Marja

Den långa resan.

Avion, men inte till Ikea.

Av , , 2 kommentarer 11

mingata6

Min gata i dag innan det började snöa. Löven är helt borta, men björkarna ser ganska tjusiga ut i alla fall, tycker jag. Varje årstid är fin på sitt sätt.

I morse ringde doktorn jag hade varit hos och ordinerade en kompletterande blodtryckstablett. Jag skrev inget om det i går, men hela dagen hade jag huvudvärk och ganska högt blodtryck. Fick det inte att gå ner på eftermiddagen som det brukar, så egentligen väntade jag bara på symptomen på en stroke. Doktorn sa att jag inte skulle mäta nu på några dagar, för jag hetsar bara upp mig. Sen får jag kolla om den nya medicinen har någon verkan. Hon arbetade sista veckan på hälsocentralen, så hon skulle skriva en remiss till ortopeden innan hon slutar. Sen skulle jag kontakta min egen läkare, som går på tjänstledighet efter jul… Så där är det… alltid nya läkare man får träffa. Men det är ju bra att journalerna är digitaliserade och fungerar ganska bra, för medan vi pratade gjorde hon en sökning på mina mediciner under de senaste tio åren.

Sen for jag till shoppincentret Avion med min kompis. Hon skulle ha nya dubbskor och så arbetar hennes barnbarn i Finas kafe där, så vi skulle fara dit och fika. Dubbskorna var slut inne i stan, men på Avion finns det ju många skoaffärer och sportaffärer. Vi hitta ett par dubbskor med lite högre skaft och dragkedja fram, så nu kan hon gå tryggt på sina promenader. Jag har ju dubbar under hälarna som jag kan ta av när jag går in någonstans. Jag kan inte ha dubbar under hela fötterna, för jag snubblar på dem som är under fotbladet. Lyfter antagligen inte fötterna ordentligt när jag går.
Själv skulle jag leta efter vinterskor. Jag vill ha rejäla kängor, men utan skaft, och det är svårt att hitta. Jag har ett par jättebra Eccoskor som jag nu har haft i fem vintrar och som kan spricka i någon söm vilken dag som helst. Just den modellen görs inte längre och de har inga grova promenadskor heller just nu, så jag klafsar omkring i mina gamla skor tills jag hittar nya.

Vi fikade på Finas … jag åt deras jättegoda räkmacka med en liten kanna te och en chokladpralin i efterrätt. Sen var det dags att åka hem och jag konstaterade att det inte blivit något besök till Ikea. De har ju en julavdelning nu med billigt krams, så jag som är så nyfiken får väl fara dit snart igen.

När vi skulle fara hem hade det börjat snöa… blötsnö. För en stund sedan for en monstersnöplog på gatan här utanför och samlade upp snömodd från rännstenen.

Ingen huvudvärk i dag och i morgon ska jag gå och klippa mig och så är det akvarellmålning på kvällen.

Ha en lugn onsdagsnatt <3

Naturens egen iskonst.

Av , , 2 kommentarer 14

guldglitter

Jag vaknar upp varje morgon till guldglitter utanför mitt fönster. Vilken tur jag har att just den björken behåller sina löv så länge.

Nu tror jag att vintern är här. Vi har några minusgrader och ett tunt snötäcke ligger på marken. I dag har jag sopat av balkongen och ställt i ordning för vintern. Samtidigt har jag fått huvudvärk av irritationen när jag ser alla fotspår i snön tvärs över vår gräsmatta. Tre olika trader finns där, en med spår av en pulka. Alla går mindre än en meter från uteplatserna. Så himla fräckt!  På en av björkarna vid cykelvägen är en gren avbruten och hänger ner torr och eländig. Den var antagligen i vägen för personen som brukar cykla över på natten. Jag känner att jag måste släppa det där tills vi planterar buskar i vår, annars riskerar jag högt blodtryck i onödan.

