Marja

Den långa resan.

Kunskap är makt.

Av , , 6 kommentarer 10

knaprotes

I dag var det dags för återbesök hos ortopeden. Det är nästan 3 månader sen operationen och jag fick träffa den läkaren som assisterade vid operationen och som också gick ronderna de två dagar jag låg inlagd i Lycksele. ’Jag känner igen dig’, sa han. Mötet blev bra även om doktorn var superstressad och blev tvungen att ta samtal efter samtal. Antagligen hade han någon slags jour. Jag hade förberett ett antal frågor som google inte hade kunnat svara på och ihärdade i att få svar. Knät är stabilt, såret har läkt perfekt och sen gick vi igenom alla kanter och bulor jag känner. Röntgenbilden är den som togs innan jag for hem från Lycksele och när jag bad att få ta en bild på datorskärmen, skrev doktorn ut ett par. Nu förstår jag bättre vad som hänt och varför jag har så ont. Det är ingen lätt operation att utföra… man ska in i knät, under hud, fett, senor och muskler… man delar på senor och syr ihop igen, man rätar ut benet (jag höll på att bli kobent) och påverkar senor och muskelfästen… korsbanden är borttagna, men jag har fått behålla knäskålen. Det kändes viktigt att ha något kvar. Egentligen är ju knät också kvar, det är ju bara ledytorna som bytts ut.

Doktorn var i alla fall nöjd med mig och uppmanade mig att fortsätta träna och att ha tålamod. Tidigare har de pratat om ett år, nu sa han att inte förrän efter två år kan man göra en slututvärdering. Ischiassmärtan kan man inte göra något åt nu… förhoppningsvis går den över av sig själv när alla svullnader lagt sig. Rollatorn? frågade jag. ’När knät känns bra, kommer det kännas naturligt att lämna den’, var svaret.

Nu när jag fått fakta och svar på alla frågor, känns det mycket lugnare. Sån är jag… jag måste få veta alla detaljer… och även förstå.

Visst går det framåt… nu när vädret blivit svalare, har jag gått ner till sjön varje kväll. Ibland har jag dessutom gått och handlat på förmiddagen, så det har blivit ett par promenader per dag.
Jag har längtat till trappan och i helgen tog jag mig dit via en genväg jag klurat ut. I höstas hade man ju mejat ner all växtlighet på den lilla kullen… hallonsnåren och all sly. Nu hade allt vuxit upp igen och kullen glödde som eld av rallarrosor.

trappan3

trappan4

rallarros2

Det blåste kraftigt… jag gick ner till stigen vid vattnet och fylldes av ett sånt där ögonblick av tacksamhet… för att ha kommit ett steg längre… för att få vara en del av livet och naturen. I går tog jag en annan väg dit ner igen… och på hemvägen plockade jag en bukett med prästkragar och blåklockor vid vägkanten.

Ha en lugn onsdagsnatt <3

Stödstrumpor i värmen.

Av , , 4 kommentarer 10

stodstrumpor

Jag lyfter fötterna mot taket och trots värmen har jag stödstrumporna på mig. Den vita hellånga på det opererade benet, enligt sjukgymnastens rekommendation, och en tålös knästödstrumpa i bomull på det andra benet. Fötter och anklar sväller i värmen och även det opererade knät, som jag tyckte hade fått ganska normalt utseende. Men jag har en luftig klänning och fönster och balkongdörr på vid gavel, så jag har klarat värmen bra tills vidare. Jag har inte ens tagit fram fläkten än. Mot kvällen tänker jag gå ut på min promenad, troligtvis ner till sjön och myggorna. Så här fint var det där härom kvällen.

sjon9

Den här veckan har gått fort. I måndags var jag och klippte mig… i går for jag till sjukhusapoteket… för övrigt har jag varit hemmavid. Njuter fortfarande av den fina veckan med flickorna och i går fick jag en hälsning från Finland med en selfie på mina fina bröder. Min bror som bor i Västergötland har varit på släktträff i Åbo och då passat på att fara och hälsa på lillbrorsan. Jag blev så glad över att se bröderna tillsammans och började toklängta till Finland. Jag skulle ju kunna fara dit när som helst, men har bestämt att vänta till sista veckan i augusti, så att knät hinner bli bättre. Då har skolorna också börjat och det är mindre folk på färjan.

