Marja

Den långa resan.

Det frodas i pallkragarna och på balkongen.

Av , , 4 kommentarer 11

Det växer i pallkragarna. Rädisorna är snart klara att skördas, och så har vi dill, sallad och mangold i den här kragen. Jag vattnar varannan dag och hoppas på regn så jag kan spara på kranvattnet. På grund av vattningsrestriktionerna har jag inte kunnat vattna gräsmattan och har tappat hoppet om att den ska kunna reparera sig själv.

Midsommar gick bra trots att jag var ensam hela helgen. Lite spänning lyckades jag skapa dagen innan midsommarafton, då jag trodde att jag hade tappat mitt kreditkort. Jag gick till Coop och köpte jordgubbar i ett stånd utanför affären och på vägen hem plockade jag några lupiner. Innan jag hann hem hamnade jag i ett åskväder och blev genomblöt. Hela kvällen hade jag en gnagande känsla i huvudet att något inte gått rätt till vid jordgubbarna och till slut kollade jag min ryggsäck och hittade inte den lilla börsen jag hade kortet i. Jag sprang tillbaka till Coop och frågade vid jordgubbsståndet och gick in i affären och frågade… gick tillbaka till platsen där jag hade plockat lupinerna, men hittade ingenting. Det var bara att ringa och spärra både bankkort och id-kortet som var i samma börs. Hela natten gnagde den där känslan och följande dag letade jag på alla möjliga och omöjliga ställen och hittade till slut börsen i en väska som jag inte använder på sommaren, men som ändå hänger framme. Vad hade hänt? Räknade ut att jag måste ha stoppat börsen i jeansfickan i stället för i ryggsäcken. Jag blev lite irriterad på en gubbe som inte kunde hålla avstånd vid jordgubbarna och ville väl komma fort därifrån. Jag har inget minne av det och inte heller av att jag tagit upp börsen ur fickan och stoppat ner den i fel väska. Däremot hade min hjärna noterat att jag gjorde något avvikande. Konstigt det där.

Jag fick ett nytt bankkort efter tre vardagar. Id-kortet skulle ändå förnyas i augusti och jag har varit på Skatteverket och ansökt om ett nytt. Där tillät man max 15 personer inne i lokalen, så vi fick köa med behörigt avstånd i solgasset. Sen fick jag bara EN chans att ta ett kort utan glasögon, så det kommer att bli mitt livs första ’förbrytarkort’.

På dagarna har jag börjat lyssna på Sommarpratarna i P1 och under tiden städar jag i byrålådorna (papper och sånt) eller stoppar strumpor och lappar kläder. Nu när det är så varmt går jag inte ut förrän på kvällen.
I kväll pratade jag med Johanna och jag längtar så efter henne och Ronja. De är villiga att komma och hälsa på mig, om jag tillåter det. Och jag vet inte hur jag ska ställa mig till det. Jag borde och vill vara ståndaktig i att undvika kontakter och funderar om vi skulle kunna umgås utan närhet och kramar… Kanske senare i sommar.

Min balkong har aldrig varit mer prunkande än denna sommar. Känns som jag har famnen full med blommor när jag sätter mig där ute. Min kryddhörna är fin och grön och jag tänker att jag kommer att få dela med mig av kryddorna till de andra i huset. Här kommer några bilder.

Jag har en förkärlek för penseer och lobelia, för att de brer ut sig så rikligt.

Sköt om er och var försiktiga <3

Midsommar och sommarsolstånd.

Av , , 4 kommentarer 12

Midsommarafton i övermorgon och jag tycker det har kommit väldigt lite vilda blommor här omkring. I fjol var ju mitt knä nyopererat och jag hade svårt att ta mig ut för att plocka den sedvanliga midsommarbuketten, men hittade i alla fall blommor till en bukett längs skogsvägarna. Nu har jag plockat en stor bukett med bara hundlokor att ha i glasburken på balkongen. Men jag vill ju ha en bukett inne också, så jag får bege mig iväg lite längre bort och leta efter prästkragar m.m. Lupinerna är väldigt sena här i år, de skulle ha passat tillsammans med hundlokan.