I fredags tog jag in min cykel. Sopade den ren från snö och gjorde plats i mitt förråd. Jag måste backa in den och sedan vinkla framdäcket för att få plats.

I går gick jag  en lång promenad vid sjön. Jag kunde både känna och höra att det fanns mycket oro i vattnet. Det brukar vara så innan det blir fjättrat av isen. Vid kanterna hade det bildats is på natten och när solen sen kom fram bildades det fina formationer, naturens egen iskonst. Som vackra kristaller.

iskonst

iskonst3

iskonst2

Ha en lugn tisdagsnatt <3

En förvirrad dag.

Av , , 8 kommentarer 11

snoar2

Jag satt och åt frukost, tittade upp från tidningen och såg att det hade börjat snöa. Andra försöket i höst, för den snö som yrde ner försvann lika fort. Nästa gång kommer väl den snö som ska stanna. Tredje gången gillt, säger man ju.

Den här dagen blev väldigt förvirrad. Ingenting blev som jag planerat. Jag packade ner min blodtrycksmätare för att fara till hälsocentralen och jämföra med deras. På bussen fungerade inte mitt månadskort. Det var alldeles dött. Avmagnetiserat av nyckelknippan, tänkte jag. Busschauffören lät mig fara med och sa att jag måste gå till biljettcentrum i stan för att fixa det.

På hälsocentralen var rummet där man får mäta sitt blodtryck själv upptaget, så jag fick vänta en stund. Sen blev det min tur och jag fick olika värden på två mätningar med fem minuters mellanrum… sprang ut för att leta reda på en sköterska som kunde komma och hjälpa mig… hon var upptagen och dessutom satt det en kille och väntade på tur att få komma och mäta. Han bedyrade att han inte hade bråttom och medan jag väntade på sköterskan, mätte jag en tredje gång. Min egen mätare stämde inte helt med hälsocentralens, men avvikelserna var inte så stora. Sköterskan kom och vi bestämde att vi skulle lämna in de konstiga värdena till min doktor, så får hon kontakta mig. Sånt där strul stressar mig väldigt mycket och det påverkar ju förstås blodtrycket.

Ok… jag hade ju tänkt åka hem sen, men nu var jag ju tvungen att åka ner på stan för att fixa busskortet. När jag skulle ta bussen ner på stan fungerade kortet plötsligt precis som vanligt. Funderade om jag skulle hoppa av vid nästa hållplats och åka hem, men nu var jag ju inställd på att åka ner på stan, så jag satt kvar.

Gick in på Åhléns och såg till min glädje att de hade tagit in Marimekko på en avdelning. Porslin, kuddar, badrumsgrejer… Så trevligt, men kanske inte lika trevligt för Designbutiken runt hörnet som varit de enda som haft Marimekko tidigare. Jag köpte tre par sockar för 99:- och sen sprang jag på en gammal kollega, som jag inte sett på några år. Vi stod och pratade bland kapporna tills jag var alldeles svimfärdig av hunger. Då ville jag bara åka hem, gick till Espresso i Utopia och köpte en morotsmuffins i påse och tog fel buss hem… trodde jag först… för den for fel och irrade runt uppe på sjukhuset innan den kunde vända i en rondell, åka tillbaka och ta rätt väg.

Sen har jag suttit nästan apatisk i soffan och tittat på TV i timmar. Somnade en liten stund till och med.

I morgon måste jag ta itu med högarna av tidningar, papper, disk och tvättade kläder.

Ha en lugn fredagsnatt <3

En lustig tall.

Av , , 2 kommentarer 11

I går när jag gick omkring i den glesa tallskogen vid äventyrslekplatsen, såg jag ett väldigt lustigt träd. Tänk att jag inte sett det förut.

lustigtall

lustigtall2

Vad säger ni? Vad är det som hänt här? På långt håll tycker jag det ser ut som en spetsbröstad struts… och när man kommer närmare och tittar på de där pinnarna som ser ut som tänder, kan man ana även ögon i den delen. På högersidan finns det något som ser ut som en vagina, så den bilden lägger jag inte upp. Ska gå tillbaka och ta nya bilder.