Jag har också suttit och pysslat mycket med min ’junk journal’. Jag har bara hunnit med 14 utmaningar och juli månad är snart slut, så jag ligger långt efter. Men det gör ingenting, man får hålla på så länge man behöver.
Jag har bl.a. gjort en utmaning som hette ’elements’. Jag tänkte på de fyra elementen och valde vatten, eftersom mitt horoskopmärke är fisken. Jag använde bl.a. en gammal akvarellmålning…

junkjournal4

Sen gjorde jag en rolig utmaning som hette ’unconventional’ alltså okonventionellt. Jag funderade länge, men använde några foton från en utställning med Jean-Paul Gautier på Arkitektmuseet i Stockholm 2013. Bl.a. visades korsetten med spetsiga BH-kupor som designades till Madonna. I bakgrunden ett foto på Jean-Paul och Madonna. Rosorna har Johanna suttit och siluettklippt ur servetter och jag limmade dem med decoupagelim.

junkjournal6

Sen har jag gjort en uppgift som hette ’washi galore’… d.v.s. överdåd av washitape, ett japanskt papperstape. Jag har hur många rullar som helst och det passade bra att använda dem. Jag gjorde ett slumpvis rutmönster och placerade Marilyn Monroe i en lucka.

junkjournal5

Det är så meditativt att sitta och pyssla med detta framför TV:n eller en stund på natten. Jag visar mera senare.

Ha en lugn torsdagskväll <3

Upp ur svackan.

Av , , 8 kommentarer 12

ronja15

I morse for flickorna hem med ett tidigt tåg. Jag steg upp och fixade frukost, men följde dem inte till stationen. Fick den fina hälsningen ovan när de kommit dit och Ronja ser ju pigg ut trots den tidiga timmen. Tågresan hade gått problemfritt i dag.

Det har varit en underbar och intensiv vecka. Jag behövde verkligen att de kom, för de drog upp mig ur svackan jag varit i på grund av knät. Vi har varit i gång varje dag och jag har klarat av att hänga med, men har förlitat mig på rollatorn utomhus. Vi har varit på Avion shopping, på bio, nere vid älven längs strandpromenaden, till Coop och ett par gånger ner till sjön. Flickorna har dessutom träffat exet (pappa/morfar) och Johannas halvsyster. Vi har lagat mat, bakat blåbärspaj och Johanna och jag har scrappat nästan varje dag. Ronja läser och sitter vid datorn bredvid oss.

En dag när vi gick ner till sjön hade Ronja och Johanna en fotosession… Ronja poserade och Johanna fotograferade. Det blåste, men det var skönt.

ronja12

ronja13

ronja14

I lördags var det varmt och vi packade picnickorgen och for ner till den lilla stranden rakt nedanför. Det var fullt med folk där och några badade. Jag tog med mig en liten hopfällbar stol och min specialkudde och satt i skuggan och läste, medan flickorna solade.

picnic

picnic2

Mina fina flickor.

Jag har verkligen tankat kärlek och känner mig upplyft. Nu ses vi inte förrän till jul, då de lovade att komma igen. Jag kommer ju inte att åka till Stockholm i sommar/höst… måste fokusera på att åka till Finland i slutet på augusti.

I dag har jag varit och klippt mig. Medan jag satt där ringde kvinnan som opererades samma dag som jag. Vi skall båda två träffa doktorn nästa vecka och hon ville stämma av måendet. Vi har faktiskt liknande problem med att böja knät fullt ut, så vi ska stämma av läkarbesöken sen. Ganska skönt att ha någon i samma situation att prata med.

Ha en lugn tisdagsnatt <3

Mycket sorg och saknad.

Av , , 2 kommentarer 12

I går kväll kom då Johanna och Ronja, men det blev en konstig dag både för dem och mig. Allt var frid och fröjd…fick sms att de startat från Stockholm (Ronja hade åkt ända från Karlstad) och var inne på sj:s hemsida och följde tåget.

Sen skedde den tragiska flygolyckan här i Umeå där 9 personer miste livet. Jag fick tidigt en notis i min mobil och gick in på Vk och läste bl.a. att polisen ville stoppa tågtrafiken mellan Umeå och Örnsköldsvik eftersom olycksplatsen låg nära spåret. Detta bekräftades sedan av sj. Jag informerade flickorna kontinuerligt och vi gissade på ersättningsbuss från Örnsköldsvik. Tågpersonalen hade själva väldigt knapphändiga uppgifter, men jag antar att de flesta resenärer med mobil kunde inhämta information själva.

Tåget kunde ändå fortsätta från Örnsköldsvik, men fick stå och vänta på banan och sedan krypköra en lång sträcka förbi olycksplatsen och blev nästan två timmar försenat. Jag satt på en nästan tom station och väntade och till slut fick jag ett sms från Johanna ’Vi passerar ICA Maxi!’ och då var de nästan framme. De hade förstås full förståelse för förseningen och det hade inte gått någon nöd på dem..

Nu är de här och det känns så bra. Johanna tog hand om hushållet och Ronja satt med mig i soffan. I dag har de träffat exet (pappa/morfar) som åker till Finland i morgon och jag har fått vila efter gårdagens händelser.

I dag är alla här i Umeå tagna av gårdagens tragiska olyckshändelse. Mina tankar går till de omkomnas familjer, vänner, arbetskamrater och klubbkamrater. Så mycket sorg, så mycket saknad och så många frågor.