Den här veckan har handlat om vattning av gräsmattan varje kväll. Vaktmästaren var iväg ock köpte gödsel och gräsfrön, pinnar och avskärmningsband och en sprinkler med slang på vinda. Sen fick han komplettera med skarvslang och nyckel så jag har kunnat öppna och stänga vattenkranen utanpå huset. Sen jobbade vi en hel dag med att spänna banden runt hela gräsmattan + en liten plätt vid det andra huset, blanda frön och gödselkorn och kasta ut dem, och så drog vi vattensladden runt halva huset och justerade sprinkeln. Sen har jag vattnat varje kväll med hjälp av grannen under mig. Sprinkeln måste justeras och flyttas så den inte väter ner altanen under mig, grannens staket eller folk som går och cyklar på cykelbanan. Till slut gick jag omkring med den i handen, för då hade jag kontroll över den och kunde också komma åt i varje hörn. Jag vet inte om det blir något gräs, eller om vi får börja om från början…

I går infördes vattenrestriktioner av kommunens vatten. Reservoarerna hinner inte fyllas på eftersom folk har använt mycket mer vatten än vanligt i vår. Många har ju suttit hemma och arbetat och då även skött extra mycket om sina gräsmattor och trädgårdar. Så under några dagar nu får man inte vattna med sprikler eller trädgårdsslang, fylla på poolen m.m. med kommunens vatten. Vattna med vattenkanna går tydligen bra.
Lyckligtvis har det regnat lite i kväll och mer regn skall vi visst få under midsommar.

I övermorgon är det alltså midsommarafton och på midsommardagen infaller sommarsolståndet och sen blir nätterna mörkare igen. Den magiska perioden med ljusa nätter är så kort. Jag fick min matbeställning i går med lite god midsommarmat… otvättad färskpotatis, ägg och sill. I frysen ligger egengravad lax och i kylen finns ett par öl. Sen hade jag beställt jäst och dinkelmjöl, för jag vill baka en foccaccia med oliver och fetaost. Jag kanske bakar en blåbärspaj också. Det går ingen nöd på mig.
Min kompis ligger på sjukhus igen och exet trotsar världen och har farit till Finland, där han har en liten sommarstuga. Han for i morse och tydligen har han och hans svenskregistrerade bil blivit insläppta i landet, eftersom jag inte hört något. Jag är nu äntligen färdig med alla protokoll m.m. för föreningen och skall börja med ett pysselprojekt, samt gallra rädisorna och vattna i pallkragarna vid behov. Det är ganska tomt i huset nu och jag känner mig som en liten hustomte när jag smyger omkring med mina vattenkannor och vattenslangar.

Sköt om er och var försiktiga <3 

 

 

 

 

Livet känns lättare igen.

Av , , 6 kommentarer 13

I dag kör jag med en gammal bild från sjön, eftersom jag inte kan ladda mina bilder från telefonen. Minnet är för fullt och det hjälper inte hur mycket jag än rensar, så jag får hanka mig fram tills jag kan köpa en ny telefon eller ta fram kameran och börja använda den igen.

Trots dessa tekniska problem, så känns livet något lättare nu. Trummandet i örat har upphört nästan helt och förra veckan var fullmatad med trevliga händelser. På tisdag var jag och klippte mig och blev så himla nöjd. Jag var ensam med frisörskan på hela salongen och hon klippte en kort page, lite uppklippt i nacken. Det ska bli min nya frisyr nu. På kvällen hade vi konstituerande styrelsemöte hos mig och det var trevligt. Vi är ett bra gäng nu.

På onsdag blev jag intervjuad till en podd om smarta hem, en serie poddar om digitalisering för äldre. Jag blev uppringd på grund av att jag skriver den här bloggen med en förfrågan om en intervju. Det var intressant… första gången jag spelade in något via datorn och jag var lite osäker om jag skulle klara det. Men jag är ju ganska teknisk och det blev en bra intervju. Vi pratade om mitt bloggande genom åren, om att många äldre hamnar utanför när datoriseringen har gått så fort och så diskuterade vi olika digitaliserade och robotiserade tjänster man planerar införa i hemmen för äldre människor. Jag själv skulle inte ha något emot att ha en rörelsedetektor som skulle larma om jag inte rört mig här hemma. Jag tycker jag fick till en bra avslutning när jag påminde om att man inte får bli så ivrig att göra hemmet tryggt att man glömmer vikten av mänsklig kontakt. Jag skulle få veta när poddarna börjar sändas, men det skulle inte bli förrän i höst.

