Vi har fått så mycket snö. Vi hade en snöstorm som varade i flera dygn. Snöröjarna hann inte med och de hade ingenstans att lägga upp snön. På våra två gästparkeringar finns nu en flera meter hög snöhög och min granne under blir snart instängd på sin altan av en annan snöhög. Våra utemöbler är begravda under snömassorna och det snöade in genom ventilerna uppe i vårt förråd. Jag fick lägga ut filtar som fångade upp snön på golvet och varsko mina grannar att de skulle gå och se till sakerna de hade i sina förråd. När det stormar och blåser i sidled, går det inte att undvika att få in snö via ventilerna.

Varje morgon har jag gått från fönster till fönster och kollat in läget. När snöandet slutade, fortsatte det att blåsa och snön yrde från taken.

En dag kom inte tidningen, det var trögt för bussarna på morgonen och bilen från ICA MAXI med min matleverans fastnade i en driva och blev 2 timmar försenad. Kommunen hann inte ploga alla cykelvägar och jag såg flera som åkte skidor i stället för att cykla.

Jag behöver ju inte gå ut, men en dag när det var relativt lugnt, tog jag bussen till apoteket på sjukhuset. Den dagen var alla träd och buskar överdragna av rimfrost, så hela världen var vit. Så här såg min gata ut… och där kommer den gröna bussen  och piggar upp i det vita.

Det har fortsatt snöa oavbrutet och nu har det börja blåsa ordentligt igen. Snön drevar ordentligt och ställer till det i trafiken och man vädjar till folk att inte bege sig ut på vägarna om man inte måste. I eftermiddags var det lite lugnare och jag begav mig ut och gick till Coop längs en knagglig upptrampad stig med gåstavarna. Vid trafikljusen fick jag hjälp över plogkanten mot stora vägen. Det blev ett ordentligt motionspass för mig eftersom jag har så dålig balans och stavarna sjönk ner i den mjuka snön vid stigen. Men jag kom hem med en bukett fräscha tulpaner och frisk luft i lungorna.

Jag hade ju ett telefonmöte med min doktor på vårdcentralen. Hon är fin och bra på att lyssna, men det är inte så mycket mer hon kan göra. Hon föreslog en örtmedicin mot IBS som heter Iberogast. Jag och mina magkompisar testade den när den kom ut för ett antal år sedan och jag kom inte ihåg varför jag inte kunde ta den… men bara för att vara snäll gick jag med på att prova den nu igen. När jag sen läste bipacksedeln kom jag ihåg att jag inte kunde ta den för att jag är pollenallergiker. Den innehåller extrakt från en massa blommor och det står att om man är allergisk mot gråbo ska man inte ta den. Men jag testade och fick typ gallsmärtor och blev tjock i halsen. Så nu vet vi. Hjärtflimret kommer ju med magbesvären, så jag måste börja åka in till akuten igen i stället för att vänta hemma, bara för att markera att jag behöver hjälp.

Det händer inte så mycket, men dagarna går och snart är vi inne i februari. Jag har fortsatt med min junk journal och här kommer några sidor.

Ett tema var att sy. Jag tycker inte om att sy i papper eller att blanda textilier med papper… Många syr med symaskin, eller broderar för hand, men jag använder bara spets, så jag löste uppgiften på mitt sätt. Bokstäverna är från en gammal broderibok.

Let’s sew a beautiful dress.

En annan uppgift var struktur och jag hittade ett fint vitt handgjort papper i mina gömmor.

Florals (blommor)

Vibrant (lysande)

Jag har bestämt att jag ska göra alla uppgifterna i januari och sen ska jag städa undan pappersröran och ta fram mina målargrejer.

Sköt om er och ta hand om varandra <3

Äntligen snöar det… dag och natt. Varje morgon bländas jag av det nya vita snötäcket som fallit under natten. Vi hade sol ett par dagar också och hela världen var så vacker och förtrollad.

Helgerna är över… julen är bortstädad och vi har påbörjat ett nytt år. Alla var så glada att få lämna ’skitåret’ 2020 bakom sig som om det nya året skulle bli den totala motsatsen. Tyvärr fortsätter ’skitårets’ vedermödor över årsgränsen. Pandemin håller hela världen i sitt grepp, smittan vill inte ge med sig, sjukvården går på knäna och alltför många dör fortfarande i sviterna av covid-19. Vi har fått en ny pandemilag och skärpta föreskrifter. MEN… vi har fått godkända vaccin och vaccineringsprogrammet har påbörjats. Nu gäller det verkligen att hålla ut och vänta på sin tur… och så hålla ut mer och vänta på spruta nr två… och hålla ut ännu mer ända tills sjukdomssiffrorna och dödssiffrorna börjar peka brant neråt.

Jag är nästan bara hemma. Har varit en gång nere på stan till HSB kontoret och så till frissan. Hon hade ett uppåtriktat visir, en nästan osynlig sak som satt fast runt hakan och gick upp över mun och näsa, vilket ju är bra eftersom hennes andningsluft gick uppåt och inte ner över mig. Dessutom tror jag att det är bekvämare än ett fladdrande stort visir.

Jag tog emot det nya året ensam framför TV:n. Festade med lutfisk och en budapestbakelse i efterrätt. Grannarna på andra sidan gatan sköt av raketer och jag ångrade att jag inte hade klätt på mig och gått ut på gården för att uppleva fyrverkeriet bättre. Men det gick bra från sovrumsfönstret också. Några ljusballonger skickades också upp.

Trettondagsnatten tillbringade jag invirad i min varmaste filt i korgstolen med hjärtflimmer. Det var inte läge att åka in på kvällen/natten… jag skulle bara ha blivit hemskickad igen eftersom jag varken brukar ha bröstsmärtor eller andnöd. Kl 04 duschade jag och gjorde mig i ordning att fara in och då gick det över av sig själv… efter 13 timmar. Jag gick och la mig med kläderna på och när jag vaknade 6 timmar senare var blodtryck och puls normala. Konstigt det där. På tisdag ska jag ha telefonkonsultation med min doktor på vårdcentralen… ska bli intressant att höra hur hon tänker.

Jag njuter fortfarande av Ronjas besök. När man inte kan kramas och sitta nära, blir det som att man tar in den man umgås med på ett annat sätt. Man sätter sig ner på avstånd och ser på varandra i lugn och ro och är i nuet på ett annat sätt än man är van vid. Man lyssnar och formulerar sig omsorgsfullt och ärligt.
I dag har jag pratat med Ronja i telefon. Hon har kommit så långt i sin utbildning att hon skall ut på praktik… på psyket i Karlstad. Stackarn, har lite svårt med sjukhus och somatiska sjukdomar, så det kommer bli lärorikt.

Jag har gått med i en utmaning med junk journal på Instagram som pågår hela januari… ett tema varje dag. Jag sydde ihop en ny bok som är lite mindre än den förra. Den första utmaningen hette Hello! och jag sade hej till det nya året med en symbolisk bild och text.

Praying for rough weather to calm.

Jag har fortfarande svårt att skicka över bilder från mobilen till bloggen… jag jobbar på det och här kommer en bild till från min nya junk journal.

It’s a good day to be happy.

I morgon har jag bloggat 10 år på den här bloggen. Innan jag flyttade hit till Vk hade jag bloggat 2 år på ett annat ställe. Här har jag skrivit 3937 blogginlägg och besvarat 25 005 kommentarer. Tidigare låg jag stadigt bland de 10 mest lästa bloggarna på Vk. Nu när jag inte skriver varje dag, går det upp och ner.  

Önskar er alla en god fortsättning på det nya året!
Ta hand om er och var försiktiga <3