I dag for jag ner på stan. Skulle gå efter biljetter i kulturreceptionen på Väven till en föreställning jag ska gå på med min kompis om ett par veckor. Gick in på biblioteket och irrade mig in mellan hyllorna med poesi. Ibland verkar det vara någon annan som bestämmer vad jag ska göra, men mitt framför mig stod en diktbok av Ann Smith med framsidan utåt och väntade på mig. Nostalgi på hög nivå. Jag fann mycken tröst i bl.a. Ann Smiths dikter under en tung period för många år sedan. Lånade hem den.

”Nu slår klockorna 
efter varandra
och varannan gång
Som slagen faller
ljud tas upp i rymden
och fortsätter att klinga
Så bevaras dina ord”

Jag gick också en sväng i Vänortsparken. Träden hade tappat sina löv och under kastanjen låg en tjock matta med stora kastanjelöv. Det kändes nästan att jag fick vada genom dem. Eftermiddagssolen var fin.

kastanjen

Ha en lugn torsdagsnatt <3

Naturens matta.

Av , , 4 kommentarer 9

hostlov2

Naturens egen ryamatta.

I dag tog jag gåstavarna och gick ner till sjön. Vi hade frost i natt och det var till och med is på vattenpölarna. Men solen sken och det var alldeles vindstilla, så det var riktigt skönt ute. Jag hade en hel del att göra här hemma, men jag älskar dessa krispiga höstdagar, så jag prioriterade mitt välbefinnande. För det klappar jag mig själv på axeln.

Sjön låg kav lugn och speglade skog och moln. Eftersom jag hade stavarna kunde jag gå in i skogen mellan tallarna och plockade lite blåbärsris… och ett blåbär som följde med. Ser ni bäret?

blabarsris

La ut bilden på Instagram och fick en kommentar om att det tar 15 år för riset att växa innan det bär blåbär. Kändes som en reprimand… jag skall kanske sluta plocka in ris.

Men det var inte bara blåbärsris jag plockade. Det var ju den där stenen jag letade efter. Jag hittade en perfekt rund och ganska stor sten, men den låg otillgängligt till nere vid vattenbrynet och jag vågade inte klättra ner, eftersom jag var ute ensam. Men sen när jag gick in i tallskogen, hittade jag en massa mindre, fint formade stenar och eftersom jag har stora fickor på min jacka kom jag hem med fickorna fulla av stenar. Ha,haa. Nu ligger de på balkongen så undersidan torkar och så får vi se vad jag gör med dem nästa sommar.

Ha en lugn onsdagsnatt <3

Kom ihåg detta.

Av , , 4 kommentarer 12

minnsdetta

Kom ihåg detta i vinter, tänkte jag när jag såg det guldglänsande trädet. Det finns fortfarande mycket höstvackert kvar.

I helgen har jag varit ute och cyklat ett par gånger. På söndag åkte jag till Hällan… alltså på den här sidan om sjön. Vanligtvis brukar jag cykla över på andra sidan. Hällan är en berghäll som brukar vara välbesökt. Man kan grilla, fiska, eller bara sitta och njuta av vattnet. I söndags var det kav lugnt, så lugnt att det var nästan kusligt. Trafikbruset från Mariehem störde lite, men för övrigt var allting helt perfekt. Jag gick runt lite nere vid stenarna och på stigarna mellan tallarna och letade efter en perfekt rund sten att ta med hem till balkongen.

hallan

Jag hade ju inte gåstavarna med mig och kände att det var lite ostadigt att gå på ojämn mark, men det var mycket folk ute, så jag tänkte att jag nog skulle få hjälp om jag trillade. Det var ett ungt par med två hundar som satt och följde mig med blicken och jag fick för mig att de var lite oroliga.