Ta hand om varandra <3

Junk journal

Av , , 6 kommentarer 15

mingata11

Den blåsiga sommaren fortsätter och jag har faktiskt blivit mer och mer rörlig. Har fortfarande svårt att böja knät ordentligt när jag går, men det bekymrar mig inte lika mycket. Det är som det är och förhoppningsvis blir det bra med tiden.
Jag har varit ner några vändor till sjön och gått både till och från Coop med rollatorn. Varit en vända ner på stan också.

I söndags var jag hemma hos min scrappkompis och satt och pysslade vid hennes stora slagbord. Vi har försökt träffas i ett år nu och det har alltid kommit något emellan… nu senast min knäoperation. Äntligen fick vi till det och jag tog med mig min fina sittdyna och klarade faktiskt av att sitta ett par timmar. Det var väldigt trevligt. Vi är från början gamla arbetskamrater och sedan for vi tillsammans till olika scrappträffar i flera år. Vi är mycket goda vänner, för när man sitter och pysslar och pratar, blir det ju ett och annat förtroende som utbyts.

Jag har börjat på ett nytt pysselprojekt, som verkligen har sysselsatt mig de senaste dagarna. Jag hamnade på en utmaning på Instagram om att göra en ’junk journal’ nu i juli, en utmaning varje dag. En junk journal är en ’skräpdagbok’, d.v.s. att man skapar sidor i en anteckningsbok med bara ’skräp’ eller överblivet material. Eftersom jag har så mycket spillpapper och udda material och dessutom älskar att skapa kollage, så passar det ju mig bra. Och det är så himla roligt att sitta och riva papper och klistra. Jag kan titta på TV samtidigt eller lyssna på Sommarpratarna i P1. Jag ligger efter i kalendern… har precis gjort dag 7, men kommer nog att hinna kapp. Kommer väl visa mina sidor så småningom… här kommer dag 1 och 2.

junkjournal

Första sidan är en introduktion och jag har bl.a. slaktat en gammal kalender jag gjort med ledorden Crea Diem (skapa dagen).

junkjournal2

junkjournal3

Nästa uppgift var helt enkelt ett kollage och jag har använt hela uppslaget i min bok. På andra bilden har jag använt ett mindre kollage jag hade liggande och lagt det på det nya. Så är tanken… allt som ligger och skräpar ska användas.
Är så glad att jag kan orka sitta vid bordet och pyssla igen. Det är verkligen upplivande.

I morgon ska jag äta surströmming med min kompis. Jag nämnde att jag var så sugen redan nu på surströmming, så vi bestämde oss för en liten fest. På söndag kommer Johanna och Ronja och kompisen ska åka bort, så vi kommer inte att ha tid för varandra på ett tag.
Jag ser fram emot att flickorna kommer och i dag har jag städat sovrummet och till och med putsat fönstrena. Känns som jag orkar ta emot dem nu och att det faktiskt är dags att jag tar mig ur min tycka-synd-om-mig-bubbla. Dessutom har jag varit ensam väldigt mycket i sommar.

Ha en trevlig onsdagskväll <3

Ända ner till sjön.

Av , , 6 kommentarer 16

sjon6

Jag har ju nästan hållit på att förgås av längtan ner till sjön och i lördags gick jag ända till stigen genom skogen ner till vår lilla badplats. Till min glädje såg jag att den hade breddats och att alla rötter grävts upp och att det gick utmärkt att ta sig ner med rollatorn. Givetvis fortsatte jag och det pirrade av lycka i hela kroppen när jag kom fram. Det var kallt och blåsigt, men det gjorde absolut ingenting.

sjon7

sjon8

Det blev en lite längre promenad än vanligt och jag fick ont i båda knäna, men det var så värt det. På hemvägen gick jag ett par steg in i skogen och plockade ett fång lupiner till balkongen och en liten bukett vilda blommor i en vas.

I dag gick jag ner igen. Nu var det bättre väder. Solen sken och det var ganska varmt, även om det blåste friskt. Nere vid badstranden spelade ungdomarna beachwolley på banorna där och på gräsmattan spelade ett annat gäng kubb. Vid borden satt folk och fikade och ett par pojkar vågade ta ett dopp. Jag njöt i fulla drag och tog så fina bilder på blommorna på ängen bredvid och vid vägkanten, men min mobil vägrade skicka över dem, så jag får lägga upp dem nästa gång.

I söndags gick jag ut med en krycka runt kvarteret, men det kändes inte bra. Fick ont i både axel och handled och kände mig väldigt ostadig. Kvinnan som opererades samma dag som jag ringde igen och hon rekommenderade gåstavar. Jag tycker ju om att gå med dem, så jag ska prova, för jag behöver något utomhus för balansens skull. För övrigt har vi kommit ungefär lika långt, hon och jag. Hon tycker jag är duktig som klarat mig själv så bra, för hon har ju en man som passar upp. Jag har inte tänkt så… är så van att klara mig själv.

Nu har vi gått in i en ny månad, i sommarmånaden juli. Jag tycker inte att vi har haft så mycket sommar än här uppe. Det har varit väldigt blåsig, men å andra sidan myggfritt.

Ha en lugn onsdagsnatt <3