dryg vecka skall det ske och jag går omkring med ständig ångest över det. Jag vill göra det, jag måste göra det för att få ett drägligt liv. På torsdag skall jag in för inskrivning och hjärtultraljud. Jag har fått byta medicinering och känner att kroppen inte riktigt har ställt in sig än, därav ångesten och rädslan för flimmer.

I går var jag på min årliga kontroll hos diabetessköterskan. Det var ett mycket bra möte. Vi gick igenom hela min hälsostatus, proverna som tagits var bra och jag måste ju, trots allt, vara nöjd. Jag har haft diabetes typ 2 i 11 år nu och mina värden blir bara bättre med tiden. Jag tror jag gick länge innan den upptäcktes, men med tabletter och diet är mitt långtidssocker nu inom normala ramar.

Den här veckan har jag också varit på synundersökning. Jag ser fruktansvärt dåligt och läser tidningen med förstoringsglas. Jag visste att jag hade begynnande gråstarr och det visade sig att mitt vänstra öga är så dåligt att optikern inte kunde räkna ut ny styrka på glasögonen eftersom jag dessutom skelar, så hon skrev en remiss till ögonkliniken.för ev operation.

Akvarellmålningen har börjat och det var roligt att träffas igen. Vi är en ganska stor grupp nu. Sen har vi börjat kursen i att bygga halmkronor i Finska klubbens stuga. Det är så himla roligt att träffa den gruppen också. Första gången tränade vi med halmen från en gammal julkärve. Återbruk flera gånger om. Vi måste blötlägga halmen och skala den innan vi kunde klippa bitar att arbeta med. Det är lite trixigt att få till en oktaed, men med lite träning skall det nog gå.

Bostadsrättsföreningen har haft sitt första möte för hösten och vi fick direkt sätta i gång med budget för 2023. Lite knepigt eftersom vi har så många nya i styrelsen, men vi får hjälp av en bra ekonom på HSB. Våra hus är nu 10 år gamla, så vi får börja tänka på underhållet av dem.

I morgon ska jag hälsa på exet. Han ville ha hjälp att rensa ut i skafferiet… påsar med gammalt mjöl m.m. Hoppas vi inte hittar någon ohyra.

Jag lovade ju visa lite ur min Art journal, som jag satt med under augusti när jag hade covid. Jag deltog i en utmaning på Instagram där man fick ett tema varje dag. Det nya var att jag målade ganska mycket… med akvarell, gouache och stämpelbläck och sen klistrade bilder, använde stämplar och stenciler.. Mixed media kallas det. Jag köpte en fin liten dragspelsbok med tjockt akvarellpapper i Finland och den blev så fin när jag fyllde båda sidorna på varje blad.

Temat är lyster och jag har bl.a. använt metallic akvarellfärger jag också köpte i Finland.

Temat är nummer.. Ja, jag är 79 år.

Temat är bläck.. Jag använde mina flytande stämpelfärger. De uppför sig ungefär som akvarellfärger.

Temat är stänk och jag målade en galax och stänkte med guldfärg.

Temat är abstrakt’ och jag rev pappersremsor och målade med mina favoritfärger. Texten är en stämpel jag har.

Temat är form och jag har målat, klippt och klistrat och decoupageat.motiv från servetter,

Temat är porträtt… jag hade en fin tecknad bild av Coco Chanel.

Temat är vintage och bilden är från ett gammalt vykort.

Det var den roligaste utmaningen jag deltagit i hittills. Nu skall jag lära mig en ny teknik jag kan blanda med… att överföra bilder från tidningar med hjälp av akrylfärg och en geleplatta. Måste köpa en Vogue tidning med lite galna modebilder.

Sköt om er >3

Sjukhusdammen nedanför terapibadet.

Ja, vattengympan har redan satt i gång och jag har orkat ta mig dit. Det blev ju knappt någonting i våras när jag hostade i 5 veckor.

Två veckor var jag isolerad hemma med covid. Jag pratade med grannen på balkongen, gick ut på natten och tog in posten, samt vattnade blommorna i en tom lägenhet i det andra huset och beställde mat ett par gånger från ICA Maxi, Så kan man också leva… en tid. Jag hade ingen feber, inte ont i halsen, men snorig och hostig och vansinnigt trött och lite nedstämd. Efter ett par veckor testade jag mig igen och det testet var negativt.
Sen fick jag förstås flimmer igen och testade mig ytterligare en gång innan jag for in till akuten. Fick träffa samma läkare som skickade hem mig senast jag var där, men den här gången ville han lägga in mig för nya blodprover dagen efter. Hamnade på thoraxavdelningen på natten och skulle elkonverteras efter lunch, men mitt hjärta gick över i sinusrytm innan och blodproverna var bra, så jag fick åka hem. Nu har jag haft 6 långa flimmerepisoder under juli-augusti plus covid, så min gamla kropp är ganska sliten.