På hemvägen åkte jag längs skogskanten och såg till min glädje att den lilla spången över diket in till mitt blåbärsställe hade byggts ut till en bro som till och med hade ett litet räcke. Det tackar jag för, för jag har faktiskt hamnat i diket ett par gånger och haft väldigt besvärligt att ta mig upp på vägen.

skogen3

En annan liten bro var helt övertäckt med löv. Golden Gate skulle man väl kunna kalla den.

skogen4

I dag har jag varit på hälsocentralen med mitt knä. Min doktor hade så långa väntetider, så hon hade bokat in mig hos en kollega. Vi enades om en remiss till ortopeden för ev. ett nytt knä, MEN först måste vi fixa mitt blodtryck. Det är väldigt konstigt det där att när jag är hos doktorn eller sköterskan har jag skyhögt blodtryck, men när jag kommer hem och mäter är det bra. I dag mätte jag direkt jag kom hem och det var fortfarande lite högt, men lägre än hos doktorn, och när jag sovit en stund var det normalt. Nu ska jag ta med mig min hemmätare till hälsocentralen och jämföra med deras. Så det tar några veckor innan remissen skrivs och några månader innan jag får tid hos ortopeden. Men så är det ju inom sjukvården.

Ha en lugn tisdagsnatt <3

Björkarnas proveniens.

Av , , 2 kommentarer 8

mingata5

Min gata i dag. På bara några dagar har alla björklöven fallit ner på marken, men längst bort kan man fortfarande se guldgula löv glimma i solen. Lite vemodigt känns det ju. Jag har stått i fönstret några morgnar nu och sett de gula löven regna ner med varje vindpust.

Björkarna är i väldigt olika stadier nu. De på min gata tappar alltid sina löv så här fort… utanför mitt fönster har jag en stor björk som fortfarande har sina gula löv kvar och bredvid den är en spinkig björk som har tappat ALLA löv och ser ut som ett skelett. Den stora hängbjörken längre bort är fortfarande ganska grön. Jag lärde mig för ett par år sedan att det beror på björkarnas proveniens, d.v.s. varifrån de kommer och att de är inprogrammerade att de skall tappa löven efter ett visst antal dagar. Och jag har ju sett att björkarna runt mig gör samma sak varje höst, oberoende om det har varit torrt eller blött, eller om det är varmt eller kallt.

Vattengympan i kväll var alldeles ljuvlig. Vattnet var väldigt varmt, jag kände mig stark och genom de stora fönsterrutorna kunde vi se en fantastisk röd solnedgång. Jag kan nog beskriva känslan som ’salig’. Hoppas den håller i sig lite grann i alla fall.

Ha en lugn fredagsnatt <3

Gula löv.

Av , , 2 kommentarer 11

hostlov

I dag skulle vi måla bara gula löv. Vår fröken hade varit ute och plockat bordet fullt med bleka lönnlöv. Nej vet ni, jag föredrar nog starka färger. Men det var trevligt som vanligt. De nya deltagarna är trevliga och har kommit väl in i gruppen. En av dem går på samma vattengympa som jag och några av de andra kände några i gruppen sen förut.

Det var också trevligt att träffa mina gamla arbetskamrater. Vi träffades senast i april och beslöt att träffas en gång till innan jul. Kantarellsoppan fanns inte just nu på menyn, ingen annan soppa heller, så jag valde ugnsbakad lax med tillbehör och den var god och portionen lagom stor. De andra tog ett glas vin till maten, men tråkiga jag drack vatten. Jag dricker inte vin, varken rött eller vitt. I undantagsfall rosévin och alltid champagne om det ska firas.

Vi blev färdiga precis i tid till att jag skulle ta bussen till akvarellen. Tack gode gud för förstående vänner!

I morgon är det vattengympa igen. Dagarna och veckorna går väldigt fort.

Ha en lugn torsdagsnatt<3