På torsdag tog jag bussen ända ner på stan. Har inte varit i centrum på tre månader, men nu var jag tvungen att åka ner till HSB-kontoret med några protokoll och våra löneunderlag. Det gick bra. De hade plexiglas för hela receptionen och handsprit på disken. Sen hade jag tänkt att gå till Vänortsparken och ta några bilder, men det blev inget av det. Jag kände att jag ville åka hem igen. Det var obehagligt med alla människor som jag tyckte kom för nära och jag blev helt enkelt rädd på ett irrationellt sätt. En väldigt obehaglig känsla. Efter lite bearbetning på kvällen och tröstande kommentarer på Instagram, bestämde jag mig för att göra ett nytt försök redan på fredag. Ni vet det där att man ska upp i sadeln direkt när man ramlat av hästen. Jag hade en stor hög biblioteksböcker som jag lånat om på nätet flera gånger och som jag nu tänkte fara och lämna tillbaka. Det gick bra och sen blev jag riktigt kaxig och gick in på Konsum och slet åt mig en vakumpackad halv laxsida, som jag skulle grava. Jag betalade i självbetjäningskassan, smidigt och bra. Sen gick jag till Vänortsparken och gick omkring där och njöt av det fina vädret. Kastanjen börjar blomma, ormbunkarna under pilträden växer sig lummiga och den lilla bäcken porlade fram fylld till brädden med friskt vatten.

I pallkragarna börjar det jag har sått komma upp. Vilken fröjd att se de första små hjärtbladen sticka upp ur mullen. Vi har grävt ner vinbärsbusken och den verkar trivas. I dag ringde vaktmästaren och undrade om han inte skulle fara och köpa lite gräsfrön och kasta ut på den delen av gräsmattan som blev förstörd under snöhögarna. Så snällt av honom. När han ringde stod jag mitt uppe i en rishög i skogen och bröt av kvistar som jag ska stötta luktärterna och krassen med och hade fastnat med foten under riset, så han fick stanna kvar i luren tills jag fått loss foten och var ute på vägen igen.

Sköt om er och var försiktiga <3

 

Tid för eftertanke…

Av , , 8 kommentarer 15

Dessa speciella tider vi lever i gör något med oss. Det finns tid för eftertanke, för funderingar över hur det månne blir sen, hur man vill att det blir sen. Ett är säkert, ingenting blir som förut. Vi stretar emot, bryter ihop och blir nästan apatiska… det är svårt att hitta ett förhållningssätt. Jag har kommit till klarhet över vissa saker jag känner måste bli annorlunda. För att må bra måste jag göra vissa förändringar, även om det innebär att jag kanske måste överge vissa personer. Jag behöver inte ställa upp bara för att…

Trummandet i örat börjar ge med sig. Den lilla muskeln har väl blivit trött efter 28 dagars ständigt krampande. Nu har jag stunder av total tystnad och kan sova på natten.
Vår årsstämma gick bra. Vi var inte så många, så vi kunde sitta med avstånd. På fikabordet hade vi en stor pumpflaska med handsprit. Det blir inga nya i styrelsen nästa år. Ny ordförande, som suttit med i styrelsen tidigare och är inarbetad. På tisdag har vi konstituerande möte, sedan ska jag skriva ett par protokoll och räkna ut arvodena för fjolåret. Vi får ersättning en gång om året. I år ska jag köpa en ny mobil för de pengarna… min gamla håller på och lägger av.

I går och i dag har jag äntligen sått i kragpallarna. Det har varit så kallt på nätterna att jag väntat med det. I går sådde jag en hel pallkrage med blandade sommarblommor och sen sådde jag krasse, luktärter och blåklint i en annan. I dag sådde jag mangold, sallad, ruccola, rädisor, persilja och dill. Ska verkligen bli roligt att se om det blir något. Det är en ganska skuggig plats där bakom huset, med lite morgonsol och eftermiddags- kvällssol. Jag är så tacksam att jag har odlingarna att pyssla med. Jag får bestämma och syssla med det själv… verkar som de andra förstått att jag mår bra av det.

En dag förra veckan tog jag bussen till ändhållplatsen och letade mig fram till Tomtebos enda frisörsalong. Ville kolla upp hur det var där. Det var luftigt och fräscht och jag bokade tid för klippning i en stol lite avskilt. Nu har mitt hår fått växa vilt, så jag kommer att putsa till det till en kort page. Jag har haft page långa perioder tidigare i mitt liv, senast hennafärgad, och trivs bra med den frisyren. I varje fall ska det bli skönt att få lite fason på håret.

Jag fick ett personligt morsdagskort från min dotter, som hon gjort själv. Pratade med henne och den stora frågan är om vi kommer att kunna träffas i sommar. Det kan bli svårt. Jag har börjat leva efter devisen En dag i taget. känns inte aktuellt att varken planera eller spekulera något om framtiden.

Sköt om er och var försiktiga <3