Men jag kämpar på och vill ju leva så gott det går. Vattengympan har ju som sagt börjat och snart börjar akvarellkursen. Sen har jag anmält mig till en kurs i att göra ’himmeli’, alltså halmkronor av råghalm. Den anordnas via Finska klubben. Jag var nämligen där förra veckan, inbjuden av kvinnogruppen för att presentera mitt papperspyssel. Jag hade med mig ett par kort, ett scrapbookingalbum och några junk journals och små akvarellmålningar. Scrapbookingalbumet råkade vara det där jag har många foton från min tid som krigsbarn i Fåglum och det blev ju intressant för de andra. Det var väldigt trevligt att träffa nya människor och få prata finska, så jag ska nog gå dit flera gånger. Finska klubbens stuga ligger på gångavstånd nere vid sjön. Det tog mig 20 minuter att gå längs skogsvägen med rollatorn.

Ett par lördagar har jag varit på Bondens marknad i stan. Jag älskar att köpa ekologiska, närodlade grönsaker och så brukar jag köpa bröd och bullar från Hagabröd. Jag har också köpt en burk Västerbottenshonung, som jag ska ge till min kompis som fyller år.
Rödbetorna i våra pallkragar är väldigt små, men i dag plockade jag in mangold, persilja och gräslök. Blommorna frodas och jag plockar in små buketter ett par gånger i veckan. Krassen kryper ut på gräsmattan som vanligt, vallmon sträcker sig stolt mot himlen och luktärterna doftar ljuvligt.

I dag var exet och hälsade på. Han har inte fått komma under hela augusti. Jag gjorde lax i ugn med färdigköpt citronsås och bakade en blåbärspaj som vi åt med vaniljsås. Han fick med sig en matlåda med ris och lax och en annan med blåbärspaj och vaniljsås. Han uppskattar hemlagad mat.

Under augusti månad har jag varit med i en utmaning på nätet som hette Artful August. Som vanligt fick man ett ord att tolka varje dag och man fick använda vilka medier man ville. Jag målade mycket, med akvarell, gouache och bläck och blandade med andra tekniker, som kollage och stämplar. Jag tänkte att jag skulle samla de alster jag är mest nöjd med och lägga ut i ett eget blogginlägg. Snart. Det har faktiskt varit bra att ha något att syssla med varje dag när jag har suttit hemma ensam. Något lustfyllt som hållit humöret uppe.

Sköt om er och var försiktiga <3

Katarina Bangata i Stockholm.

Då for jag till Stockholm sista veckan innan Johanna skulle börja jobba. Jag ville bo på Södermalm och tog in på Scandic Malmen vid Medborgarplatsen. Exet hade besök av sin amerikanska exfru och de råkade befinna sig i Stockholm samma vecka och råkade bo på samma hotell. Det var trevligt i och för sig, även om det blev lite krångligt med logistiken ibland. Ronja har jobbat i Stockholm hela sommaren…hon jobbade ibland dag och ibland kväll och hon ville ju vara med mig så mycket som möjligt. Ibland var vi fem personer som drog runt på Söder och invaderade olika matställen.
Jag var med Johanna och Ronja på Abbamuseet. Vi tog färjan från Slussen till Djurgården och hade en trevlig eftermiddag och kväll. Museet var en trevlig överraskning för mig, med både mycket information och underhållning.

Tyvärr hade jag flimmer i två nätter. Ena gången 15 timmar… jag satt i sängen hela natten med TVn påslagen. Mot morgonen gjorde jag mig i ordning för att ta en taxi till Södersjukhuset, men när jag böjde mig ner för att knyta skosnörena, gick flimret över. Jag sov några timmar på förmiddagen  och sen var jag fit for fight igen. Men efter ett dygn kom flimret tillbaka och det blev en till sömnlös natt. Det hade varit 28 grader på dagen och jag tål värme väldigt dåligt. Efter 12 timmar gick det flimret över.

Nu är jag sjuk i covid, trots 4 st sprutor. Jag måste ha blivit smittad på tåget hem. På andra sidan gången satt en pojke som snorade och hostade rakt ut i luften. Han satt och spelade spel i mobilen och hade båda händerna upptagna, så han kunde ju inte hålla för när han hostade, även om mamman sa till.
Jag började känna mig förkyld och började hosta, så jag tänkte att det var bäst att göra ett självtest och det var positivt. Ingen feber, men en besvärlig hosta och så irriterande att vara isolerad hemma. Jag har suttit en stund på balkongen i dag och beundrat mina fina luktärter.

En av mina odlardrömmar har varit att kunna plocka in små buketter med väldoftande luktärter och det kan jag göra nu.

Jag har precis gjort en stor beställning på ICA Maxi, som de skall komma hem till mig med på fredag.

Sköt om er <3 Vi hörs snart igen.

Jag har varit på en nostalgitripp till Finland. Följde med exet och vår dotter Johanna till Karleby, där vi haft ett semesterhus och där vi tillbringat många sommarlov och firat jular och påskar.
Vi tog den nya färjan Aurora Botnia från Umeå till Vasa i Finland och sedan åkte vi tåg till Karleby.

Horisonten. Det var lugnt på havet och Aurora Botnia, som går på biobränsle och presenteras som den mest miljövänliga färjan i världen, gled fram nästan ljudlöst.

Många av de finska snälltågen är dubbeldäckare. Det är lite knepigt att ta sig upp för de smala trapporna, men sen märker man knappt att man sitter en trappa upp. Tågen är väldigt fräscha och fina och vi åkte vissa sträckor i typ första klass.

I Karleby bodde vi på hotell mitt i stan och hyrde bil, som tog oss dit vi ville åka. Vi fick en liten söt hybrid som mestadels gick på sitt batteri. Johanna var chaufför och älskade att köra den.

Öja, dit vi åkte ett par dagar, ligger 1 mil utanför staden och där har exet kvar en bastu, några förrådsbodar och en båt.

Där finns också huset vi en gång ägde… en gammal byaskola, som vi flyttade och rustade upp. Mitt hjärta klappar lite extra för det huset.

Vi träffade människor som jag inte sett på ca 30 år, bl.a. exets syster och det var omtumlande. Är så glad att jag följde med på resan.
Vi for också till den gamla kyrkogården som ligger i en tallskog för att skicka en hälsning till dem som gått över till andra sidan,

Det var ganska mycket drama… det var åskväder och ösregn, strejkande båtmotorer, visakort som inte fungerade, stressiga tågbyten och olika viljor. Men det var också goda middagar och mysiga fikastunder och så förstår de gamla bekanta vi träffade.
Bäst av allt var i alla fall att få resa med och sova i samma rum med min älskade dotter. Att vara med henne är det bästa jag vet.

Efter några intensiva dagar var vi ändå ganska trötta, så på färjan hem hyrde vi en hytt där exet kunde vila och Johanna och jag satt i baren och såg färjan ljudlöst glida rakt in i solnedgången.

Under de dagar vi var på resa mådde jag toppen, men strax innan hade jag varit två gånger på akuten med flimmer. Ena gången blev jag inlagd för convertering och två dagar senare gick flimret över av sig själv.
När vi kom hem fick jag ont i magen och vaknade på natten med ett kraftigt flimmer. Lämnade en lapp på bordet åt Johanna och for in till akuten igen. Fick en stöt på förmiddagen och var hemma redan på eftermiddagen. Doktorn sa att hon skulle meddela ablationskön att jag haft tre flimmerepisoder inom nio dagar. Under tiden jag var på sjukhuset hade Johanna tvättat sina kläder, men också alla lakan och handdukar i tvättkorgen.

Sen var det exets tur att åka in på sjukhuset. Jag märkte att han hade känningar av kärlkramp hela veckan i Finland, så jag tog med honom till akuten och han blev inlagd ett par dagar. Är du här igen, frågade de på avdelningen när jag kom upp med honom. Nu är han hemma med en massa mediciner och mår bättre.

Om ett par veckor åker jag till Stockholm. Jag har bokat tågbiljetter, åker i handikappvagn ”utan rullstol” eftersom jag tar med mig rollatorn. Skall bo på hotell på mitt älskade Södermalm. Eftersom det är 4 år sedan jag var där senast, kommer det att bli en till nostalgitripp.

Sköt om er och njut av sommaren <3